egen räkning, och i stället vända sig till någo af da andra ämnen, som utgöra grundorsiker na till det Earopeiska missnöjet. Detta öfver leanande åt allmänbeten, alt hos sig besinn hvad som går en, eller icke, wnåste vara de bästa, derföre, stt ingenting med verkligt gag: kan utkämpas, utan ait raenniskorns, som de rörer, utfäk a kampen sjelfvs. Hvad belst såls des i tidamzar eller böcker hårom nuallmängö res, iakttager förf. tystrad, sedan saken sjal kommit i gång. Förf. till Det går an. östkusten nens NORGE. Da till Förenta Staterea utvandrade Norrmä hafva hos Norska regeringen gjort ansökan att e teaja is-k ndida:, vid name Peter Veleur, mått i Nige still prost ordineras för att derefter öfver resa till Amerika och utöfva det presteriiga kaile bland sde-varsode Norrmän. Da gjttra i nämnd ansökning, att ju mer oberseadet och den trygghe i deras tisliga välstånd tillåter dem vända blicke: till d andiiga b hofven, dessmer skola de känn behofvet af prosteriig tröst och vägledning, sim att de skulie anz:2 detta ändamål äfvensom ungdo mens uspfostran och undervisniag i deras tro bät tra beford:as om den reöaligions-lärare de antog och för hvi!ken de hafva förtroende, är ordeetliger prestvigd. Da tillägga äfven, att kandidaten Valeur som förklarat sig villig stt mottaga det erbjudne kallet, silf besitter någon förmögeahet, men at: da dassutom kunna försäkra borom om ett sådan! underhåll. att hen utan bekymmer för det timiiga ska!l kunna öfverlemna sig åt sivt vigtga och ansvarsolla hvärf. Biskopen i Agerhbuus äfvensom teolociska fakuteten och kyrkodepartementet hafva tillstyrkt bifall till ansökningen, hvilken äfven hbifvi: bevijad med det vilker att Valeur ej äger förrätta presterlig tjenst inom Norge. Henric Wergsland har från föreståndarno för mosaiska församlingen i Stockholm mottagit en skrifvelse, full af erkänsla för den af honom för fattada och sf Sö-eskrifvare Sörensson till Norska Storthinget ingifna proposition till upphäfvande a! 2 sista monumentet af Grundlagen, som förbiuder Judar besättning i Norge.