sällan en större uppmärksamhet blifvit egnad . fernets bättre eller såmte beskaffenhet och använt barhet till olika föremål, samt i följd deraf någ: allvarligt bemödaade att söka förbättra denna til verkoiog ej försports förr än i sednare tider, dc Eaglands — under fullkomlig frihet att anlägga jerr verk och dervid tillverka så mycket jern som hel: — i jernhbandteriogen gjorda framsteg hotade a från verldsmarknaden uttränga Svenska jerne Men icke nog att här i riket gällande tvångs-laga i afseende på utöfaingen af jernbandteringen, vål lat nyssnämnda liknöjdhet att egna omtanka i jeraets förbättring; de hafva äfven lagt stora hin der i vägen för en tillökad jerntiilverkning, hvil ket kan slutas deraf, att, ehuru genom Kong Förordningen af d. 45 Juni 1803 tillfålte beredde till en betydligen större jerntillverkning äa för denaa tid, årliga exporter af stångjern, som frå Bvsrige, Finland dock deri inbegripet, före 400 å tillbaka, efter ett medeltal för 40 år, redan beste sig till 313 951 Skeppund, ända till år 4833 uppgick, efter medeltal räknadt, till högre belop än 393,672 Skepp., och kar först under de siat fem åren, då feiare åsigter, i afseende på utöfnin gen af jernhandteringen gjort sig gällande, expor ten af stångjern i större mån tilltagit. Samma acmärkningar, som nu blifvit gjorda vi bedrifvandet af jernbruksröreisen i Sverige, äga äf ven rum vid större delen af de fabriker och handt Vverkerier, hvilkas tillverkningar varit till införse förbjudaa, och kan tryggt påstås, att i allmänhe de hand:eringar, som varit underkastade utländs medtiflan för närvarande lefverera varor i störr mävgd, af större godhet och till billigare priser ä de handteringar, som varit skyddade af förbuds lagar eller af så höga tullafgifter, att de kunn betrektas som ett genom siffra uttryckt förbud Men utom det att dessa förbuds-lagar, i afseend på tillgången af produkter och tillverkningar fö handelsrörelsea och sjöfarten, varit af meniigt in flytande, hafva i följd deraf och i sambasmd der med ea mängd för sistnämnda näringsgrenar högs tryckande tulikontroller måst vidtagas, för att sök förekomma tullförsnillning och oloflig varuinförsel hvilket likväl en lång erfarenhet visat icke kunni tillvägadringas och ej heller ksn begäras, då läithe ten att från Danmark och Norge, der bögst få förbu att isföra varor finnas, erbjuder vinningslystnade: et: lätt tillfälle att till Sverige olofligen inprakti sera nästan hvilken vara som helst, samt — äfvei utan att taga i beräkning närbelägenheten af be rörda stater och den större frihet i varuinförsel som derstädes äger rum — det alltid under när varande tullsystem blir omöjligt för den mest ni tiska tul!styrelse, att på en kuststräcka af omkrin; 200 Svenska mil och, med en landgräns sådan son den emot Norge, förekomma tullförsnillning och oloflig varuinförsel. Det är på gruod af hvad Kommitterade nu I un decdånigbhet anfört, Kommitterade våga yttra dei öfvertygelsen, att, endast i fall de tvångs-lagar un danrödjas, som nu ligga i vägen för utöfoing a handel, hardtverk och andra näringar inom lande och de förbud eller höga tullafgifter, som äga run för införsel af utländska varor och utförsel af in. bemska råämnen, komma att försvinna samt tull afgifterna blifra så bestämda, att under det de lemna billigt skydd åt Svenska näringarne. det bli sannolikt och möjligt att genom borttagande a frestelser till lagbrott kunna, utan tryckande ock för den redliga bandeln och utrikes sjöfarten sam: varutransporten inom riket besvärliga och hinderliga kontroller handhafvra tull-lagstifningen. Men, jemte det Kommitterade anse godkännandet af dessa allmänna grundsatser och deras til lämpning i Sveriges ekonomiska och tull-lagstiftning utgöra et oeftergifligt vilkor för större utveckling af Sveriges så väl insom utrikes sjöfartsrörelse, hafva flera serskilda ämnen, som röra denaa näringsgren, ådragit sig Kommitterades uppmärksamhet. En del af dessa hafva redan blifvit bebeandiade och Kommitterade gå nu att i under: dånighet framställa: 4:0 Ett förslag till förändring af nu gällande föreskrifter om skeppshandlingar af fartyg, som segla till utrikes ort; 2:o Anmärkningar vid 1835 års: SeglationsOrdning; 3:0 Åunmärkningsr med anledning af några stadgarden i underrättelser till Tull-taxan; 4:0 Ett förslag att på ändamålsenligt sätt till Sjömäznens bästa använda det under namn af föringn af tuilmed!er utgående belopp; 5:o Förslag till åtskilliga anstalter och åtgärder för handels-sjöfartens beqvämlighet; samt slutligen 6:o Underdånigt yttrande om de i stapelstäderna af handein och sjöfarten utgående afgifter. SPRAK