HALL Jae blyjid UPP UMULlalac UL Sid IN fönstren. Ett detachement af 4ö:te infanteriregemedtet, som hölls i beredskap, ryckte gemast upp emot kartistirn2, men emottog: med Sösskott. Biden besvarades af detachementet, hvarvid 9 kartister stupade och flere biefvo blesserade. Genom ett bejoneti-anfall lyckades det svidaterne ait drifva kartisterna på flykten, hvarvid ett par 490 af de sednare kastade från sig sina vapen. A1 militären har blot en underoficer biifvit lindrigt blesserad i hufvudet, hvaremot flere af isvånarne i Newport, hvilka för tillfället fungerade såsom konstaplar, blifvit illa särade; sjelfve mären hade fitt ett skott 1 ena armen, och ett annat i ena benet. Kartisternes anförare Frost, en afsatt magistratsperson, hade lyckats undkomma, och man fruktade, att han åter skulle göra en påhelsning, för:tärkt al hopar från jerngrufvorna i Merthyr. En annan kartisthop pistods vara i antåg e-. mot Brecon och Monmouth, der den bekante kartisten Vincent hölls fången. På förstnämnde ställer lågo dock 400 soldater och til! Monmouth ilade rytteri från Bristol, så att man hoppades: kunna mota kartisternes förehafvanden. Åtta kompanier infanteri skyndade dessutom från Winehost a: med marche forcte till de hotade punkternaa, och från Woolwich hade tvenne kanoner dit afgått. Att för öfrigi dessa rörelser icke ansägos farliga, kan slutas deraf, att de icka det ringaste verkat på fonderne. Det så lyckligt slut ade föltlaget i Afghanistan ger Courier anledning till följande reflexioaer: c Våra vapens framgång i Aghanistan, och restaurationen i Kabul har för en lång tidföljd iryggat Brittiska riket i Indien emot anfall från hvar och en makt, som skulle kunna komma från Persiska sidan. Hyser Ryssland allvarsamma afsigter på Indien hvad vi dock icke iro, så vore den enda vig till våra Indiska besitiningar, som denna makt nu mera kunde tiga, omvägen gonom öknen, öster om Kespiska Haivst, öfver Bokhara och genom Himalaya-passer. Vi äro öfvertygade, att en dylik älveotyrlig plan icke skall faila a Rysk statsman in, som förmår bedöma sitt iands intressen och behofn PORTUGAL. Underrättelserna från fisssbon gå till d. Oktober. Fiaanserna Pan ati göra reger rin gen bekymmer, och fnansministeras seduast plan att uppbjelpa den, skal I helt och hålle hafva misslyckats. En mins al 40 senators och deputerade hade, genom xinvistrarnes bearbetande, enhälligt förenat sig om det beslutet, alt vid nästa Cortes sammanträde uppfrättnålla nationens ära och oafbhängighet emot främmande öfvermod och maktinflytende. (Detta syftar tydligen på England och tvisten med denna makt i efseende på slafhandeis.) Mas I trodd2 dock ej, att ministeren skulle kunna biBehålla sig längre än till Cortes sammanträde. Engelska partiet och kartistpartiet voro utomordentligt verksamma i intriger emoi hvarandra, af bvarjehanda slag. ITALIEN. Hertigens af Bordeaux alldeles oförmodade ankomst till Rom och de omständigbeter, som föregått deasamma, hafva väckt stort uppseen de, och lemnat ett wvidsträekt fölt för de politiska gissningarne. Den unge Prinsen hade med ett pass, ställät på sin Guvernörs nama, i hemlighet lemnat de Österrikiska staterna, sedan tillåtelse blifvit honom väigrad ati få resa till Sö tslien. Etter att hafva bivistat höstmanövrerne vil Verona, och efter deras slut uppehållit sig nigon tid i nysinämnde stad, hade han, för alt undvika alla misstankar, låtit silt bagage afså vägen till Görz, och, sodaa detta var gjoråt, i ell hemlighet kastat sig i en liten enspäcnig vagn, och skyndat mot Romerska grä ; ts! honom att passera, utan att bliiva upptöiekt. I Rom bade han sammanträffat med sin moder Hertiginnan af Berry, som ditkom från Ne pel, der hon någon tid varit på besök hos sina slästingar, samma dag som Hertigen in-j träffade i Rom. Hos Påfven hado Prizsen icke blilvit emottagen, man förmodade af uniseende för Ludvig Filip, och för att icke kallna hans goda sinnesstämning emot Romerska sta-; ten. Orssken till Prinsens resa gissas olika.l Somliga tro, ati den icke blifvit föranleds annat än ett infall, på hvilket han kommit af önskan att se Rom och dess raärkvärdigheter i samt träffa sin moder, efter hvilken ban skall) hafva känt en häftig längtan. Andra deremot sluta till något vigtigt förehafvande, och tala I redan om en landstigning, som Her c i a n, bvilken det äfven lyckat ämna försöka i Södra Frankrike, . i RYSSLAND. Am da OO Puska officerare, hvilka lvakata!