Se UI VILv IIIVIAR DM UlPvele ks REVY AF TIDNINGARNA. — Svenska Minerva har nu hemtat sig och repeterar i dag med synnerlig. fermet sin antagna, rol: att hålla, god min i elakt spel.. Sedan hon åtskilliga gånger, vid slutet. af förlidna året, sökt trösta sig dermed, att majoriteterne vid Riksdagen väl torde få ett annat utseende, än allmänna, sicnesstämningen syntes antyda, fann hon dock rådligast att i prospekten för innevarande år afsäga sig allt anspråk på divinatorisk förmåga, och i stället antaga skepnaden af blott och bart referent Hon hoppades då snart få tillfälle berätta, huru det visat sig att ppasitionen icke är detsamma som nationen, eller att majoriteterne i de tre ofrälse stånden gestalta sig något annorlunda än profetiorne förmå, eller att Koalitionen icke blifver fullt så oskadlig, som länge varit påstått, utan kauske rödjer rum åt sig på Riddarhuset, der Man mihst väntar det, m. m. Då detta föpp innu icke velat uppfyllas, men hon i ala fall, tre gånger i veckan måste hafva något att föga, samt icke alltid kan låta landsortstidHingarna eiler utländska journåler tala i siit svälle, så förtäljer hon nu, hur det hen förefrädesvis hoppades få Berätta icke ännu velat bår da: ,Sakerpan, säger hon, hafva vid Riusdagen tagit en vändning åt det håll, dit de synbarligen sträfvade, men utveckla sig hastigare, skälig anlednieg var tillatt förmoda, DettYssyftår på den för vederbörande öförmodade utgången äf Bänkmansoch Elektors-vaten: Hot påstår, att denna utgång uttrycker icke wiäjoritetens utan mincriteters opinion. Förklöringen öfvåf detta pistående är väl icke fullt tydlig, men går derpå ut, att några Bänkmansafdeltingar bestödo af så olikartade, okände och svårbedömliga beståndsdelar, att det icke biott var omöjligt att på förhand ana hurn de skulls komma aft välja, utan jemväl yrterst lätt förrögeringens vänner, att misstaga sig om deräs tänkesätt, åt hvilka de gåfvo sina röster Sådana misstag påstår hon äfven hafva ägt röm, och äsdda till den grad, att Riddarhusmedlammår; Iprom blifvit bänkmän genom Regeringens listor på förmiddagen, blefvo om aftonen lek: torer, derigenom att de fingo epposition:n: röster,:— hvarmed ådagalades, att på förmiddageqy smisst ag ägt rum om deras sannskyldiga tånkesätt., . Minsrv:s slut!edning skull: således blifv2, att bänkmansvalen bestämdes al omständigheterna; elektorsvalen af bänkmansvalen. och således. slektorsvalen äfven af omständigheterna. ;Häruti kan Minerva onekligen i visst fall hafva rättj pemligen i så måtto, som Gudnäs, erfarenheten , visat, ait de största händelser här i verlden, åro omständigheternas verk. Var icka den förra voteringen på Riddarhuset, enligt Minervas tankaj ett verk af en annan: omständighet, aemligen dep, att majoriteten då hade för stark aptit? . Och nu åter, när man först spått, att appositionen icke. är majoriteten, : men emot denna beräknpicg dex omständigheten kommit på: tvären, att majoriteten i stället visat sig vara opposit iov, hvad är då nsturligare, än att man FÖ jar Sig med en trejje omständighet, snemligen alt. den måjoritet, som visat sig vid sista vålet,, icka är någon majoritet af Riddarhuset, Dåt vote lika hårdt som, oriktigt att ce vilja Undavrycka dörnina tröst; tvertom medgifJuve. vi st iledes, att. denna mäåjoritet åtminstone ickevar någodi vanlig Riddarhusmöajoritet, och låta för öfrigt Minerva gerna få behålla sin maJjoriter för sig och. sina principaler under hela amiksdagen, öm de konstitutionella grundsatsermas. vänner på sin sida blott få behålla sanpsmå jnesultater. af-omröstningarna, som i: Bänkmans.ochEBiektors-valen. orHved nysta för öfrigt det bedröflliga erkännandet afbrist på takt och hbabilitet kan tillskynda dem, som medelst dlistornas, upprättande söka ett skydd mot: 407:an, deröfver sÄtna, vi ej utbreda oss. Minervas. och våra åssigter torde. kupna, sammanjemkas, om. vi gå .halfea vägen cbvandera... Att resultatet af vsled ändock. hessändes af en majoritat lärer Minerva sannolikt icke: vilja bestrida, bvaremot vi å vår sida gerna medgifva, att det. icke var den vanliga anmddarhus-majoriteten., Sedan Minerva vidare explicerat hvad följden möjligen kan blifva af den, på sätt hon