relseverkens reglering tillhöra Bergskollegii em:
bets-inseende. Detta beslut innebär betänkliga
afvikelser ifrån den antagna grunden för förvalt-
ningen, att allt hvad som rör Statens tillhörig-
heter och medel bör kollegialiter behandlas; e-
när Statskontorets ännu gällande instruktion icke
grundas på principen af röstning emellan leda-
möterna, utan Presidenten äger afgörande röst
och Statskommissarierne endast reservations-rätt.
Ar 1836 hade likväl Konungen beslutat, att
Myntverket skulle stå under Bergskollegii öfver-
styrelse, och blott under dess inseende ägde
Öfverdirektören beslutande rätt, i hvad angick
Verkets drift och underhåll, samt hushålloving
och ordning dervid, då deremot i den nya in-
struktionen säges, att han framdeles äger en
sådan rätt oberoende af Statskontoretn.
Ett sådant anbefaldt oberoende af sjelfva den
autoritet, under hvilkens öfverinseende en för-
valtare af Statens medel finnes försatt, innefat-
tar en obestämdhet i detta afseende, som måste
leda till oordning och upplösning af de kontrol-
ler, hvilka för Statens säkerhet äro nödvändiga.
Rikets Ständer hafva äfven den 8 Februari
1828 hos Konungen anhållit, att till undanrö-
djande af de allmänt kända och öfverklagade o-
lägenheterna af de obestämda, under olika sty-
relsesätt uskomna förordningar, som nu skola
tjena till ledning vid civila befordringsmål, Re-
geringen måtte, i sammanhang med Styrelse-
verkens organisation, låta utarbeta en fullständig
författning rörande civila befordringar och
dermed omedelbart gemenskap egande frågor.
Denna Rikets Ständers hemställan är väl den
6 Mars 1830 lemnad till kommitterade för Sty-
relseverkens organisation; men vid 1834 års
Riksdag har Konungen icke meddelat Ständerna
någon underrättelse om ärendets behandling,
och oaktadt detsammas afgörande har det stör-
sta inflytande på Embetsmanna-klassens ställning
till Regeringen och Nationen, synes ännu ingen-
ting i detta afseende vara förberedt.
Hvad vi här ofvan anfört, så väl i positiva
som underlåtna åtgärder, ådagalägger det ej
bristande nit, skicklighet och drift hos Konun-
gens Rådgifvare? .
