Ministrarne skola ha föreslagit drottningen, att för detta ändamål sammankalla Cortes till den 20 November, men drottningen vill ej göra det förr än på vanlig tid, d. v. s. vid nästa års början. Enligt de ultra liberala bladens tanka, hade planen likväl ingen uisigt till framgång hos representationen. Vid den lysande lever, som drottningen höll den 49, kronprinsens namnsdag, var bertiginnan af Braganza ej tillstädes, som man tror, i anseende till den uppenbara meningsolikheten emellan nuvarande minister och hennes aflidne gemål. ENGLAND. Underrättelserna från penninge-marknaden och manufaktur-disirikten låta i det hela mindre fördelaktigt. Flere betydande fallissemenier i London, Manchester och på andra ställen hade väckt mycket bekymmer. Den bekante biskopen af Exeter, som hittills af alla krafter bestridt regeringens plan för fo!kuppfostran, hade i en skrifvelse till Lord John Russell helt oförmodadt förklarat sig gilla sjelfva principen för denna plan, och föreslagit ett sammanträde emellan en kommitte af hemliga rådet och biskoparne, för att öfvenskomma om de åtgärder, som borde vidtagas, för att bringa planen till verkställighet. Man känner icke hvad det kan vara, som bragi hans högvördighet på andra tankar i denna fråga. Det stora ångfartyget Brittisk Queen, som gått emellan England och NewYork, skall hafva blifvit inköpt af kejsar Nicolaus för 490,000 L. Sterling. .De Engelska bladen ianehålla nu en hop detaljer om de händelser, som föregingo Ostindiska expeditions-armåens intåg i Kabul. Staden och fästningen Ghisni hade först blifvit intagna d 23 Juli genom stormning. Besättningen bestod af 53300 man, under befäl af en af konungens i Kabul söner. Under stormningen förlorade 3500 lifvet och de återstående 3000 gåfvo sig, jemte sin anförare, till fånga. HEngelsmännens förlust räknas till 4924 döda och blessarade. Ghisni anses för en af de starkaste fästningar i Indien. Då underrättelse om denna fästnings fall ankom till Kabul, lemnade Dost-Mohamed med alla sina trupper staden. Men knappt hade han gjort det, förrän alla hans soldater öfvergåfvo honom, så att han såg sig tvungen att med bloti 300 ryttare gripa till flykten, efterlemnarde hela sitt artilleri, bagage 0. s. v. Engelska armdåen ryckte således, utan vidare motstånd, in i Kabul d. 2 Aug., och d. Z höll Schah Schudscha sitt högtidliga intåg derstädes, åtföljd af den hos honom ackrediterade Engelske ministern, befälhafvaren för armåen, och en talrik generalstab. — Radschan i Sattara (en vasallstat under Engelsmännen, icke långt från Bombay) hade blifvit arresterad af den Engelske residenten vid hans hof, med tillbjelp af ett par regementen, och afsatt. Den förre Radschans broder Appa Sahib hade derefter blifvit upphöjd på thronen i hans ställe. Aterigen talas om ett nära förestående mwutbrott af fiendtligheter emellan Birma och Engelsmännen. ORTENTEN. Från Konstantinopel gå de sednaste underrättelserna till och med d. 46 Oktober. En eldsvåda hade dagen förut härjat derstädes och åter lagt i aska 400 hus. De stora makternas ; ministrar väntade ännru på sina instruktioner, och de förenade Engelskt-Fransyska flottorna lågo qvar i Besika-viken. Amiral Roussin hade d.! 9 Okt. haft sin afskeds-audiens hos Sultan och ett par dagar derefter gjort sina afskeds-besök hos Portens ministrar. Han skulle på den bevärade ångbåten Etna återvända till Frankrike. Det skall hafva varit Fransyska minisidcren, som öfvertalat vice-konungen af Egypten, att frångå sina fordringar om Storviziren Chosrew. Paschas afsättande. Mehemed Ali påstås åter-. igen vara benägen att något gifva med sig;! men hvad grund denna uppgift kan hafva, står derhän. — I Tisdagsbladet omnämnde vi den förklaring, svenske och norske konsuln i Alexandria, Hr Anastasy, låtit införa i en Smyrnatidning, rörande det bekanta hissandet af svenska flaggan på hans hus i Alexandria, förliden sommar, då Kapudan Pascha ditkom med turkiska flottan. Ett bref från: Alexandria af den 6 Oktober, infördt i en tysk tidning, ger en i någon måitto förändrad version af denna tilldragelse. Det skall nämligen hafva; gått till på det sättet, att, under konsulns från-: varo, en något enfaldig person i hans byrå hissat: flaggan, emedan han på toscanska, grekiska och; neapolitanska konsulatshusen såg flaggorna svaja, och han trodde, att detsamma borde ske ock på det j svenska. För öfrigt, yttrasi brefyet, hissas ofta af den alldra obetydligeste anledning flagg på konsu-; lathusen. Det behöfs ej mera än att en konsul. warit borta i 22 timmar, så måste, vid hans åter-. komst, hela Europa hissa sina flaggor; har fru! konsulinnan blifvit förlossad, så svajar amiralitetets