Ministrarne skola ha föreslagit drottningen, att
för detta ändamål sammankalla Cortes till den
20 November, men drottningen vill ej göra
det förr än på vanlig tid, d. v. s. vid nästa
års början. Enligt de ultra liberala bladens
tanka, hade planen likväl ingen uisigt till fram-
gång hos representationen.
Vid den lysande lever, som drottningen höll
den 49, kronprinsens namnsdag, var bertigin-
nan af Braganza ej tillstädes, som man tror, i
anseende till den uppenbara meningsolikheten
emellan nuvarande minister och hennes aflidne
gemål.
ENGLAND.
Underrättelserna från penninge-marknaden och
manufaktur-disirikten låta i det hela mindre
fördelaktigt. Flere betydande fallissemenier i
London, Manchester och på andra ställen hade
väckt mycket bekymmer.
Den bekante biskopen af Exeter, som hittills
af alla krafter bestridt regeringens plan för fo!k-
uppfostran, hade i en skrifvelse till Lord John
Russell helt oförmodadt förklarat sig gilla sjelf-
va principen för denna plan, och föreslagit ett
sammanträde emellan en kommitte af hemliga
rådet och biskoparne, för att öfvenskomma om
de åtgärder, som borde vidtagas, för att bringa
planen till verkställighet. Man känner icke
hvad det kan vara, som bragi hans högvördig-
het på andra tankar i denna fråga.
Det stora ångfartyget Brittisk Queen, som
gått emellan England och NewYork, skall haf-
va blifvit inköpt af kejsar Nicolaus för 490,000
L. Sterling.
.De Engelska bladen ianehålla nu en hop de-
taljer om de händelser, som föregingo Ostindi-
ska expeditions-armåens intåg i Kabul. Staden
och fästningen Ghisni hade först blifvit intag-
na d 23 Juli genom stormning. Besättningen
bestod af 53300 man, under befäl af en af ko-
nungens i Kabul söner. Under stormningen för-
lorade 3500 lifvet och de återstående 3000 gåf-
vo sig, jemte sin anförare, till fånga. HEngels-
männens förlust räknas till 4924 döda och bles-
sarade. Ghisni anses för en af de starkaste
fästningar i Indien. Då underrättelse om den-
na fästnings fall ankom till Kabul, lemnade
Dost-Mohamed med alla sina trupper staden.
Men knappt hade han gjort det, förrän alla hans
soldater öfvergåfvo honom, så att han såg sig
tvungen att med bloti 300 ryttare gripa till
flykten, efterlemnarde hela sitt artilleri, bagage
0. s. v. Engelska armdåen ryckte således, utan
vidare motstånd, in i Kabul d. 2 Aug., och d.
Z höll Schah Schudscha sitt högtidliga intåg
derstädes, åtföljd af den hos honom ackredite-
rade Engelske ministern, befälhafvaren för ar-
måen, och en talrik generalstab. — Radschan
i Sattara (en vasallstat under Engelsmännen,
icke långt från Bombay) hade blifvit arresterad
af den Engelske residenten vid hans hof, med
tillbjelp af ett par regementen, och afsatt. Den
förre Radschans broder Appa Sahib hade der-
efter blifvit upphöjd på thronen i hans ställe.
Aterigen talas om ett nära förestående mwut-
brott af fiendtligheter emellan Birma och En-
gelsmännen.
ORTENTEN.
Från Konstantinopel gå de sednaste under-
rättelserna till och med d. 46 Oktober. En
eldsvåda hade dagen förut härjat derstädes och
åter lagt i aska 400 hus. De stora makternas ;
ministrar väntade ännru på sina instruktioner, och
de förenade Engelskt-Fransyska flottorna lågo
qvar i Besika-viken. Amiral Roussin hade d.!
9 Okt. haft sin afskeds-audiens hos Sultan och
ett par dagar derefter gjort sina afskeds-besök
hos Portens ministrar. Han skulle på den be-
värade ångbåten Etna återvända till Frankrike.
Det skall hafva varit Fransyska minisidcren,
som öfvertalat vice-konungen af Egypten, att
frångå sina fordringar om Storviziren Chosrew.
Paschas afsättande. Mehemed Ali påstås åter-.
igen vara benägen att något gifva med sig;!
men hvad grund denna uppgift kan hafva, står
derhän.
— I Tisdagsbladet omnämnde vi den för-
klaring, svenske och norske konsuln i Alexandria,
Hr Anastasy, låtit införa i en Smyrnatidning, rö-
rande det bekanta hissandet af svenska flaggan på
hans hus i Alexandria, förliden sommar, då Kapudan
Pascha ditkom med turkiska flottan. Ett bref från:
Alexandria af den 6 Oktober, infördt i en tysk
tidning, ger en i någon måitto förändrad version
af denna tilldragelse. Det skall nämligen hafva;
gått till på det sättet, att, under konsulns från-:
varo, en något enfaldig person i hans byrå hissat:
flaggan, emedan han på toscanska, grekiska och;
neapolitanska konsulatshusen såg flaggorna svaja,
och han trodde, att detsamma borde ske ock på det j
svenska. För öfrigt, yttrasi brefyet, hissas ofta af
den alldra obetydligeste anledning flagg på konsu-;
lathusen. Det behöfs ej mera än att en konsul.
warit borta i 22 timmar, så måste, vid hans åter-.
komst, hela Europa hissa sina flaggor; har fru!
konsulinnan blifvit förlossad, så svajar amiralitetets