koappt må kuana tärka på, att bringa dem
till slut. 1
Men kunde serkligen hafva skäl att fråga:lj
Är det om Fromkrike, som här talas, eller... ..
grammet till bektryckeriuppfinnisgens fjerde geku-
larfest. som skall firas nästa M:dsommar i Loip-
zig. Ända ifcån år 4836 hafva betydliga tlasam-
liagar skett bland alla bokhandlare, boktryckare
och boktryckeriarbetare för detta ändamål. Festen
skall räcka tre dagar.
— Uti trakten omkring Grätz, i Böhmen,
skall, enligt bref derifrån i en tysk tidniög, råda
ett långt drifvet bigotteri och prestvälde. Folker
har äsnu bögböcker, fulla af samma vidskepelser,
som voro gängse för 200 år sedan; till deras kring- I
spridande bidraga i synnerhet de s. k. Ligoria
Rerne, som kring sina kloster utbreda de argaste
svärmerier och söka gtt omtöckna folke:s förstånd.
De förgäta härvid icke sin egen fördel, ech hafva
genom allmosor och gåfvor insamlat så mycket,
att de inköpt ett kostbart kopparbergverk:
— Från Leipzig omtalas en ny musikalisk
talang, hvars rykte ännu icke hunnit till oss. Det
är en violin-virtuos, vid namn Ernst, som ifrån
Peris ditkommit, under en konstresa genom Tysk-
land. Såsom bevis på den uppmärksamhet han
våckt, anföres, att han, endast i Holiand, gifvit
60—70 konserter.
— I Londor bar nyligen ett praktfullt, flytt-
bart trähus blifvit bygdt, för att söndertagas och
afsändas till NewSesland, för att der tjena tili den
Brittlske residenten, kapten Hobsons boning. Det
är större, fastare ech beqvärsre än det, som för
Napvulcou på S:t Helena byggdes i London, med 16
rum, hvartill äfven kommer ett skolrum och en
skrifrares embetsrum. Rummen äro 12 fot höga.
Huset, hvars tyngd är 250 tons, kommer at trans-
porteras till sin destinations-ort på ett enxom der-
till inrättadt fartyg.
— Paganini har Hiifvit dönd till 20,000!
freocs skudeslånd, för det han icke ville genom
konserter medverka för det kasino, han låtit upp-
kalla efier sitt namn. Han sjelf appellerade och
hans motgart också; följden blef att den kungliga
domstolen stegrade skadeständet till 52,000 francs.
MMM——RSN
— Yitersta Domen. I det otrogna och öf-
7ertrogna Pa-is har icke litet uppseende wväck!s
genom ed ny uppkokning ef den gamle profeten
Nostradanmi spådom, hvilken innehåller serdeles
märkvärdiga saker för året 4840, och deribland för
Trettoadedagen ingenting mindre än verldens för-
störing. Detta har gifrit Charidari anledning till!
följande humoristiska artikel: : I
Till en början beskrifves, huru en blek fasa spridt
sig bland det lägre Parisiska borgerskapet, och att
man öfverallt ingenting annat såg än csorgsna och
bedröfvade ansigten,, huru gamla ungkarlar och
jungfrur glömde bort sina kattor, hundar, LE
och starar, ech huru mången domherrs eller ka-
narifogel, som röjde ganska vackra lyriska anlag,
pu mera knappt miedes de första noterna, emedan
Postiljonen från TLonjumeau ej mer speltes för dem
på positivet. Man möter hvarsudra i denca sorg-
liga tid numera endast med trappistens grafhels-
ning: cMonsieur Greluchet oller Madam Pitou, vi
måste döl .... Ni lär förmodligen fråga: hvad;
som förorsakar denna ängslan och oro? Ack, min
Gud, en bagatell, början till verldens slut, ingen-:
ting annat. Man har redan länge förnummit sörgs-)
na förebud för året 4840; men nu har Matthieu:
Laensberg oåterkalleligen bestämt den dag. då detta:
fruktansvärda skådespel skall uppföras. Det är af-
giordt, att på de tre Helige Konungarnes dag skall!
verliden gå under, och året 4840 slutar redan 6 da- ;
gar efter sin början. Då lönar det, min själ, knappt
mödan att börja. Således våga vi den 6 Janusri
änna äta kaka och fira de tre konungarnee, men j
det blir vår sista måltid och vår sista hyllning.
I stället för att gå in i karnavalen, måste vi gå in
i evieheten. - Med ett ord, denna förskräckande
tro har insmygt sig ibland industri-idkarne i Quar-!
tier Marais och bland portvaktarne i de 42 arron-:
dissementerna. Vi vilja väl icke svärja derpå, att!
den icke möjligtvis inträngt vid hofyet, i mini-
sirarnes kanslier och embetsverken, ty äfven dessa:
regioner äro just icke alltid befolkade med starka
förstårdsgäfvor. Hvad som synes bekräfta denna
hypothes är, att man bland de politiska väderleks-
barometrarne, liksom bland vaktmästarne trott sig
märka en svårmodighet, en vårdslösbet och likgil-!
tighet, som om båda delarne sade till sig sjelfva:
aKära själjohrvad är det mödan värdt, att du ännu
vidare besvärar dig med att skura och sopa väl,
eller at: regera vä!, då allt likväl inom några då-
gar skall uppgå i rök! Och dessutora är det pas-
sande att sluta, såsom vi börjat — peu propre-
menl Så nära verldeas slut, göra sig vära Pari-.
siska portvaktare fria från alla jordiska bekymmer.
Den klappande rycker dem ej mer upp ur deras;
meiankolisga drömmar, och de bry sig icke mer om:
att öppna porten. Pet enda band, som ännu fä- )
ster dem vid denna förgängliga verlden, äro nyårs-!
gåfvoraa, som de äfven på denna verldens sista af-
ton ännu taga emot med mekanisk bandkrökning.
Portvaktaren äger någonting qvar af Horatii arätt-i
skaffens man: han skulle ännu fordra sitt nyår
äfven på ruinerna af universum — cimpavidum
ferient Tuine,. Och om mean ser den förvirring
och oreda, hvari men för do öfriga få timmar, som
återstå för verldslifvet. lemnar våra politiska ange-:;
lägenheter, har man icke då stäl att tro, det sjolf-;
ve våra maktägande, helt och hållet intagna af:
sorgliga aningar, tänka, att det kan vara godt nogi
för den korta tid, eländet ännu varar? Kamrar-!
nes val af Hrr Martin och Sauzet t. ex. att kam-!
maren, lik våra portvaktare, afsvurit all omsorg
för snyggheten? Men sen här ännu en annan ana-i
logi med portvaktarne och husvärdarne! Våra po: i
litiska konstmakare påstå, midt inför verldsförstö-
ringens ögon, icke desto mindre, att de vilja for-
dra sin vanliga nyårs-budget. Midt ibland det subd-j
RR AA RR z
i
Hushålls- ock enåra rön, till nytta och möje.
— Från Leipzig är nyligen utfärdadt