De utomordentitga milltärgostnade:na tor tFUup-
pern2s uppbådande och underhåll, och 2 månader,
som följde på anläggningens upptäckande och som
ensamma stiga till mer än 160 000 francs, skola
de godtgöras af dem, som äro dömda tiil högför-
räderi.
est
EN ÅTERBLICK PÅ DET FÖRFLUTNA, MED
AFSEENDE PÅ DET TILLEOBMANDE.
Artikeln XI.
TULL-VÄSENDET.
(Slut fr. gårdagsbl.)
Den efter dessa grunder utfärdade 1826 års
tulltaxa medgaf för handeln med vissa aflägs-
nare länder, (Södra Amerika, Ostindien m. fl.)
lindrigare afgifter, så väl för utgående som in-
kommande varor.
Under tull ärendernas behandling af Utskott
och Ständer vid denna riksdag, märktes synbart
regeringens afsigt, ett ännu mer befästa prohi-
bitions-systemet. Det var ej heller i ståndsplu-
raliteternas dåvarande skick svårt för henne, att
enomdrifva elt erkännande af regeringens rät-
tighet till förbud emot in- eller utförsel af va-
ror; Ständerna medgåfvo äfven att i tulltaxan
bestämda tullafgifter skulle utsättas. De bibe-
höllo likväl i öfrigt de principer, hvarefter 1823
års Ständers tullbevillningstaxa var uppgjord,
och trodde sig åtminstone genom dessas fullstän-
diga framställande till regeringen be rygga na-
tionen, att ej alltför orimliga tull bestämmelser
skulle äga rum. För att på ett tillfredställande
sätt kunna utreda detta omfattande ärmne äro
vi nödsakade, att här låta lösaren öfverskåda
dem, De voro:
a) Att införselstull för alla sådana varor, som ä-
ro vårt lands egna produkter och hvilka icke b--
höfva utifrån införas, utan kunna i tillräcklig mängd
och godhet här i landet alstras och frambringas,
såväl som sådana produkter, manufakturvaror och
tillverkningar, hvilka väl innom landet finnas, till-
verkas och kunna till erforderlig godbet, men icke
till erforderlig mängd lemnas, beläggas med sådan
tull, som försvarar och uppmuntrar den inhemska
producenten och tillverkaren till täflan med den
utländska, och derjemte, å ena sidan skyddar hbho-
nom för ett sådant varornas fall, som skulle sätta
honom utnar stånd att med skälig förmon drifva sitt
yrke, men å den andra, icke alldeles utestänger ut-
ländske medtäffare, såsom nyttig att förmå härva-
rande producenter och manufak turister till ansträng-
uing samt till förvärfvnnde af kunskaper och de
för deras yrken vuödvändiga machinerier.
d) Att de artiklar, som i Sverige kunna produ-
cera3s och tillverkas, men hvarken i erforderlig
myckenhet eiler till den godbet, som andra län-
ders industri dem framkallat, beläggas med mindre
tull, men dock icke så låg, att den förhindrar möj-
ligheten af inländsk tällsn med utländningen.
e) Att alla utländska produkter, kolonial-varor
och fabrikater, som inom landet hvarken produceras
eller tiliverkas, beläggas med en så afpassad tullafgift,
att den kan förenas med statens fördel å ena sidan och
med den skattdragande medborgarens bästa å andra si-
dan, samt med behörigt afseende å nödvändigheten att
icke föranleda tullförsnillning och underslef.
d) Att de råämnen, som cj i landet äro att till
gå för inhemska fabrikater och tillverkningar, be-
läggas med den lämpligaste minsta tull.
e) Att tullen å alia, enligt förra förfat ningar
till utförsel tillåtna varor, i allmänhet bibehållas,
men i annat fall jemkas och ändras, med bhänsigt
till den mer eller mindre nytta eller skada, varans
utförande möjligen kunde tillskynda landet.
f) catt skyddstullen bestämmes å sådana varor,
som förr varit till utförsel förbjudna, till betryggan-
de mot de olägenheter, som man förut genom för-
budet sökt förekomma,
g) ått all tull för utgående och inkommande
varor, äfvensom skeppsumgälderna bör i Svenska ban-
kosedl!ar utsättas och i Svenskt mynt erläggas.
h uAtt vid alla tillfällen, då en bättre vara af
samma slag kan förblandas med en sämre, eller då
icke erforderlig kontroll står att vinna, det förtu!l-
ningen svarar emot varans verkliga egenskap af fi-
pare eller gröfre, en medeltull bestämmes, som skyd-
dar emot införsel af den gröfre varan och är lämp-
lig för det slag. som behöfver att införskrifvas.
7) vAtt den fastställda tullafgiften utsättes till be-
stämdt belopp, efter mått, mål, vigt eller stycketal,
rå alla sådana varor, hvilka icke äga hufvudsaklig
skiljaktighet i qualiteten: men att de eljest måste för-
tullas efter värde, och tullen bestämmas till en viss
procent af dess värde
k) aAtt då Rikets Ständer icke ansett sig kunna
bestämma tullen å varor annorlunda, än såsom ett
maximum af hvad de under närvarande förbållan-
den i egenskap af tullhevillning åtaga sig, Rikets
Ständer, (i och för reciprociteten med utländska
makter) öfverlemnade till Konungen rättighet, att,
efter vederbörandes hörande, minska eller nedsätta
den i tullbevillningstaxan utsatta tnll.w
Vid denna riksdag beslutades äfven, aatt hvar
och en näringsidkare, som exporterar förädlad
vara af utländsk rudimateria, må i restitutions-
väg återbekomma den erlagda införseltullen, å
så stort qvantum ef rudimaterien, som anses hat-
va åtgått till förfärdigande af det utförda.n
Spanmålstullen blef, på sätt vi redan nämnt,
vid art. om spanmålsbanvdeln, hestämd efter sä-
dessorternes stigance eller fallande värde i lan-
det.
Ef:er dessa af Rikets Ständer uppgifoa grun-
der, kunde åtminstone icke en återgång till strän-
gare probibitiv-system försvaras. Regeringen
gjorde likväl alt för aw vidhålla sitt system,
Jemför man Ständernas bevillningstaxa med re-
geriogens tarift år 1830, söker man förgälves
några allmänna principer för de förändringar i
dom förra. som finnas i den sedrara På Stän-