förvandlade den Orientaiusksa striden wi enn Europeisk. — Hvad fordrar dessutom Pat schau? Han fordrar ärfiligheten. Han har fördd drat den för flara år sedan, och det vore önsk-s ligt att Sulienen lingt för detia insett nämnde, ords betydelse, ty ärfiligheten år i sjelfva vard ket blott ett ord (röralse inom Kammaerer). u Esypten är faktiskt i Pasehans besittning. O.a!h han dör, hvad skall oa inträffa? Antingen förs delar han g:rom sitt testamente provinserna gg mellan sina söner; begår han detta fel, så skall t Sultanen, till följe al sin länsherremakt, kunnajr återtaga dem, ärftligheten må vara erkänd eller! g icke; eller öfverieninar bin hela sitt område åtlg en endå son; då är det ganska sannolikt, ati ograren vid Nisib, som förstått eröfra och för-f svara Syrien, äfven framdeles skall veta hibe-( hålla det. Meilan Balkan och Kaukasus ligger: imediertid ett af de skönaste riken 1 verlden, som Porten kunde behålla och förvalt2, äfven på orientalisk! sätt om han vill, ty, så vidt j:g vet, utesluter det Orientaliska sättet icke sun-!4 da förnuftet. Talaren genomgick nu händelseraa i Ocrien1I ten. Dan 23 Juni stod slaget vid Nisib; först i den 28 Jal!i bland2åe sig des Europeiska diplo-1 matiken. i saken, just i det ögonblick, då Sul4 tanen och Paschan stodo färdiga att försonas; ty i att Pisehan icke ville öfverskrida Taurus, kon man fisna redan deraf, att han lemnade bela 1 månaden efter slaget obegagnad. Genom Europas inblandning blef ou hela saken uppskjuten ochl:i detta var ett misstag. Man inlät sig nu i konforenser; då men här skulle yttra Sig öfver saker, hvarölfver man heldre bordt iakttaga tystnad, så började det Fransysk-Eagelska förbun-. det att kallna, och som Ryssland icke ville del-: taga i konferenserna, stötte man sig med denna : E makt. Det visade sig nu vid konferenserna, att England endast ville lemna Paschan Egypten, men Frapkrike äfven Syrien dertilll Hr Thiers gillade väl denaa Fransta kabinetts-åsigt, men : tadlade, att det ej gått öppet tillväga. Dennaj: bristande uppriktighet å Frankrikes sida åstad-:! kom aliraförst ett närmande mellan Ryssland , och Esgland; derpå följde Brunows beskickning, ! och dess andra mission torde sannolikt hafva till j. följd en traktat, som egentligen ej blir något anpat än de 5 makternas antagande af fördraget! i Unkiar Eskelessi. Frankrike äger då rätt att skicka 3 till 4 krigsskepp i Marmorasjön, och när de äro der, kan Ryssland tillstänga Darda( nellerna. För öfrigt kunde dessa aftal, ex gång kända, iätt fö til eu förtvilladt steg; Pasehan kunde lätteligen : tända eid i den Orientaliska frågan (rörelse i Kammaren), och för detta resultats erhållande löste det i sanning icke mödan avt börja interventionen dena 23 Juli. Talaren utvecklade vidare de mingfaldiga motiver, som fäste Frankrike vid England, och påstod, utt det sednare skulle, i fall fråga nu vore om afslutanda af 1843 års traktat, protestera deremot i Frankrikes intresse. Förbundet med Eagland, kunde Frankrike låta sin flagga svaja i hvarje verldsdel, medan det i hvarje annan ailians skulle nödgas fördölja henne. Englands verkliga rival vore Ryssland; mot denna måste det söka den Fraaska alliansen. England och Frankrike hade sedan 40 år varit ense i alla frågör, i Portugal, i Spanien, i Belgien, i Amerika, — hvarföre icke då äfven här? Om man tillskrifver England planen att bemättiga sig Egypten, begår man det ögonskenligaste misstag. Om England förebrär Frankrike, att det retat Pascbans ärelystnad, så är sådant ett lika stort misstag. Ville Frankrike lyssna till räd,e — så slutade talaren — wså skulle jag 4 råda mitt fädernesland att draga sig tillbaka !!l inom sid egen kraft och vänta på de bändel-! ser framtiden kan medföra; sedan må det välja, t ty den niakt, som har Frankrikes väldiga svärd på sin sia, skoll i alla fall glädja sig deråt li Herr Oitilon Barrot sade nyligen i sitt sköna tal: aÅtergil oss 4830 års entusissml! Jog är! ingenting i mitt land, men entusisemen vill jag: återge er, så snart frågan angår Frankrikes vär-: digbet och Intressen He Thiers lemnade tribunen nader hözljudt! bifali och tnder en rörelse i Kammaren, som! var så stärk, att dabattea måste inställas på en fjerdedels timme. ENGLAND. Såsem förberedelser till den snart börjande politsksa striden inoa pariataentet, bållas pu på mångfaldiga ställen folkmöten emot spanmils isgarna. Dylika hafva redan egt rum i Nottingham, Glasgow, Stockport, Halifax, Leeds, Liverpool och Manchester. Mötet i sistnämnde stad bivistades älven af Oconnell. En kolossal pa-; viljong häde för tillrället blifvit uppförd, ihvilken middag serverades för 4000 personer. Vid, ett per ef dessa möten hade kartisterue erifvit. igscum den cpinionsyttringen, alt de församla-! de förklarade, att intet nyttigt resultat för de! allmänna Vor? att vänta, innan den såkallade efolkets kartex bifvit landets lag. Det ministerielia bladet Globe talar i ganska bestämda orcslag om nödvändigheten att bäm