fel; ur alla tre ofrälse Stånden äro nästan
alla afskedade civila embetsmän uteslutna ).
Bondeståndet, der uteslutningen är ovilkorlhig
och total, skulle dock bäst behöfva att upp-
friskas, ej mindre med embetsmannens prak-
tiska erfarenhet, än med den litterärt bildade
mannens högre åsigter. Och hos intet annat
stånd (eftersom vi tills vidare tala om Stånden,
såsom beståndande), faller sig denna inympnsing
naturligare. Då embetsmannen drager sig ur tjen-
sten, fästar han sig vanligen vid jordtorfvan och
blifver verklig bonde. De något olika lefnads-
vanorna äro blott en yttre olikhet; i det verk-;
liga, i intressen, behof, sträfvande finnes ej me-
ra någon olikhet. Ofver hela riket skall man
fiana den erfarenhet, att, hvarbelst en ur tjen-.
sten retirerad embetsman sätter sig ned, är ban
vanligen snart ett stöd och en eftersyn för den
krets, der han stadnat som jordbrukare — ett
stöd mot olagligheter och prejerier, en efter-
syn vid landtskötseln och nyttiga företag. Exem-
pel finnas väl på ett motsatt förbillande; men,
vi upprepa, vanligen finner allmogen sitt stöd
och sin sammanhållning uti dylika smärre pos-
sessionater, som dragit sig ur statens tjenst.
Det är verkligen svårt att inse, hvarföre:
denna klass af jordbrukare är stängd från möj-
ligheten att representera dem, med hvilka de:
identiGerat sig. På ganska många ställen har;
det visat sig, att a!lmogen vill skänka dem sitt
förtroende; men viljan har hindrats att blifva
hendling, genom ett lagstadgande, hvilket står
qvar säsom ett minne al den tid, då dess. k.
lagre ståndens deltagande i bagstiftningen blott
begagnades till andras ändamål, utan att man
ville ge dem någon verklig betydelse och makt.
Detta stränga omgärdande, denna omsorg om
abondeståndets rechei, blef också trosartikel
och jergon hos ståndet sjelft, som troget arbe-
tade intriganterna i händer.
Den större bildningen, som icke varit an-
vänd på embhbetsmanna-banan, är icke nu, en-
ligt Jag, utesluten ur bondeståndet, som också
sjelfmant begynner inse sin fördel att används
henne. Felska vänner hafva väl varnat och
ropat emot uherremän, hbesynnerligen emot
asmåherrar,, af hvilka stindets arenhetq skulle
bringas i fara; men allmogens eget sunda för-
stånd har redan undervisat om verkliga balten
och värdet af dessa hjertnjupna omsorger. Vi
hoppas till och med, att bondeståndet skall
vara den första, som vågar begripa, hvad som
slutligen måste begripas, nämligen att qvalifi-
kationer i det hela blott erfordras för valman-
nen, föga för kandidaten, bvars rätta qvalifi-
kation är den förres förtroende. Mor denne
sats skall den tjenstaktiga omvårdnaden höja
en häftig röst och varna för cintrång af obe-
hörig2, farliga folkledare etc. etc. ete. Med ett
ord, det kostar på att fatta den tanken, att
jordbruksintressets representanter kunna en dag,
med föga revolutionära lagförändringar, blifva
sjelfständige och fullmyndige. Men de kunna
det, så snart de sflägga sin skygghet för bild-
ningen och våga upptaca den ibland sig. Och
de vilja det äfvea, derom vittnar en mängd
nyare tilldragelser. - Någon följd häref blifver
visst icke, att allmogen sjelf uttränges; den har
ju, såsom öfvervägande valkorps, alltid korrek-
tivet i sin hand. Följden blitver blott ett
upptagande, en amalgamering, nyttig för båda
— ja oundgänglig, om de skola försvara sin
stora vigt.
) De enda undantagen äro de högst ovanliga,
då en civil embetsman gör sig till prest eller
borgare, samt Vetensk-psAksdemiens valrätt —
denna besynnerliga utväxt, Presteståndet fått
att dragas med. VetenskapsAkademien är en
privat stiftelse och kan upphöra utan lag-
stiftningens vetskap, lika så väl som Socie-
teten i Bondeska huset. Denna sistnämnda!
hade lika naturligt anspråk att få välja riks-
dagsman. Skulle detta ock tagas som ett
skämt, så måste man dock åtminstone vidgå,
att VetenskapsSocieteten i Upsala, Svenska!
Akademien, VitterhetsSamfundet i Götheborg,
Sparbankerne, Privatbankerne m. fl. under en
synpunkt hafva lika grundsde anspråk på;
representation, som VetenskapsAkademien.
(Införes på begäran.)
Biskopsvalet i Götheborg.
En Insändare i Tidningen Göthen har under ,
itel Candidaterna till Götheharas Rickans-cfali.
I
I
4
I
i