STOCKHOLM den 20 Nov, RIKSDAGSMANNA-VALEN. Af Hufvudstadens presterskap valdes i går bland pastorerne Herr HKyrkoherden Bergval med 35 och Hr Doktor Wallin med 4, hvilke antal Hr Doktor Pettersson äfven erhållit, mer blef genom lottning uteslutez; bland Kommini. strarne Hr Komministern Dahlgren, som erhöll alla rösterna, med undantag af en, som tillföl Hr Komministern Löhman. Lidköpings stad har nu valt Fabrikören C J. Lidbom, hvilken beskrifves såsom en frisinnad och fast man. I Uddevalla utföll valet så, stt stadens Borgmästare Hr Bagge erböll 36 röster motsvarande 806 Rår:s röstetal, Haudlanden P. Berg 41 röster matsvarande 702 Rdr:s röstetal och Handlianden Brattberg 4 röst svarande mot 49 Radar. Efier valets slut uppsteg Hr Borgmästaren Bagge och höll följande tal, hvaraf kan inhemtas, att graden af kommittenternas förtroende icke är Hr Borgmästaren likgiltig: Det förtroende, som vid detta val blifvit mig bevisadt, borde jag ans? som smickrande, emedan det är det högsta, som en medborgare kan tilluelas; men då jag känner min bristande förmåga, att kunna svara deremot efter närvarande tids fordringar, och en Riäsdagsman bör uttala sina kommittenters opinion, så framt den ej, hvilket icke bör förmodas, strider mot rältvisa, billighet och fäderneslandets sannskyldiga väl; så är det med verkligt bekymmer jag erfarit miit uikorande, särdeles som jag vid 41825 års Riksdag varit hedrad med lika uppdrag, hvarvid jag, efter bästa förstånd, deltog i Riksdagsgöromålen, och, som jag hoppades, efter samhällets åsigter; men oaktadt det lyckades mig vid nämnde Riksdag dels väcka och dets understödja åtskilliga frågor, som voro gagnande för denna stad, och äfven vederfors den osketibara lyckan, att ega ett större förtrogude uti BorgareStåndet samt omfattades af dass då varande vördnadsvärde Talmans välvilja, som för mig utgör kära minnen, utom det, att jag aldrig förmärkt någoa redligt sinnad utom samhället ogilla mina åtgärder, har likväl! saknaden af förtroende, så väl vid derefter inträffade Revisorsoch Riksdeagsmannaval, som äfven den skiljaktighet i röster, hvilkon nu visat sig, gifvit mig avledning förmoda, att jag icke vid ofvannämnde Riksdag lyckats handia efter den inom samhället allmännast rådande opinion; och som den för mig är omöjlig att utgrunda, har jag så mycket mindre önskat att vid deta tillfälle komma i fråga, som det slägtskapsoch vänskapsband blifvit af döden slitet, hvilket förut fästat mig vid hufvudstaden och kunnat mildra den långvariga saknaden af en älskad emgifning; men då pluraliteten af de väljande, utan min inverkan, kallat mig och det är medborgarens pligt, ait lyda icke blott den medborgerliga kailelen, utan äfven grund!agens bud, hvilket sednare vore fegt att åsidosätta, om ock hans ekonomiska belägenhe: vore så beskaffad, att det för honom enskildt kunde vara mera angenämt att heldre fördraga den dermed förenade påföljd, än utsätta sig för det obehag, com icke sällan ätföljer Riksdagsmercnakallet; så skall ne 5, jag hörsamma kallelsen, om valet vinner laga krafs, med förtröstan till mitt öde till ett mål, hvars ernående jag hade förlorat anledaing hoppes, att densamma leder och styrer mitt bemödande, under Riksdagzgsmannakallas utöfning, till gagn, sä väl för Fåderneslandet, som för denna fidernestad i synnerket, jemie min egen framtida tilifredsställeise; och med denna till: försigt innesluter jag mig uti de medborgares fortfarande välvilja, som hedrat mig med kallelsen och anhåller om deras undseende, hvilkas förtroende jag vid detta tillfälle sekpat. De som ännu påminna sig 1823 års Riksdag, då Hr Borgmästaren Bsgge utmärkte sig såsom en af borgarståndets dugligaste medlemmar, dela säkert äfven Hr B::; förundran öfver det förhållande han i sitt tal vidrört. ——iR den Försyn, som hittills styrt I I