tryckfrihetslag icke vidrördt, än mindre genom den-
samma uttryckligen upphäfvet, — jemväl efter det
denna lag utkommit, utan all inskränkning
qvarstått i lagstiftningen, der utgörarde en del af
rättegångsordningen i mål, som angå brott emot
majestätet, samt förvarande åt den för slikt brott
angifne en af dennes vigtigare rättegångsförmåser;
vid hvilket förhållande och då desmna rättegångs-
förmån lika litet, som någon af de öfriga ilag och
författningar utstakade, må i något fall af doma-
ren förbises, — jag finner den anmärkta omstän-
digheten, att Hofkansleren beslutat åtalet mot
Crusenstolpe, och Justitiekansleren deri förordnat
Aktor, äfvensom hvad svaranderne derförutan an-
dragit om tryckfribetslagens innehåll, i afseende
på med qvarstad belagd skrifts åtalande inom ut-
sett viss kort tid, samt rörande skyndsamhet med
tryckfrihetsmåls handläggniog i allmänhet, icke
kunBa på förevarande fråga ega något inflytande.
På dessa grunder, de der, efter mitt omdöme,
stödja sig uppå en lagenlig tillämpning af stad-
gandet i Kongl. brefvet den 25 September 4777,
samt nu gällande tryckfreihetslags föreskrifter, så-
dana dessa i bokstafven lyda, pröfvar jag, med
bifall till Justitieombudsmannens3 yrkande i denna
del, rättvist förklara, att utan ofvanberörde tryck-
freihetsåtal mot ÅAssessoren Crusenstolpe, Hofrätten,
till följd af gällande lagstadgaeden, bordt fullgöra
den i 1777 års Kongl. bref föreskrifna anmälan,
samt Kongl. Maj:ts nådiga svar derpå afvakta; men
som, vid öfvervägande af de skäl, svaranderne å
sin sida anfört, till stöd för deras uppfattning a!
till ämnet hörande fegbud, i följd af hvilken förr-
berörde anmälan är vorden underlåten, den såme-
delst förelupna oriktiga lagtillämpningen icke mi
bedömas vara af sådan beskaffenhet, att ansvar derå
enligt 4 kap. 128 rättegåogsbalken, följa bör; var
der Justitieombudsmannens hemställen härutinnar
utan vidare afseende lemnad.
I öfrigt instämmer jag med de flesta ledamö
terne, på det sätt Justitieråden Themptander oct
Nybleu3 sig yttrat. :