äfvensom i en anmärkning, som författaren
af det genom den bekante Professor Krug
utgifna arbetet: De Kristnas och Judarnesl:
politik under en mera än tusenårig strid: en
gammal statsman, framställt. Deri säges nem-
ligen, att innan Katholikerna blefvo emanci-
perade i Saxen hete det äfven der, att manl:
icke borde emancipera dem, emedan allt förl.
många skulle invandra och taga bort närin-;
garne för protestanterne. Men då Napoleon lj
utalade sitt mägtiga varde! då gick saken
genast, och jag har aldrig hört, att Saxen
derigenom förlorat i sitt välstånd. Så hette!
det äfven, innan kopf-skatten (kapitations- af-l
giften) upphäfdes för Judarna i Saxen, att)
man icke borde upphäfva den, dels emedani
en betydlig statsinkomst skulle upphöra, och
dels emedan allt för många judar skulle kom-l
ma in öfver gränsen för att handla och :
svåra utkomsten för de kristna innevånarne.
Men då Napoleon och hans broder Jeröme,l.
tillade ett ord för de Franska och Westpha-l
liska Judarna, gick saken straxt, och jag har
äfven derefter ej hört, att Saxen förlorat
något i välstånd.
Ett anförande af samme författare, soml:
med erfarenhet, säker blick och opartiskhet
behandlat ämnet, står äfven i förening med
föregående punkt, då det angifver facta emot
rädslan för judarnes inre förderf, och till för-
del för den mening, att detta aftager i för-
hållande till utsträckningen af den frihet de
erhålla. Men, säger han, cför det att det
nu gifves menniskor, som hafva, liksom Apo-
steln Thomas, en besynnerlig böjelse för
scepticism, och derföre icke vilja tro på
möjligheten att utföra en sak innan de sjelf-
va sett att den redan är utförd, samt icke
endast ej haft skadliga, utan till och medj
lyckliga följder, så vill jag till öfverflöd än-:
nu en gång visa detta, med afseende på Ju-li
darnas emancipation. I Holland äro Judarna
emanciperade, och det så fullständigt, att de
till och med kunna väljas till deputerade och
kunna hafva säte och stämma i den Kristna,
Regentens StatsRåd. Hvilka följder har välj
detta haft? Staden Amsterdam, der det gif-1
ves särdeles många Judar, och ibland deml
rika och ansedda, kan gifva oss någon upp-
lysning derom. I denna stad förhålla Judar-)
na sig till öfriga befolkningen, som 41 tilll
10. Ända till år 1806 voro de uteslutne
I
(
från alla borgerliga rättigheter. Då förhöll
sig de Judiska förbrytarnes antal till de
Kristnes, som 1 till 9. Efter 1806 erhöllo
Judarna en mera gynnsam ställning, och de
Judiska förbrytarnes antal, minskade sig re-
dan då till de kristnas, som 1 till 11. Men!
ifrån år 1811 fingo Judarna lika rättgheter!
med de kristne, och se då! efter den tiden I
förminskade sig judiska förbrytarnes antal på il
en gång till ett förhållande mot de kristnas!
som 1 till 20. Det gifves alltså i Amsterdam lt
efter Judarnas emancipation, icke hälften såls
många brottslingar ibland dem, som före den-
samma. Annu vidare, då i de Deputeradest
Kammare i Munchen frågan om judarnas!
emancipation i Bäyern blef väckt, och tal!s
vid detta tillfälle uppstod om deras bor-l!
gerliga ställning och fosterlandskärlek i Hol-!t
land, bekräftade det Holländska bladet Am- a
sterdamer Courant allt hvad här blifvit sagdtl.
till deras fördel. I Leipziger Tidningen an-2
fördes utur detta blad, som i denna saklir
förtjenar fullt förtroende, följande, intyg:!t
aatt Hollands Israeliter ilat med icke min-ir
t
j
t
Ö-
dre ifver än den gammal-nederländska be-
folkningen till vapen för fäderneslandets för-t
svar, och detta icke endast derföre, att nå-
gras pliet biöd det, såsom medlemmar af