BLANDADE ÄMNEN.
— En Pariser-jurnal berättar följande anek-
dot, som om der icke är sann, åtminstone kunde
vara det. En viss berömd kemist tillfrågades af
en hög person, hos hvilken han varit till middag,
hvad han tänkte om det närvarande kabinettet,
och svarade: eJag tillstår, att jag betraktar det
närvarande kabinettet, såsom en neutral kropp, be-
stående af heterogena delar, utan kobetionskraft,
och fom derföre lätt upplöses aDetta är äfven
min tanke,, anmärkte den tögse personen, coch jag
tänker innan kort genom ett experiment öfvertyga
mig om dess riktighet.
— Fransyska tidningen Le Charivari lem-
par följande bidrag till historien om den förut i
detta blad omtalta expeditionen till Jerrportarne
i Afrika. cMan tade, säger bladet, en afton
gjort halt och utställt vakterna, cå nägra chefer
från Abd-el-Kaders tillgifna stammar infunno sig
och begärde att blifva prinsen föreställda. Prinsen
mottog dem i sitt tält, med pipor och kaffe, och
skänkte vid afskedet den förnämste af dem en häst.
Araberna visade sig mycket förnöjda, och helsade vid
bortfården artigt hvarje skiltvakt. Men då de kom-
mo till den sista, afhöggo de den oförtänkt hufvu-
det och jagade i galopp derifrån, hvarvid men be-
märkte, att den af prinsen skänkta hästen var den
snabbaste. Har marskalken tilläfventyrs glömt den-
na bändelse vid uppsättandet af sin rapport om
expeditionen? Det bör visst icke kunna förundra
om de Algieriska prokonsulerna glömma mycket,
bland annat Frankrikes värdighet och intressen.n
— Den namnkunnige Fransyske Deputersn-
den Odilon Barrot har nyligen vunnit en lysan-
de seger vid kungliga domsto!en i Orleans —
en seger lika tilifredsställandoa för hans politiska
som enskilta vänner. En fader tvistade med sina
barn inför rätta, om fördelningen dem emellan af
flere gods af betydligt värde. Deres ömsesidiga
anspråk voro rakt motsetta hvarandra. Efter få-
fänga försök att förlika parterne, nalktades dagen,
då proeessen skulle fortsättas inför kungliga dom-
stolen i Orleans. Hr Odilon Barrot uppträdde så-
som fadrens Advokat, och höll ett tal, utmärkt så
väl för dess moraliska kraft och värdighet, som ly-
sande vältalighet. Detta tal gjorde ett sådart in-
tryck på barnen och deras advokater, att ds genast
efter dass slut uppstego och förklarade, att de helt
och hållet öfverlemnade åt Hr Odillon Barrot att,
efier hvad han ansåg för rättvist, definitift uppgö-
ra hela saken emellan dem och deras fader. I em-
lighet härmed fällde kungliga domstolen den dom,
att Hr Odilon Barrot skulle vara domare emellan
perterna, och bans utslag äga bindande kraf:.
Missionärerne på Sandvichsöarne.
— Öfver Engelska och Amerikanska missio-
närernes på Sandvichs-öarne egennytta och rofgi-
righet klagas mycket Desse missionärer säger
ett Pariserblad, chvilka Journal des Debats nyli-
gen karakteriserade såsom civilisatörer, rikta sig
med en snålhet, som kan kallas grym, på bekost-
nad af det stackars folk, hos hvilket de slagit sig
ned. På Hadsai söka de Amerikanska methodi-
sterne att genom alla medel, som stå i deras makt,
och de äro just icke särdeles granlaga i detta hän-
seende, bibebälla för egen vinning det uteslutande
monopol, det lyckats dem att tillskansa sig öfver
alla öns produkter. De Fransyska skeppen kun-
na till och med icke intaga ved och vatten utan
tillåtelse af desse helige män, hvilka derför lå-
ta betala sig rätt hederligt. Det vore önskligt, att
regeringen skickade dit en konsul, som icke jemnt
vore så på ressnde fot, som den nuvarande. Han
borde åläggas att ständigt vistas på stället. Nöd-
vändigheten att vid dessa öer hålla några krigs-
skepp är icke mindre i ögonen fallande, då man
påminner sig, buruledes missionären Blumsfeld på
Hadai gått ända derbän i förmätenhet, stt ban
våldfört sig på Engelske konsu!ns boning och brännt
upp Engelska flaggan.