förvandlade den Orientaiusksa striden wi enn
Europeisk. — Hvad fordrar dessutom Pa- t
schau? Han fordrar ärfiligheten. Han har för- dd
drat den för flara år sedan, och det vore önsk-s
ligt att Sulienen lingt för detia insett nämnde,
ords betydelse, ty ärfiligheten år i sjelfva var- d
ket blott ett ord (röralse inom Kammaerer). u
Esypten är faktiskt i Pasehans besittning. O.a!h
han dör, hvad skall oa inträffa? Antingen för- s
delar han g:rom sitt testamente provinserna gg
mellan sina söner; begår han detta fel, så skall t
Sultanen, till följe al sin länsherremakt, kunnajr
återtaga dem, ärftligheten må vara erkänd eller! g
icke; eller öfverieninar bin hela sitt område åtlg
en endå son; då är det ganska sannolikt, ati
ograren vid Nisib, som förstått eröfra och för-f
svara Syrien, äfven framdeles skall veta hibe-(
hålla det. Meilan Balkan och Kaukasus ligger:
imediertid ett af de skönaste riken 1 verlden,
som Porten kunde behålla och förvalt2, äfven
på orientalisk! sätt om han vill, ty, så vidt j:g
vet, utesluter det Orientaliska sättet icke sun-!4
da förnuftet.
Talaren genomgick nu händelseraa i Ocrien- 1I
ten. Dan 23 Juni stod slaget vid Nisib; först i
den 28 Jal!i bland2åe sig des Europeiska diplo-1
matiken. i saken, just i det ögonblick, då Sul- 4
tanen och Paschan stodo färdiga att försonas; ty i
att Pisehan icke ville öfverskrida Taurus, kon
man fisna redan deraf, att han lemnade bela 1
månaden efter slaget obegagnad. Genom Europas
inblandning blef ou hela saken uppskjuten ochl:i
detta var ett misstag. Man inlät sig nu i kon-
forenser; då men här skulle yttra Sig öfver sa-
ker, hvarölfver man heldre bordt iakttaga tyst-
nad, så började det Fransysk-Eagelska förbun-.
det att kallna, och som Ryssland icke ville del-:
taga i konferenserna, stötte man sig med denna :
E
makt. Det visade sig nu vid konferenserna, att
England endast ville lemna Paschan Egypten,
men Frapkrike äfven Syrien dertilll Hr Thiers
gillade väl denaa Fransta kabinetts-åsigt, men :
tadlade, att det ej gått öppet tillväga. Dennaj:
bristande uppriktighet å Frankrikes sida åstad-:!
kom aliraförst ett närmande mellan Ryssland ,
och Esgland; derpå följde Brunows beskickning, !
och dess andra mission torde sannolikt hafva till j.
följd en traktat, som egentligen ej blir något an-
pat än de 5 makternas antagande af fördraget!
i Unkiar Eskelessi. Frankrike äger då rätt att
skicka 3 till 4 krigsskepp i Marmorasjön, och
när de äro der, kan Ryssland tillstänga Darda- (
nellerna. För öfrigt kunde dessa aftal, ex gång
kända, iätt fö
til eu förtvilladt steg; Pasehan kunde lätteligen :
tända eid i den Orientaliska frågan (rörelse i
Kammaren), och för detta resultats erhållande
löste det i sanning icke mödan avt börja inter-
ventionen dena 23 Juli.
Talaren utvecklade vidare de mingfaldiga
motiver, som fäste Frankrike vid England, och
påstod, utt det sednare skulle, i fall fråga nu vo-
re om afslutanda af 1843 års traktat, proteste-
ra deremot i Frankrikes intresse. Förbundet
med Eagland, kunde Frankrike låta sin flagga
svaja i hvarje verldsdel, medan det i hvarje
annan ailians skulle nödgas fördölja henne. Eng-
lands verkliga rival vore Ryssland; mot denna
måste det söka den Fraaska alliansen. England
och Frankrike hade sedan 40 år varit ense i
alla frågör, i Portugal, i Spanien, i Belgien, i
Amerika, — hvarföre icke då äfven här? Om
man tillskrifver England planen att bemättiga
sig Egypten, begår man det ögonskenligaste
misstag. Om England förebrär Frankrike, att
det retat Pascbans ärelystnad, så är sådant ett
lika stort misstag. Ville Frankrike lyssna till
räd,e — så slutade talaren — wså skulle jag 4
råda mitt fädernesland att draga sig tillbaka !!l
inom sid egen kraft och vänta på de bändel-!
ser framtiden kan medföra; sedan må det välja, t
ty den niakt, som har Frankrikes väldiga svärd
på sin sia, skoll i alla fall glädja sig deråt li
Herr Oitilon Barrot sade nyligen i sitt sköna
tal: aÅtergil oss 4830 års entusissml! Jog är!
ingenting i mitt land, men entusisemen vill jag:
återge er, så snart frågan angår Frankrikes vär-:
digbet och Intressen
He Thiers lemnade tribunen nader hözljudt!
bifali och tnder en rörelse i Kammaren, som!
var så stärk, att dabattea måste inställas på en
fjerdedels timme.
ENGLAND.
Såsem förberedelser till den snart börjande
politsksa striden inoa pariataentet, bållas pu på
mångfaldiga ställen folkmöten emot spanmils -
isgarna. Dylika hafva redan egt rum i Notting-
ham, Glasgow, Stockport, Halifax, Leeds, Liver-
pool och Manchester. Mötet i sistnämnde stad
bivistades älven af Oconnell. En kolossal pa-;
viljong häde för tillrället blifvit uppförd, ihvil-
ken middag serverades för 4000 personer. Vid,
ett per ef dessa möten hade kartisterue erifvit.
igscum den cpinionsyttringen, alt de församla-!
de förklarade, att intet nyttigt resultat för de!
allmänna Vor? att vänta, innan den såkallade
efolkets kartex bifvit landets lag.
Det ministerielia bladet Globe talar i ganska
bestämda orcslag om nödvändigheten att bäm-