, upplagagade Dretvecna lorstoracs och dc UCI j0Itc
kommande personernas namn icke omtalades
Hvad som är sannt af dessa berättelser vet mai
ännu icke, emedan ransakningen, som fortsätte
med all drift, hålles hemlig.
Moniteuren vederlägger nu alla rykten om
Marskaik Valees entledigande. Att detta vari
starkt i fråga, får imedlertid icke betviflas. Frår
Algier hafva officiella nyheter anländt, enlig
hvilka Araberne väl fortsätta sitt system a
spridda anfall och ströftåg; men som skola föl
dei mesta misslyckas. De privata underrättel
serna deremot skildra sakerna med helt andra
färger. De säga, att man till och med fruk-
tade ett anfall på Algier, ja, de bestämma da-
gen då Abd-el-Kader, i spetsen för 253, 000
man skulle företaga det, till den 44:te eller
42:te dennes. Han hade sjelf utsatt denna tid-
punkt, då han hoppades få bålla sin bön i den
stora moskeen i Algier. Måhända gör man
klokast, om man går medelvägen mellan båda
dessa uppgifter. Hvad som väcker något tvif-
velsmål mot de officiellas bokstafliga sannfär-
dighet är, att de anpländt till Toulon redan d.
410, en först d. 435 blifvit omtalade i Moni-
teuren.
Nurri Effendi, utomordentligt sändebud från
Porten, har d. 43 anländt till Paris.
Den stränga årstiden, i förening med den
förlögenhet, som i allmänhet råder i de flesta
industrigrenar, har ökat nöden bland de fattiga
och arbetande klasserna, hvarföre man på åt-
skilliga ställen blifvit betänkt på medel till dess
afhjelpande cch anslagit större eller mindre
summor att bereda dels sysselsättning, dels di-
rekt hjelp åt de behöfvande. I Lyon är man
ganska bekymrad för vintern, och en tidning
yttrar den förhoppning, att municipalitetet der-
städes, som med så mycken frikostighet vote-
rade 23,000 francs till Hertigen af Orleans e-
mottagande, nu icke skall förgäta sina i be-
tryck stadde landsmän.
Päårsdomstolen har d. 46 haft en session för
att afhöra Hr Morilbouss berättelse rörande
deu sista ransakningen med de för Maj-uppro-
ret arresterade, hvilka utgöra ett antal af 39.
Han föreslår, att alla dessa skola sättas under
tilltal.
I
SPANIEN.
Regeringen gör sig hopp, att valen skola ut-
falla efter dess önskan, i trots af alla opposi-
tionens bemödanden. Dess officiella tidning
kungör nu traktaten mellan Spanien och Sar-
diaien, hvarigenom bandelsförbindelserna mellan
de båda staterna återstäl!as, såsom de voro före
418537.
En ljusstråle i styrelsens financiella mörker
är det pris, hvartill nationalgodsen kunnat för-
säljas. 235,000 sidana, som till Oktober måi-
nads slut blifvit föryttrade, voro endsst värde-
rade till 407 millioner realer, men hafva gitt
till 496 millioner. — Regeringen är nu åter
sysselsatt med afslutande af en stor leverans
af lifsmedel för Esparteros arme. Från denna
höres ingenting nytt och icke heller ifrån Ca-
brera, ty ursinniga skändligheter äro bos ho-
nom intet nytt. Såsom repressalier mot E-
sparteros förordning om de personers förjagan-
de från sina hem, hvilkas slägtingar tjena hos
Carlisterne, har han befallt, att Cbristinos släg-
tingar i samma orter skulle ibjelskjutas. Der-
jemfe har ban underrättat bonem, att han vid
dess första anfall skulle spränga i luften ett
fäste, hvari några hundrade Christinske fångar
sitta. Han har derjemte förbjudit utdelningen
af 6000 realer, inkomsten af en i Valencia till
deras förmån gifven konsert. Guvernören i
Cantavieja har han låtit skjuta och afsatt den
i Morella, båda misstänkte för att att hafva
stått i något förhållande vill Christinos, samt
skickat 8 Carlistiske chefer, buncne till bänder
och fötter, till Vinnarez, der fyra galgar voro
uppresta för dem. Han skall isynnerhet efter
Escanras mord blifvit ytterst misstänk:am. Så-
som moisats till dessa ohyggligheter är det
glädjande att få omtals, det Llangostera, eljest
en värdig tjenare af Cabrera, vid eröfringen af
fästet Esarquel, som måste gifva sig efter 2
dagars försvar, visat sig så utomordentligt mild,
att han beviljat garnisonen fritt afilåg mot vil-
kor, att Espartero tillbakasände ett lika stort
antal Carlistiske fångar och låtit kommendan-
ten på sitt hedersord begifva sig till bösqvar-
ieret, för att arrangera denna sak med Espar-
tere. Man tror, att detia skett, icke just af
aktning för besättningens t2pperhet, såsom han
föregifvit, utan emedan han sjelf ärnar gå öf-
ner och sålunda vill bereda sig goda vilkor.
ENGLAND.
Köpmännen i London hafva nu äfven, lik-
som förut de i Liverpool, hos regeringen be-
svärat sig öfver fortfarandet af Fransyska bloc-
kaden på Platafloden, hvilken pu räckt i tven-