Article Image
UHlISHUl, HV: JAH, ALL AUIVALVI VI vj fe SEM
manträda till val, utsn att in pleno vara der-
om af Landtmarskalken anmodade. Landtmar-
skalken gemälte att han ansåg denna föreskrift
hafva afseende egentl. på de val som utöivas
under riksdagens lopp men cj på den första
tillsättningen (så har och praxis hittills varit)
och att han derföre ej serskildt gifvit Elekto-
rerne någon sådan anmodan. Jfr v. H. tycktes
ej hafva något siöd för sin åsigt i Ståndet.
Friherro af Nordin uppläste ett långt anföran-
de, deri ban föreslog hemmantalsräntans af-
skaffende, för stt lindra den tungt beskattade
jordbrukaren och sökte på historisk grund ut-
veck!a, att denna ränta genom sin tillkomst i
sjeliva verket vore en bevillning, men ingen
ordinarie skatt.
— Grefve Anckarsvärd uppläste eit gan-
ska vidlyftigt anförande, deruti han föreslog ett
skyndsamt bestämmande af Statens inkomster och
utgilter, för att inom ordinarie riksdagstiden
kunna afsluta göromålen, samt jemväl sjelf af-
gaf ett utförligt förslag till statsreglering, ställd
på åtskilliga inskränkningar af vissa nuvarande
utgifter. Till allt deita återkomma vi mera
faliständigt.
— Presteståndet har i dag bhbaft plenum.
Efter slutad justering af de sista plenidagarnes
protokoil, uppläste Hr Prosten Säve ett skrift-
ligt an:örande, hvaruti ban, med afseende på
den allmänt försporda klagan öfver riksdagarmes
längd — till bvilken Hr Säve ville söka or-
saken dels uti den mängd af ärender, hvilka,
i anseende till den Jånga tid, som förflyter
emellan riksdagarne, förekomme tll Riksens
Ständers afgörande, och dels uti Ståndens sam-
mansättning och verkningsmetoden — en be-
stämd ordning och plan för göromålens indel-
ning borde uppgöras. För detta ändamål före-
slog Hr Säve, ait, enligt 36 3 mom. riks-
dagsordningen, ett serskildt Utskott, bestående
af 4 Ledamöter af hvarje Stånd, måtte tillsät-
tas, och att de öfrige Stånden dertill borde in-
bjudas och val af Ledamöter till detta Utskott
skyndsamt anställas. Detta Utskott skulle af-
göra, hvilka ärender, företrädesvis, näst Konun-
gens propositioner, borde förekomma, och hvar-
ibland Hr Säve ansåg frågorne om representa-
tiopsföröändringen, skattejemnkningen m. m. böra
intaga främsta rummet, och hvad Utskottet här-
utiznan bestämde, borde ovilkorligen lända till
efterrättelse. Hr Säve anhöll slutligen uti sam-
ma anförande, att hans förrberörde motion måtte
genast upptagas.
Hr Kontraktsprosten Afzelius anförde, att
han vid förra Riksdagen väckt en motion af
dylik syftning, utan att den bifölls, samt att
då den nu blifvit förnyad, Hr Azelius önskade
densamma all iramgång och derföre förklarade
sig till alia delar instämma i Hr Säves anfö-
rande.
Då Hr Erkebiskopen derefter framställde om
frågan borde genast remitteras eller bordläggas,
förklarade Hr Biskopen Doktor Holmströra, att.
han ansäg Ståndet böra hafva någon besinnings-
tid för frågans öfvervägande, bvarföre den borde
ligga på bordet till nästa plenidag, hvaruti äf-
ven Hr Biskopen Doktor Hedren instämde,
och såsom skäl anförde, att Ståndets ledamöter
måitie få tillfälle genomlösa handlingarsze i detta
ärende sedan förra Riksdagen. — Motionen 1a-
des derföre på bordet.
BorgareStåndet.
U:i Borgareståndet har i dag varit wal till
ståndets enskilda utskott. Dervid invaldes Hrr
Helling, Morsing, Schartau, Brinck, Helsingius,
Wijk, L-gergren, Walley, Christjernsson, Brun-
nias, Lindström, Ekholm, Moberg, Bagge, Foe-
nander, Rydin, Morin, Westman, Wallander,
Hammar.
Derefter begärde Hr Borgmästare Höök ordet
och azmärkte, i anledning af Hr Petres föru.
väckta motiop om nöden i Dalarne, som
sista plenum jemväl föranledde ett yttrande
af Hr Wern, hvartill allt vi skola återkomma,i
att tillståndet i Wermland, den öfverhandtagan-
de fattigdomen och det ökade tiggeriet lika
rayecket toge uppmärksamheten i agespråk. 0O:-
sakerna till möden tillskref Hr H, flera omstän-
digheter: de knappa, till missväxt gränsande
skördarna, jernhandteringens tillstånd m. m.,
men kunde likväl icke häraf komma till sam-
ma resultat, som Hr Petr, utan ansåg årliga
anslag till nödens afbjelpande såsom ändamåls-
lösa.
Hr Ekholm instämde ungefär uti denna åsigt.
Hr Wern medgaf nöden i Wermland och
menade, att just emedan skatterna utsopade allt,
emedan rästan inga tillgångar vidare funnes till
en del utfattiges bergning, kunde statsaedel
limpligen aaslåsj till kommunikationers utvid-
gande eller nigra andra större företag, dervid
exa hop beböfvanda kunde finna sin utkomst.
Detta föranledde yttranden af Herr Petre
och flere talare, dervid några ansågo att denna
diskussion öfver nöden i flera provinser, såsom
icke ledande till något resultat, borde utgå ur
nrotokollet; Hr Wern menade dock att dan
Thumbnail