43:0. Räitigheten, att för gods öch varor (till
böriga Svenska undersåtare), som äre lastade
främmande skepp, icke betala annan tull, än sor
för Svenska varor erlägges.
44:o. Räittigheten för de Svenskar, som uppe
kålla sig i (Sverge icke tillhöriga) ståder vid Öster
sjön för egen räkning eller såsom kommissionärer
att deras eller andra Sveaska invånares (dem an
förtrodt) gods vid geaomfarten af Suniet skall be
handlas såsom Svenskt gods, så snart med certifi
kater styrkes, att godset tillhör dem eller andr
Svenska undersåtare.
45:o. Råttigheten för Kongl. Svenska Regerin
gen, att hafva ena kommissario i Helsingör, för at
vaka öfver expeditionen derstädes af Svenska skep
och Svenskt gods (såsom cundgänglig erkänd i 435:
Art. i 1720 års Fredstraktat).
46:32. Rättigheten till frihet för alla afgifier fö
stenkol och eldfasta leror, som i Svenska båta
föras från Höganäs.
47:0. Ristigheten för skeppare eller besättnir
gar, att tillgodovjuta den genom 4704 års trakta
dem försäkrade båtsmansföring (och som utgår me
4, af den erlagda tullen).
Efter att nu för E. K. M:t hafva redogjort fö
de rättigzeter, som, enligt gällande traktater, till
komma Svenska handeln och sjöfarten å Öresund
emot skyldigheten ait utgöra de uti samma trak
tater stadgade afgifter, öfvergår Kollegium till ei
framställning af de besvär, i afseende på tillgodo
njutandet af dessa rättigheter, hvartill man å Sven
ska sidan är befogad. Härvid får Kollegium i un
derdånighet anföra, att Kollezium hvarken trott si;
böra eller kunaa ingå i upptagande af hvarje spe
ciel anledning till klagomål, som kunde förcfianas
utan deremot ansett lämpligast att under viss:
bufvudklasser sammanföra de besvär, hvilka, enlig
de bevis Kollegium haft tillfälle förskaffa sig, fin
nas äga verklig grund. (Forts. följer.)
fr RARE a