Article Image
äs 20,000 Nyssar, hviika halla lastningarne beSail STOCKHOLM den 29 Januari. — Statstidningen i går afton redogjorde ytterligare för alla de fyra Standstalmännens och deputationernas tal till Drottningen, Kronprinsen och Kronprinsessan , samt de höga personpernes svar derå, summa med tal och svar sexton haranger, (Samtliga taloch svars-komplimen:er, som den parlamentariska etiketien hos. oss fordrar, innan riksdagen kan komma igång, lära uppgå till nära etthundrade;) Vi meddela här nedan FH. K. H. Kronprinsens svar, af hvilka de till Presie-, Borgareoch Bonde-Stånden hvar för sig innehålla meningar och grundsatser af en libaral och patriotisk tendens. H.K. H. Krovcprinsen yttrade sig som följer: Till Adeln: aMine Herrar! Jag och Min Gemål emotitaga Eder belsaing med den aktning och bevågenhet, som Vi alltid egnat Rikets första Stånd. a Vi dea lika varmt som upprigtigt edra önskningar för fosterlandet, och Vi skola, med det lifligaste deltagande, följa Edra bemödanden för dess ära och välgång. c Vår Egen och Våra Barns sällhet är med heliga brad fästad vid Svenska folkets framtida öden, och dessa skola, med Försynens Nådiga hägn, motsvara Edra och Våra gemensamma förhoppningar, om Vi veta att tacksamt vörda Våra minaen, att med allvar och kraft omfatta det närvarandes kraf, samt med säkra och jemna steg följa mensklighetens framåt skridande gng. Vi begagna med nöje detta tillfälle att försäkra Ridderskapet och Adeln om Vår fortfarande välvilja och bevågenhet., Till Preste-Ståndet. Uti Preste-Ståndets nu yttrade tänkesätt, finne Vi med glädje förnyade bevis af.den tillgifvenhet, hvarmed dess medlemmar alltid omfattat Mig och Min Gemål. förcfosterlandets bildning och seder, dessa eviga grunder för Nationens ärofulla sjelfbestånd, hafva alitid varit föremål för Eder nitiska värd. fäicDet var för att befordra de kristliga sanningaraas allmännare utspridande, som det Protestantiska Presterskapet uppstod, kämpande för -swnvetets oah tankens frihet. Detta sköna kall utgör ännu i våra dagar dess yppersta prydnad. — Nationen kan således med förtroende påräkna Eder nitiska medverkan, icke allenast till de högre läroverkens fullkomnande, utan äfven till folkskolors befrämjande, som i vår tid utgör en-för Staten och Kyrkan lika vigtig arg-lägenhet. 5 Emottagen imedlertid försäkran om Min och Min Gemåls fortfarande aktning och bevågenhet. Till Borgarestlåndet : mMicMine Herrar! Eder tillgifvenhetsfulla helsning e inrar mig och min Gemål om vidden af våra furstliga åliggandångach vi emotlaga dessa uttryck af b:rgareståndets tänkesätt med lika hjertlig tacksamhet, som med liflig känsla af våra förbisdelser. aSåsom kalladt, att ibland Svenska folkets ombud främst föra handelns och näringarnes talan, bar borgarståndet säkert egnat sin uppmärksamhet åt denstora utveckling, sorm en stigande upplysning och ett mångårigt fredslugn beredt inom den industriella verlden. Ehuru ett lands näringar utveckla sig i mångfaldiga och olika riktningar, utgöra då dock greaar af ep gemensam stam, hvilka med hvarandra stå uti nära samband ech beroende. aMåtte derföre detta förhållande, till allmän och enskild båtaad, alltid erkänmas, och en ädel täflan till näringarnes förkofran blifva den enda strid emellan deras aktningsvärda idkare. a Varen imedlertid försäkrade, Mine Herrar, om min och min gemåls fertfarande ynnest och bevågenhet.n Till Bondeståndet: aRikets häfder bevara hedrande minnen af det fosterländska och trefasta sinnelag, sem i alla tider lifvat det aktmingsvärda Svenska bondeståndet. Dess tillgifvenhet är så mycket dyrbarare för mig, min gemål och mina barn, som vära hjertan tillhöra fosterlandet och käsana ingen högre önskan än den, att förtjena medborgares kärlek och förtroende. facVi tillönska eder den Högstes välsignelse tilledra nu förestående öfrerläggningar, och vi göre oss den glada förhoppning, att edra nitiska bemödanden för folkbildningens förkofran och åkerbrukets trefnad sko!a medföra lika nyttiga följder för bondeståndets välgång som för dess urgamla anseende. aVaren imedlertid alltid försäkrade om min och min gemåls synnerliga välvilja och bevågenhet. RIKSDAGEN. BoaorqareStåndet.

29 januari 1840, sida 2

Thumbnail