RLANDADE ÄMNER
— Den kyska Susanna. (Ena domstolseen.
Ioför den korrektionelia polisen i Paris stod ny
ligen en ung, 48:5rig landiflicka, vid namn Su
sanna, af frisk färg, fyllig växt och hela landt
byggdens naisetet och oförställdbet i uppsyn nci
väsende, Hennes kusin och fästman Francois Pa
teiou satt på de anklagads bänk, och bon sjel
var tilistädes, för att föra dels bans, dels sin eger
talan.
En gammal. flintskallig berre, med stor näsa
skiftande i å:skilliga färger, och små, spelande sa.
tyrögon, bockade sig och klagsde öfver, att har
blifvit illa slagen af Patelou, efter en färd på jarn-
vägsp, mellan Saint-Germain och Paris.
Patelau begärde ott få tala, i fell det lät sig
göra. Härvid uppstod följande samtal.
Susanna (träder fram). Tigzg du Patelnu . .. Dej
är mig, som det angår . . . Jag har lättare utfös-
gåfvor, än du, och jag kan bättra säga, hur Gen
der enbben . ..
Petelou. Nå, så gör det då.
Susanne, Så visst jag är en ä lig tös från Nan-
torre, och min far och mor också är ärligt folk
. OCh jag icke är mer än aderton år, och vi
äro förlafvada bägge. Patelou och jag .. . ärde
j ta sant Patelou?
Patelan, Jo, jo, gå på bhera.
Susanna, Vi skulla fora på järnvägen bägga två,
Petelou och jag, för att göra uaphandlicgar i Pa-
ris till 1årt bröllop. Det var väl någon, som sa
att det va en ssk, som angick Patelou ensam, !41
det tillhörde inte fästmön att veta af, hvad för
presanter hon skulle få, men se, jag tycker om
att få vara mod och få bjolpa Patslou jag, ty jag
visste vä! bäst sjelf, bvad jag tyckte om, och Pa-
telou är lite enfaldig af sig; är det inte sarct, Pa-
telbu?
Pstelou. Ja, jo, gå på du bara.
Susanons. Når vi eu satt der på jernvägen , P:-
telou och jeg, och d2 var tie i vår vagn, och satt
som packade sillar, och Patelou satt midt emot
mig och jag midt emot boaom . .. och bredevid
honsm en stor och tjock dem och bredevid mej
den der magra herr, och det så gick och gick
oupphörligt, sa Pate!ou åt mej: aHä, hä, Sanna,
det bär går fortare, än Roussin (för så beter min
åsna), då du kom till Paris på henne. När viforo
nte i ljusa dsgen, då gick nog allting bra, utom
att den der herren då och då vände sin stora räsa
åt mei. Jag trodde, att det kom af draget från
avdra fönstret och hans båda ögon blänkte som
eldkol; men när vi kom in i det stora hvalfvet,
der var det kolmörkt, som midt i patten, 8a Pa-
telou åt mej: aJag ser inte band i vädret, så att,
on jag ville fånga en fluga, skulle det min själ
bli svårtn,
Pstelou. Jaa, det bar jag sagt, och säger det
än en gång.
Susanna. I detsamma kände jag en hand, som
ter mej i benet och på knäna. Jag trodde, att
det va Patelou, och gaf honom derför en munfistk.
aBvarför slår du till mej? sades han. Jo, muns-
jörn behagar hålla sin hand i styr en annan gångo,.
aHve sa, sa han, hverjog har varit med min band?
aJaså, va de inte du?, aNej, fn heller, hva —
hra ä det?, aHrvad? är dei inte du, och du hål-
Jer handen qvar der ännu?a aNej, jag håller min
hsnd på kindbenet, som du träffat så bran. Då
griper jag om den hsnden, jag, Patelou tar också
tex in; nu kom vi ut i dagen och si! då fann vi,
att handen tillbörds den der stora nässn, som nu
klagar på 038.
Patelou. Det var alltihop; när vinu komma ner.
från jornvägen, betelte jag honom den munfisken,
som Susanra gaf mig i förskott.
Den stora näsan kunde endest svagt bestrida Su-
sanna3 och hennes: fästmans uppgifter, och dom-
stolen frikända sålunda den sednare,
a8i, yttrade Susanne, i det hon tog sin fäst!
mans arm, aså ska msn dömma!
— Opium i Engand. I en sammankomst
af läkare i Westmioster förekom frågan om dati
tilltagande bruket af opium der i landet. En dok-
tor T. Johnson påstod, på grund af egen erfaron-
bet, att antalet af dem, som förtärde eller rökte
opium, vore like stort med antalet af tötotalister-
An? (de, som aisegt sig bruket af alla spirituosa
och dricka tå i stället). Månge, som hade gått in
i nykterhetsföreningarna, hade, i stället för bruket
af bränvin, slegit sig på det af opium, och det
omtalades, att lifsassuranssällskaperna, i anledning
af detta tilltagande raseri, lidit så stora förluster,
att de nu ämnade hålla en serskild rådplägniag
deröfver.
ET rr mn An nn nn så EAA