vanbeirörde sätt, under Koagl. Maj:ts nådiga bedö-
mande hänskjutna fråga, om, uti tryckfrihbetsåtalet
emot Assessoren Cruseastolpe, Hofrätten, enligt då
gällande laga föreskrifter, ålegat, att, före åtalets
upptagande, iaktitaga den anmälan, som utwvi 4777
års Kocgl. bref anbefalles.,
a Beträffande alltså orförmälde fråga, så förekom-
mer: att 1777 års ofvanberörde bref är vordet ut-
färdedt å en tid, då Kongl. Förerdningen angåen-
de skrif- och tryckfriheten d. 26 April 1774 var
gällande, och hvilken förordning, uti dess 4 S, i
likhet med hvad derförinnan var stadgadt genom
Kong!. förordningen om skrif- och tryckfriheten d.
2 Dec. 1766, innehöll, att, jemte Justitiekansieren
och vederbörande fiskaler, tillika hvar och en af
Kongl. Maj:ts undersåter ägde, att i sak, som an-
gick brott emot tryckfribeten, talan föra, dock att
detta skedde på ordentligt sätt, vid vederbörlig
domstol, efter föregången stämning och med rättig-
het för parterne å ömse sidor, att få tiltgodonjuta
deras lagliga rättegångsförmåner: att, enligt 3 i
begge nyssrämnde tryckfi ihetsförordningar, den, som
djerfdes i utgifna skrifter bruka lastande eller för-
klenliga omdömen om Konungen och det Kongl. hu-
set, skulle derför dömas enligt allmän lag: att, på
sätt 4777 års Kongl. Beef utvisar, då redan flera
sånger blifvit hos Kongl. Maj:t från Domstolarne
anmälda ransakningar och domar öfver personer,
som för förklenlige tillmälen och hårda omdömen
om Kongl. Maj:i och regeringssättet blifvit ankla-
gade: att högstberörda Bref väl icke-så utmärker
beskaffenheten af dessa hos Kongl. Maj:t anmälda
mål, att deraf kan inhemtas, det ett eller flera af
dem avgått lasteliga yttranden i tryckt skrift, men
deremot ej heller motsäser ett sådant förhållande:
— att dessutom den i Brefvets slutmenisg Doma-
ren gifna föreskrift, att, så snart någon angafs för I
de i gamma Bref omnämnande brott, då genast inbe-;
rätta sådant will Kongl. Mej:ts JustitieRevision,:;
finnes vara allmän och ovilkorlig, utan all bänsyft-
ring derpå, alt föreskriften blott afsåg munteliga.
Utlåtsiser: — och att slutligen en så beskaffad io-;
skrävkt tolkning af den gifna föreskriften desto;
mindre synes. stå att förena med lagstiftarens me-:
nirg, som Kal. Maja uvi ex af de punkter, hvilka,
uader den 30 Oktober 4778 meddelades Riksens
Ständer, yttrat, att Kgl Majt helst hade på en
gång afskaffar alla ransakningar om brott emot
sig, men då sådant af anförda skäl ej kunnat ske,
bade Konel. Maj:t, som trott sig bäst med sin Ju-:
siitieRevision kunna pröfva målecss beskaffenhet,
samt om de borde med lagens stränghet ifras eller
ock nedläggas, lå:it utfå da Kongl. Beefvet den 235
Sept. 4777, bvaruti Domstolerne anbefalides, att
när sådana brott angälvos, uran minsta tidsutdiägt
till Kongl. JustitieRovisionen inberätta målet, hyar-
uti det bestod och bvikenu CE: argifvit, då Kongl.
Maj:t äfven genast sig i nåder ville utlåta, buru-
vide, efter sig förereende omständigheter, saken
mätte allde!es nedläggas eller ock med ransaknin-
garne lagligen fortsäitae.
eHäraf anserfjag följa, att ofyannämnda föreskrift
Å 4777 års Kongl. Bref äfven afsett förklenliga ut-
låteiser mot Kunurgen i tryckt skrift, och då den-
na föreskrifi, gifven Domaren till efterrättelse i
afseende på rättegångssättet uti de mål, hvarom
samma bref handlar, sedermera under de tider,
.stadgandei i 3 af 4774 års TryckfribetsFörord-
ning gällt till efterlefnad, utgjort et vigtigt tillägg
till dea för slika måls behandling i öfrigt gällande
och uti berörde Förordnings 48 omnämnda rätte-
gångsordning, utan att under denna tidrymd hafva
blifvit i någon måtto förändrad, än mindre upp-
häfven; så drager jag deraf den slutsats, att hvar
som blifvit angifven för brott emot nyssberörde 3
8 i 4772 års TryckfrihetsFörordning, haft en obe-
stridlig rättighet, att påyrka anmälan efter 4777
års Kong! Bref, för att såmedelst tilläfventyrs
från sig afvärja all påföljd af angifvelsen, likasom
det ålegat Domaren, inför hvilken angifvelsen skett,
att, äfven utan sådant yrkande från partens sida,
under iakttagande af rättegångs-ordningen, sjeif-
mant förrberörde anmälan fullgöra; i föjjd hvaraf
och då den hvarje undersåte tillförsäkrade rättig-
het, att ej kunna ställas under tilltal, eller genom
ransakning till dom och straff befordras annorle-
des, än i fullkomlig öfverensstämmelse med gällan-.
dejärättegångsordning, sädan den lag och laga
stadgar bestämmes, på en gång innefattar alla
hans rättegårgsförmåner, jag än vidare antager, att
oft2berörde 4777 års Kgl. Bref utstakat en af de
rättegårgsförmåner, hvilka bordt tillgogonjutas af
den, som blifvit angifven för brott af ofvan omför-
mälda beskaffenhet.
Vid granskning härefter af Kongl. Maj:ts och
Riksen: Staänders fastställda TryckfrihetsFörordnisg
den 46 Ju 1812, ishemtas, att sedan genom 4
4 mom. alla förut gällande lagar, stadganden och fö-
reskrifter i afseende på tryckfriheten och bokbandein
blifvit upphäfsa och, såsom följd deraf, äfven alla dit-
-tills gilaa serskilda förbud emotutgifsandet af vissa
böcker, sk r och handlingar, de der icke kunde
åtalas annorledes än denna Tryckfrihets-lag bjöd;
så uti 6 mom. bestämmes, dels den doms:ol,
som har att upptagae tryckfrihetsmål, dels den stäm-
ningstid, somYi- dessa mål bör äga rum, dels ock,
att då fråga uppstår om boktryckares eller förfat-
tares af en tryckt skrift tilltalande eller körande,
böra hen elier de personligen till svar stånda; hvar-
efter omedelbart. följer, som orden lyda: cmen åt-
njute i öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt all-
män lag och serskilte författningar, uti allt hvad
genom detta förordnande igke uttryckliges an-
norlunda stadgadt är. rä
Tager man nu i betraktande, Att änskönt den
allmänna rättighet att åtala tryckt skrift, som uti
4v7a års tryckfribetsförordning var stådgad och
medgifven, är vorden afskafad genom 2842 års
.tryckfribetslag, hvilken i stället åt Hofkangleren
och Justitiekansleren uppdragit, att vaka öbfser
-tryckfrihetens lagliga brut, — bar likväl icke ge-
nom tryckfrihetslagens ofvanberörda eller öfrigs
föreskrifter, uti hvilka afvikelser från vanlig rät-
-tegånpgsordning i brottmål förekomma, blifvit för-