HALL Jae blyjid UPP UMULlalac UL Sid IN
fönstren. Ett detachement af 4ö:te infanteri-
regemedtet, som hölls i beredskap, ryckte ge-
mast upp emot kartistirn2, men emottog: med
Sösskott. Biden besvarades af detachementet,
hvarvid 9 kartister stupade och flere biefvo
blesserade. Genom ett bejoneti-anfall lyckades
det svidaterne ait drifva kartisterna på flyk-
ten, hvarvid ett par 490 af de sednare kasta-
de från sig sina vapen. A1 militären har blot
en underoficer biifvit lindrigt blesserad i huf-
vudet, hvaremot flere af isvånarne i Newport,
hvilka för tillfället fungerade såsom konstaplar,
blifvit illa särade; sjelfve mären hade fitt ett
skott 1 ena armen, och ett annat i ena benet.
Kartisternes anförare Frost, en afsatt magistrats-
person, hade lyckats undkomma, och man fruk-
tade, att han åter skulle göra en påhelsning,
för:tärkt al hopar från jerngrufvorna i Mer-
thyr.
En annan kartisthop pistods vara i antåg e-.
mot Brecon och Monmouth, der den bekante
kartisten Vincent hölls fången. På förstnämnde
ställer lågo dock 400 soldater och til! Mon-
mouth ilade rytteri från Bristol, så att man
hoppades: kunna mota kartisternes förehafvan-
den. Åtta kompanier infanteri skyndade dess-
utom från Winehost a: med marche forcte till
de hotade punkternaa, och från Woolwich hade
tvenne kanoner dit afgått. Att för öfrigi dessa
rörelser icke ansägos farliga, kan slutas deraf,
att de icka det ringaste verkat på fonderne.
Det så lyckligt slut ade föltlaget i Afghani-
stan ger Courier anledning till följande re-
flexioaer: c Våra vapens framgång i Aghanistan,
och restaurationen i Kabul har för en lång
tidföljd iryggat Brittiska riket i Indien emot
anfall från hvar och en makt, som skulle kun-
na komma från Persiska sidan. Hyser Ryss-
land allvarsamma afsigter på Indien hvad vi
dock icke iro, så vore den enda vig till våra
Indiska besitiningar, som denna makt nu mera
kunde tiga, omvägen gonom öknen, öster om
Kespiska Haivst, öfver Bokhara och genom Hi-
malaya-passer. Vi äro öfvertygade, att en dy-
lik älveotyrlig plan icke skall faila a Rysk
statsman in, som förmår bedöma sitt iands in-
tressen och behofn
PORTUGAL.
Underrättelserna från fisssbon gå till d.
Oktober. Fiaanserna Pan ati göra reger rin
gen bekymmer, och fnansministeras seduast
plan att uppbjelpa den, skal I helt och hålle
hafva misslyckats. En mins al 40 senators
och deputerade hade, genom xinvistrarnes be-
arbetande, enhälligt förenat sig om det beslu-
tet, alt vid nästa Cortes sammanträde upp-
frättnålla nationens ära och oafbhängighet emot
främmande öfvermod och maktinflytende. (Detta
syftar tydligen på England och tvisten med
denna makt i efseende på slafhandeis.) Mas
I
trodd2 dock ej, att ministeren skulle kunna bi-
Behålla sig längre än till Cortes sammanträde.
Engelska partiet och kartistpartiet voro utom-
ordentligt verksamma i intriger emoi hvaran-
dra, af bvarjehanda slag.
ITALIEN.
Hertigens af Bordeaux alldeles oförmodade
ankomst till Rom och de omständigbeter, som
föregått deasamma, hafva väckt stort uppseen
de, och lemnat ett wvidsträekt fölt för de po-
litiska gissningarne. Den unge Prinsen hade
med ett pass, ställät på sin Guvernörs nama,
i hemlighet lemnat de Österrikiska staterna,
sedan tillåtelse blifvit honom väigrad ati få re-
sa till Sö tslien. Etter att hafva bivistat
höstmanövrerne vil Verona, och efter deras
slut uppehållit sig nigon tid i nysinämnde stad,
hade han, för alt undvika alla misstankar, lå-
tit silt bagage afså vägen till Görz, och,
sodaa detta var gjoråt, i ell hemlighet kastat
sig i en liten enspäcnig vagn, och skyndat mot
Romerska grä ; ts!
honom att passera, utan att bliiva upptöiekt. I
Rom bade han sammanträffat med sin moder
Hertiginnan af Berry, som ditkom från Ne
pel, der hon någon tid varit på besök hos si-
na slästingar, samma dag som Hertigen in-j
träffade i Rom. Hos Påfven hado Prizsen icke
blilvit emottagen, man förmodade af uniseen-
de för Ludvig Filip, och för att icke kallna
hans goda sinnesstämning emot Romerska sta-;
ten. Orssken till Prinsens resa gissas olika.l
Somliga tro, ati den icke blifvit föranleds
annat än ett infall, på hvilket han kommit af
önskan att se Rom och dess raärkvärdigheter i
samt träffa sin moder, efter hvilken ban skall)
hafva känt en häftig längtan. Andra deremot
sluta till något vigtigt förehafvande, och tala I
redan om en landstigning, som Her c i
a
n, bvilken det äfven lyckat
ämna försöka i Södra Frankrike, . i
RYSSLAND.
Am da OO Puska officerare, hvilka lvakata!