ska väl underrättade, vara fråga om ingenting mindre, än att förordna Filosofie Professorr Erik August Schröder i Upsala till förvaltande af Statssekreterare-embetet för Ecklesiastikärenderna tilis vidare. Förslaget är i flere afseenden icke illa uttänkt och kommer påtagligen från Hr Erkebiskopen af Wingård, Hi Schröders fordne lärare och patronus, som dermed kunde vinna tvänne ändamål. Det först: vore, att ecklesiastik-ärenderna medelbart kom: me att styras af öfverprelaten, på samma sät som Krigs-portföljen, i Hr Statssekreterarer Grips hand, egentligen hålles af Hans Exc Grefve Brahe, och Hr Erkebiskopen finge så medelst, nästan i och med sin upphöjelse til primas, äfven ett ganska inflytelserikt finge in i Rådet. Den andra nyttan vore, att om Lärarne vid Upsala Universitet finge ett så eklatant prof på Erkebiskopens förmåga att låta sina gunstlingar göra direkta skutt upp till statens förnämsta embeten, så skulle detta göra en förvånande verkan till lojautet hos Upsalienserna, som snart skulle ligga för hans fötter: ty äfven bland dem, likasom bland andra dödi:ga, fianes sannolikt mången, som gerna vill göra sin carricre, hvilket Hr Schröder ock verkligen gjort, om ryktet besannar sig. Ältven inom Preste-Ståndet kunde ett sådant begrepp om Hr Erkebiskopens inflytande blilva af vigt. Ett serskildt ändamål kunde jemväl vara afsedi dymedelst, att Hr Biskop Heurlin, som härigenom blefve ledig från föredragningen, kunde få tillfälle att egna sin omsorg odeladt åt riksdagen, kanske till och med blifva invald i något betydande Utskott, och der med sin kända klokhet verka till Vederbörandes bästa. I så måtto skulle också denna nomination passa väl i stycke, som Hr Professor Schröder utan afseende derpå, att han komme att taga råd och ledning af Morbror Wingårds, erfarenhet, sjelf gjort sig känd att af själ och hjerta tillhöra de absolutistiska åsigterna. Vid Universitetet skuile dessutom bans flyttning väcka icke så ringa glädje, emedan han der har föga popularitet, och såsom vetenskapsman och akademisk lärare hör till de medelmåttiga reputationerna. På hvad sätt han möjligen visat sig äga skicklighet till föredragande-kallet är oss alldeles obekant, då han aldrig försökt sig i något offentligt värf; men det kommer, som man vet, stundom mindre i fråga vid dylika arrangemanger. Det vore således i aila afseenden någonting, om ej systematiskt, åtminstone systemaktigt, att just i närvarande stund sätta en sådan man till minister för kyrkooch undervisningsverket, hvartill man annars redan inom sjelfve ecklesiastikexpeditionen i Förste Expeditions-Sekreteraren Baumgarten äger en man, som genom sin skicklighet och kännedom af författningarna, vore lika kompetent som nägon annan, åtminstone så länge platsen endast bestrides på förordnande. — Till Öfverposdirektörsemhetet har den underrättelsen ingått, att den från Ulricehamn till Borås den 8 dennes afsände post blifvit på len s. k. Brunskogen röfvad, och bland andra vå bref, inneslutande tillsammens 3000-Rår Bko, borttagne. Posten fördes ej af postiljon.