förhållanden, der den icke förut fullkomligen egt: rum, återstår att afröra för bverje serskild fråge. Af den fria verksamheten bos .semhällsmedlemmarne uppstår produktion eller, rättare sagdt, denna : frihet är bestämmande vilkoret för all produktion. : Produktionen åter är första grunden för allt väl-j; siåad, första momentet af rikedom, hos enskilta: eiier has en nation, och således, amtingen mean ta-l. lar om en eller annan gren af sambällsförmögen-. beternes upppbjelpande och tillvext, är produktionen, hvad som i första rummet måste afses, med sina allmänna ccb för hbvarje lokal eliter ort speciella förbållanden. ; I omedelbart sammanhang med en ökad produkI tion står en fri handel och en från onödige kontroller ech ändamålslösa uppoffringer af penningar och tid befriad sjöfert. I Liksom gen varaktigaste hendeln ech sjöfarten beror af ett lande produktion, befordrar produktionen äfven samma lands rikedem cch välstånd, derigerom, att den sätter det i stård att importera de varor, för hvilkas frambriagende andra länders jordmån, klimat kapital och industri äro mest tjeoliga och att till betalnizg derföre exportera tådane, för hvilkas preducerande dess egen natur och sambätls förhållande är bäst egnsdt. U:gåendse från desse, a män med den största praktiska erferenheti Englang, Holland, Frenkrike och Nerra Amerika ut-: talade åsigter, vågar minoriteten inför E4ers Kongl. Mijt i underdånigket framlägga de medel till han delns och sjöfartens stigande välstånd, bvilka enligt minoritetens underdåniga förmensnde, äro oeftergifliga vilkor, och hvarföruten reglementerawdet för handel och sjöfart skall förfela änsamilat. 4:0 Att den inhemska produktionen måtte befrämjas och utvecklas: I a) Genom oisskränkt frihet att producere, uten afseende på qvantitet, qvalitetform, tid eller ort. hviltas bestämmande torde böre öfverlemnas åt den euskilta omtarkan. b) Genom exportfrihst bör Svenska alster utan undantag, i den ferm, som de bäst betalas, eller, om detta ej ken vinnas, mot bestämmendet af högst !(, proc. ef värdet i utgående tuil. Sverige äger af vitsa råämnen outtömliga föråder, till hvars bearbeteande vi sakna felk och kapitsler. Ett sekels erfarenhet bar fullkoroligt ådagelagt följderna ef exportsförbud. Kan yveren för smånligare bearbetas inom laxadet, så går den ej ut oförädlad; ksa den ej, så bevises deraf oveder sägligen, att vi sakva inom landet de bjelpmedel till förädling, hvilka finnas på andra orter. c) Nåringstriket, eller rättighet för en kvar att, till ostörd täflan med hvarje annan individ eller närirgsklass, använda kopiteler och skicklighet, utan inskränknieg ef skråtvåog Erfarenhsten har vi-! sat, alt sk:åväsendet ej iedt blott till alfvarsamma stiidigheter emelian personer, utan ock inom skrå, men äfven till uppenbar fejd emellan sjelfva de olika skråembeten2, hvilkas ve:kninsgkrets blir gvärare för legstiftaren att bestämma, i den rån predukterne förändras och nya Industrisister dagJigen tillkomma. ä) Afskaffandet af sädeane dryga afgifier, hvarmed i inhemska preguktiopes är belastad, som ej direkte tillkomma statsverket och hvilka likasom exportiulen verka som premier, ci Sverige betalaar till uppmuvtren för andra länders produkter. 6) Genom upphäfvandet af alla prokibitioner och I gesom måtltligs tullsfgifter, vid hvilka sednares bestämmanda statens inkomster böra 1jesa till måttstock Probibitioner eller ongturligt höga tullafgifter grundade på så kallade skydd för vissa näringar, förfela sitt ändamål, beröfva staten en hetydlig inkomst, skapa otaliga förbrytelselr, leda rikets kapitaler i onaturliga kanaler, och verka i högsta grad menligt på den lagliga handein. fy) Genom enkel och lättfattlig beräkning af tullafgifter, ej under flera olika rubriker, utan bragdte till en enda bestämd afgift. g)Egalisation af iandets nu mångfaldiga olika, mått mål och vigt. 92:0 Att sjöfarten, så väl med afseende å landets försvar, sem unetiomalrikedomens förökande måtte uppmuntras: a)Genom undanrödjondet af alla onödiga kontroller och förenkling af de nödvändige, så väl för inrikes som utrikes sjöfarten. i b) Genom tulffri införsel af skeppsförmödenbeter. Siöfarten, som i sig sjelf utgör medlet för beredandet ef tuilinkorost, berdöe ej, enligt minorite(owe åsigt, belastas med afgifter på de effekter, hvilka till dess bedrifvande erfordelige, kunna af bättre qvalitet eller till lindrigare priser erhållas ifrån andra länder. Fastmer torde det böra till en klok handelspolitik, att sätta Sverige i tillfälle ett bygga och utrusta skepp till lägre pris än hvarje annan natien. I oc) Genem sakkunnige personers anställsnde irikels skärgårdar, ett undervisa om förmårligaste sättet till hafsfiskets bedrifvande. Denna närings-! grens symperliga uppmuntran anser minoriteten vara af högsta vigt, dels emedan hafsfiskterien tilldana en klass bebjertade matroser, vanda att hålla sjön, del. emedam dena näringsgren är sjeifproducerande och lemnar sålunda i båda dessa afseenden elementer för de stora näringarne handel! och sjöfart. I Genom en förändrad organisation af nu varande konsulatväsende, så att Svenska sjöfarten mätte vinna fördelar, motsvarande de ofta betungands kossulatafgifterne. e) Genom skolor för danandet af skeppshyggmästare och navigatörer, samt utdelandet af premier och stipendier, för att uppmuntra ungdomen att egna sig åt dessa för fäderneslandet högst vigtiga yrken och att deruti vinna en önskvärd skicklighet. Me efsaende på detaillefrågor, som utgjort foremålet för kommitterades arbeten, så få vi-tesprvera oss i följande punkter emet det af kommitte-. rede gemensamt afgifna underdåniga betänkande: Emot helfrihetsbrefvet: engåerda detta dokuI mert har Kommittcas mejoritet yttrat sig, att helfrihetsbrefvet skulle vara den enda handling, som bevisade fartygets natienalitet, samt-att dötsamma utgjorde vilkoret för lindring i afgifter vid klareringen, bereende af den skillnad majoriteten förmenar göras emellan privilegierade och oprivilegierade fartyg, samt vidare deraf, att fartygets beskaffenbet af skepp. brigg, galeas 0. 8. v., äfvenle