för bestämmande af riksd:gens blifvande karak-
ter och riktning lika, om ej .aera vigtigare, än nå-
gon påföljande period af riksdagen, serdeles för
de nya representauterne. Det är nu, som desse
skola göra sina första bekantskaper, af hvilken
deras omgifning för den återstående tiden huf-
vudsakligen kommer att bestämmas. Det är der-
före under denna tid, som det bör intressera hvar
och en, att noga se sig före, och ransaka de
personer som sväfva omkring dem; det är nu
som de vackra löftena om koncesstioner och
eftergifter skola utdestilleras genom en mängd
kanaler, och som riksdagsmännen framför allt
komma att blifva hemsökte af nya vänner och
bröder, hvilka vid hvarje riksdag krypa fram
liksom svampar om hösten, och om hvilka in-
gen emellanåt bör talas, samt af dessa få goda
råd, att de ej skola sätta tro till tidningarna;
att man tänker helt annorlunda om sakerna i
Stockholm än i landsortierna m. m. det är med
eit ord nu, sora riksdagstaktiken, öfvertalcings-
försöken och fraserna skall sättas i sin största
verksamhat. Också säges denna del af ären-
derna blifvit organiserad med lika mycken full-
ändning och fart, som Statsexpeditionernas ä-
render synas komma på sista stunden. Befatt-
ningen med le ministere de la dicte uppgif-
ves vara egentligen öfvertagen af Statsrådet Baron
Gyllenhaa!, som också dertill är ganska egnad ge-
nom sitt glada ansigte, sitt fryntligasätt att vara,
den personligaj bekantskap han förvärfvat med en
mängd folk ualer sina resor från Hapa:anda till Y-
stadoch från Stockholm till Svinesund, sin nära li-
äsongzg med H.E. Grefve Brahe och som slutligen
genom sitt dubbla svågerlag med Baroneree
Palmstjerna och Nordin anses kunna blifva en
tjenlig arådgifvare åt den förre och möjligen
en hake pi den sedsazare, ifall han siulle upp-
träda i opposition mot vederbörande. Ena ökad
arledning till denaa förmodan är ock, att Ba-
ron Gyilanhaals förre Landssekreterare och hö-
gra band, Hr Möller, kommit till s aden och
läror komma att stanna har. Också beätt:s
det att vederbörande ru skola vara vid ganska
godt humör och redan taga för afgjordt, att
någon hundrasjua icke kommer i fråga.
— Till Sekreterare i BondeStåndet säges en
ny kandidat nu vara på förslag och redan be-
stämd, nemligen Advokatfiskalen i Banken, Pro-
tokollssekreteraren Heurlin, en kusin till t. f.
Statssekreteraren, Biskop Heurlin.
— Den nya Biskoppen i Westerås Doktor
Nibelius, invigdes sistlidne gårdag i sitt em-
beie af Erkebiskoppen uti Siottskyrka här-
städes. Om en afskedsfest i Westcrås åt Hr
Biskoppen förmäles längre ned under rubriken
landsortsnyheter.
— Statsrådet Grefve Adelsvärd lärer åter
vara på bättringsvägen, hvarom Läkarne, under
några dagar sades hafva nästan förlorat hoppet.
Presidenten Baron Nordin har äfven sedan fle-
re veckor varit plågad af ett giktanfall, som
hållit honom vid sängen men hvarifrån han
också lärer vara konvalescent.
— Såsom ett tillägg till berättelsen om
He Underståthållaren Kuylenstjernas återtagande
at sin tjenstgöring, omtalas nu, att vederbö-
rande skulle hafva varit betänkte på, att äfven
utnämna en ständigt tillförordnad Underståthål-
lare. Huruvida detta verkligen skulle åtyfta
en förstärkning af polismakten i hufvudstaden
under nu förestående svåra tider, eller biott
bafva fill ändamål, att för denna makt kon-
servera Hr Ungberg, förmäler berättelsen icke.
— Tidning för Fahlu stad och län upp-
gifver, att lagsöknisgarnas antali Dalarna är
1839 utgjort 9,233, hvilket varit 847 mindre
än under det svåra året 1838. Om man an-
tager att hvarje familj i medeltal utgöres af
5 personer, hvilket på Stora kopparbergs Läns
141,060 innevånare gör 28,000 familjer, så
finner man emedlertid, att ännu sistlidet år
det ekonomiska tillståndet i detta län var så
eländigt, att enlagsökrning kommit på nära hvart
tredje hushåll.
Efter Svenska Minervas statsekonomiska theo-
rier hvaraf några utdrag förut blifvit lemnade
hafva vi således i Stora Kopparbergs Län en
tafla, som skall utvisa aett verkligt industrielt
flor,; andre tycka, att ett ekonomisk tillstånd,
der lagen till så stor del måste anlitas för full-
zörande af penningeliqvider, svårligen kan vittna
om välmåga bland folket, om också kronout-
skylderna kunna pressas ut utan rest och stats-
kassan vore så stinn att hon ville spricka.
EN ÅTERBLICK PÅ DET FÖRFLUTNA, MED
AFSEENDE PÅ DET TILLKOMMANDE.
Artikeln VII.