förhållanden, der den icke förut fullkomligen egt:
rum, återstår att afröra för bverje serskild fråge.
Af den fria verksamheten bos .semhällsmedlem-
marne uppstår produktion eller, rättare sagdt, denna :
frihet är bestämmande vilkoret för all produktion. :
Produktionen åter är första grunden för allt väl-j;
siåad, första momentet af rikedom, hos enskilta:
eiier has en nation, och således, amtingen mean ta-l.
lar om en eller annan gren af sambällsförmögen-.
beternes upppbjelpande och tillvext, är produktio-
nen, hvad som i första rummet måste afses, med
sina allmänna ccb för hbvarje lokal eliter ort spe-
ciella förbållanden. ;
I omedelbart sammanhang med en ökad produk-
I
tion står en fri handel och en från onödige kon-
troller ech ändamålslösa uppoffringer af penningar
och tid befriad sjöfert. I
Liksom gen varaktigaste hendeln ech sjöfarten be-
ror af ett lande produktion, befordrar produktionen
äfven samma lands rikedem cch välstånd, derigerom,
att den sätter det i stård att importera de varor,
för hvilkas frambriagende andra länders jordmån,
klimat kapital och industri äro mest tjeoliga och
att till betalnizg derföre exportera tådane, för hvil-
kas preducerande dess egen natur och sambätls
förhållande är bäst egnsdt. U:gåendse från desse,
a män med den största praktiska erferenheti Eng-
lang, Holland, Frenkrike och Nerra Amerika ut-:
talade åsigter, vågar minoriteten inför E4ers Kongl.
Mijt i underdånigket framlägga de medel till han
delns och sjöfartens stigande välstånd, bvilka en-
ligt minoritetens underdåniga förmensnde, äro o-
eftergifliga vilkor, och hvarföruten reglementeraw-
det för handel och sjöfart skall förfela änsamilat.
4:0 Att den inhemska produktionen måtte be-
främjas och utvecklas: I
a) Genom oisskränkt frihet att producere, uten af-
seende på qvantitet, qvalitetform, tid eller ort. hvil-
tas bestämmande torde böre öfverlemnas åt den
euskilta omtarkan.
b) Genom exportfrihst bör Svenska alster utan
undantag, i den ferm, som de bäst betalas, eller,
om detta ej ken vinnas, mot bestämmendet af högst
!(, proc. ef värdet i utgående tuil.
Sverige äger af vitsa råämnen outtömliga förå-
der, till hvars bearbeteande vi sakna felk och ka-
pitsler. Ett sekels erfarenhet bar fullkoroligt åda-
gelagt följderna ef exportsförbud. Kan yveren för
smånligare bearbetas inom laxadet, så går den ej
ut oförädlad; ksa den ej, så bevises deraf oveder
sägligen, att vi sakva inom landet de bjelpmedel
till förädling, hvilka finnas på andra orter.
c) Nåringstriket, eller rättighet för en kvar att, till
ostörd täflan med hvarje annan individ eller nä-
rirgsklass, använda kopiteler och skicklighet, utan
inskränknieg ef skråtvåog Erfarenhsten har vi-!
sat, alt sk:åväsendet ej iedt blott till alfvarsam-
ma stiidigheter emelian personer, utan ock inom
skrå, men äfven till uppenbar fejd emellan sjelfva
de olika skråembeten2, hvilkas ve:kninsgkrets blir
gvärare för legstiftaren att bestämma, i den rån
predukterne förändras och nya Industrisister dag-
Jigen tillkomma.
ä) Afskaffandet af sädeane dryga afgifier, hvarmed i
inhemska preguktiopes är belastad, som ej direk-
te tillkomma statsverket och hvilka likasom ex-
portiulen verka som premier, ci Sverige betalaar
till uppmuvtren för andra länders produkter.
6) Genom upphäfvandet af alla prokibitioner och I
gesom måtltligs tullsfgifter, vid hvilka sednares be-
stämmanda statens inkomster böra 1jesa till mått-
stock Probibitioner eller ongturligt höga tullafgifter
grundade på så kallade skydd för vissa näringar, för-
fela sitt ändamål, beröfva staten en hetydlig in-
komst, skapa otaliga förbrytelselr, leda rikets ka-
pitaler i onaturliga kanaler, och verka i högsta
grad menligt på den lagliga handein.
fy) Genom enkel och lättfattlig beräkning af tullaf-
gifter, ej under flera olika rubriker, utan bragdte
till en enda bestämd afgift.
g)Egalisation af iandets nu mångfaldiga olika, mått
mål och vigt.
92:0 Att sjöfarten, så väl med afseende å landets
försvar, sem unetiomalrikedomens förökande måtte
uppmuntras:
a)Genom undanrödjondet af alla onödiga kontrol-
ler och förenkling af de nödvändige, så väl för in-
rikes som utrikes sjöfarten. i
b) Genom tulffri införsel af skeppsförmödenbeter.
Siöfarten, som i sig sjelf utgör medlet för bere-
dandet ef tuilinkorost, berdöe ej, enligt minorite-
(owe åsigt, belastas med afgifter på de effekter,
hvilka till dess bedrifvande erfordelige, kunna af
bättre qvalitet eller till lindrigare priser erhållas
ifrån andra länder. Fastmer torde det böra till
en klok handelspolitik, att sätta Sverige i tillfälle
ett bygga och utrusta skepp till lägre pris än hvar-
je annan natien. I
oc) Genem sakkunnige personers anställsnde iri-
kels skärgårdar, ett undervisa om förmårligaste
sättet till hafsfiskets bedrifvande. Denna närings-!
grens symperliga uppmuntran anser minoriteten va-
ra af högsta vigt, dels emedan hafsfiskterien tillda-
na en klass bebjertade matroser, vanda att hålla
sjön, del. emedam dena näringsgren är sjeifpro-
ducerande och lemnar sålunda i båda dessa afse-
enden elementer för de stora näringarne handel!
och sjöfart. I
Genom en förändrad organisation af nu varande
konsulatväsende, så att Svenska sjöfarten mätte
vinna fördelar, motsvarande de ofta betungands
kossulatafgifterne.
e) Genom skolor för danandet af skeppshyggmä-
stare och navigatörer, samt utdelandet af premi-
er och stipendier, för att uppmuntra ungdomen att
egna sig åt dessa för fäderneslandet högst vigtiga
yrken och att deruti vinna en önskvärd skicklighet.
Me efsaende på detaillefrågor, som utgjort fore-
målet för kommitterades arbeten, så få vi-tespr-
vera oss i följande punkter emet det af kommitte-.
rede gemensamt afgifna underdåniga betänkande:
Emot helfrihetsbrefvet: engåerda detta doku-
I mert har Kommittcas mejoritet yttrat sig, att helfri-
hetsbrefvet skulle vara den enda handling, som
bevisade fartygets natienalitet, samt-att dötsamma
utgjorde vilkoret för lindring i afgifter vid klare-
ringen, bereende af den skillnad majoriteten för-
menar göras emellan privilegierade och oprivilegi-
erade fartyg, samt vidare deraf, att fartygets be-
skaffenbet af skepp. brigg, galeas 0. 8. v., äfvenle-