sällan en större uppmärksamhet blifvit egnad .
fernets bättre eller såmte beskaffenhet och använt
barhet till olika föremål, samt i följd deraf någ:
allvarligt bemödaade att söka förbättra denna til
verkoiog ej försports förr än i sednare tider, dc
Eaglands — under fullkomlig frihet att anlägga jerr
verk och dervid tillverka så mycket jern som hel:
— i jernhbandteriogen gjorda framsteg hotade a
från verldsmarknaden uttränga Svenska jerne
Men icke nog att här i riket gällande tvångs-laga
i afseende på utöfaingen af jernbandteringen, vål
lat nyssnämnda liknöjdhet att egna omtanka i
jeraets förbättring; de hafva äfven lagt stora hin
der i vägen för en tillökad jerntiilverkning, hvil
ket kan slutas deraf, att, ehuru genom Kong
Förordningen af d. 45 Juni 1803 tillfålte beredde
till en betydligen större jerntillverkning äa för
denaa tid, årliga exporter af stångjern, som frå
Bvsrige, Finland dock deri inbegripet, före 400 å
tillbaka, efter ett medeltal för 40 år, redan beste
sig till 313 951 Skeppund, ända till år 4833
uppgick, efter medeltal räknadt, till högre belop
än 393,672 Skepp., och kar först under de siat
fem åren, då feiare åsigter, i afseende på utöfnin
gen af jernhandteringen gjort sig gällande, expor
ten af stångjern i större mån tilltagit.
Samma acmärkningar, som nu blifvit gjorda vi
bedrifvandet af jernbruksröreisen i Sverige, äga äf
ven rum vid större delen af de fabriker och handt
Vverkerier, hvilkas tillverkningar varit till införse
förbjudaa, och kan tryggt påstås, att i allmänhe
de hand:eringar, som varit underkastade utländs
medtiflan för närvarande lefverera varor i störr
mävgd, af större godhet och till billigare priser ä
de handteringar, som varit skyddade af förbuds
lagar eller af så höga tullafgifter, att de kunn
betrektas som ett genom siffra uttryckt förbud
Men utom det att dessa förbuds-lagar, i afseend
på tillgången af produkter och tillverkningar fö
handelsrörelsea och sjöfarten, varit af meniigt in
flytande, hafva i följd deraf och i sambasmd der
med ea mängd för sistnämnda näringsgrenar högs
tryckande tulikontroller måst vidtagas, för att sök
förekomma tullförsnillning och oloflig varuinförsel
hvilket likväl en lång erfarenhet visat icke kunni
tillvägadringas och ej heller ksn begäras, då läithe
ten att från Danmark och Norge, der bögst få förbu
att isföra varor finnas, erbjuder vinningslystnade:
et: lätt tillfälle att till Sverige olofligen inprakti
sera nästan hvilken vara som helst, samt — äfvei
utan att taga i beräkning närbelägenheten af be
rörda stater och den större frihet i varuinförsel
som derstädes äger rum — det alltid under när
varande tullsystem blir omöjligt för den mest ni
tiska tul!styrelse, att på en kuststräcka af omkrin;
200 Svenska mil och, med en landgräns sådan son
den emot Norge, förekomma tullförsnillning och
oloflig varuinförsel.
Det är på gruod af hvad Kommitterade nu I un
decdånigbhet anfört, Kommitterade våga yttra dei
öfvertygelsen, att, endast i fall de tvångs-lagar un
danrödjas, som nu ligga i vägen för utöfoing a
handel, hardtverk och andra näringar inom lande
och de förbud eller höga tullafgifter, som äga run
för införsel af utländska varor och utförsel af in.
bemska råämnen, komma att försvinna samt tull
afgifterna blifra så bestämda, att under det de
lemna billigt skydd åt Svenska näringarne. det bli
sannolikt och möjligt att genom borttagande a
frestelser till lagbrott kunna, utan tryckande ock
för den redliga bandeln och utrikes sjöfarten sam:
varutransporten inom riket besvärliga och hinder-
liga kontroller handhafvra tull-lagstifningen.
Men, jemte det Kommitterade anse godkännan-
det af dessa allmänna grundsatser och deras til
lämpning i Sveriges ekonomiska och tull-lagstift-
ning utgöra et oeftergifligt vilkor för större ut-
veckling af Sveriges så väl in- som utrikes sjö-
fartsrörelse, hafva flera serskilda ämnen, som röra
denaa näringsgren, ådragit sig Kommitterades upp-
märksamhet. En del af dessa hafva redan blifvit
bebeandiade och Kommitterade gå nu att i under:
dånighet framställa:
4:0 Ett förslag till förändring af nu gällande fö-
reskrifter om skeppshandlingar af fartyg, som segla
till utrikes ort;
2:o Anmärkningar vid 1835 års: SeglationsOrd-
ning;
3:0 Åunmärkningsr med anledning af några stad-
garden i underrättelser till Tull-taxan;
4:0 Ett förslag att på ändamålsenligt sätt till Sjö-
mäznens bästa använda det under namn af föringn
af tuilmed!er utgående belopp;
5:o Förslag till åtskilliga anstalter och åtgärder
för handels-sjöfartens beqvämlighet; samt slut-
ligen
6:o Underdånigt yttrande om de i stapelstäderna
af handein och sjöfarten utgående afgifter.
SPRAK