ys och alillsvidare-system, byliket utt den Inre
politiken röjer samma sveghet, som i den utländ-
skäres — ——— rr etc. etc.
TLANDSORTS-NYH KTH
— Östg. Correspondenten berättar, att någon
oordning förefallit på Linköpings gymnasium, och
att Collegium Gymnasticum vid bestämmandet af
de felandes ansvar dömt några ynglingar till ned-
flyttning i lägre auditorium, en åtgärd, som verk-
ligen synes motverka den förbättring man dermed
utan tvifvel åsyftar.
— Angående den i Carlsharensposten ivfiut-
na uppgift, att ett mordförsök varit å bane mot
kustschefer Landegren, nemligen så, att en sten
blifvit inkastad genom hans fönster och varit nära
att träffa honom eller hans barn, upplyser Carls-
hamnsbladet, att kustchefen vid tillfället icke ens
befunnit sig i rummet, samt att flera omständig-
heter gifva vid banden, att händelsen icke innebar
något slags mordförsök, utan tillkommit af rusiga
marknadssökandes okynne, hvilket äfven på andra
ställer skall hafva utbrutit i dylika handlingar.
Gefle den 30 Oktober. Kiockan omkring 4
sistl. midnatt upptäcktes af den patrull, som hvar-
je natt genomtågar stadens gater för att vaka öf-
ver elden, ett strängt eldsken NY. från staden.
Repport derom anmäldes, som vederborde, och en-
stalit fogades, att till stället utsända någon afsta-
dens sprutor; men då allt var tyst och stilla inom
staden, och eldsignaler således ej kunde gifvas för
att sätta folk i rörelse, erfordrades tid för att sam-
mankalla nödigt manskap till att servera. Under
tiden började skenet afisga, hvarföre man ock an-
såg faran förbi, och mar upderrättsdes snart, att
den ena Hammaren, den södra, vid Tolffors upp-
gått i lågor. Natten var lyckligtvis ljus och lugn,
och de närbelägra byggnaderna blefvo genom bru-
kets personal och sprutor räddade, till hvilken åt-
gärd man varit föranlåten att inskränka sig, eme-
dan elden ej upptäckts, förr än hela hammartaket
var antändt, och släckningen deraf ansågs omöjlig.
Af byggnaden qvarstå endast murarna, och mean
vet ej ännu huruvida hjulstockarna äro användbara.
— Den vid fiskeläget Bönan anbragta lednings-
fyr tändes i går afton för första gängen, och kom-
mer, så länge vattnet ej tillfryser, att hållas lysan-
de lika tider som öfrige fyrar på Svenska kusten.
Vi kunna således lyckönska sjöfarande i våra far-
vatten, att inom kort tid hafva fått 2:ne fyrar, som
under mörk ärstid för dem tjena till rättelse vid
insegiingen till skärgården.
— Vinden har omsider öfvergått till Nordlig
med klar luft och kyligere temperatur än vi hit-
tills haft. Vi hade i morse is på vattnet och af
frost hvita tak. Vindförändringes har numera hjelpt
hem största delen af fiskerskapet, af hvilket några
varit 5 veckor och derutöfver på resan ifrån sina
hamnar.
— Sedan det sista af de fartyg, som detta år
stått under byggnad på stadens varf, äfven lemnat
stapeln, skall det tvifvelsutan intressera, att se al-
la sammanförda på ett ställe, för att finna deras
lästetal, och att deraf bedöma den verksarahet, som
egt rum vid varfven, med afseende på tiden, inom
hvilken byggnaden blifvit utförd. Vi upptaga far-
tygen i den erdning de gått i vattnet, och börja
med södra varfvet, der första byggnaden skett:
Briggen Freja, tillhörande Hr Aug. Norman, gick
af stapeln den 49 April och mäter L:r 4235,; skep-:
pet Valeria, Hr A. Berggren, den 24 April, 4941;
Char). Letitia, Hr Eckhoff et komp., den 26 April,
204; Gustaf Wasa, Hr Aug. Norman, den 27 A-
pril, 170; Audacia, Hr D. Elfstrand et komp., den
41 Maj, 228; Helena, Hr C. P. Forsberg, den 414
Maj, 157 .; Flora, Hir Elfbrink Norman, den 4
Aktober, c:a 472; briggen Neptunus, Hrr Elfstrand
komp., den 48 Okt., c:a 120.
På norra Varfvet:
Skon. Flygfisken, Hr L. P. Löthman, den 27 A-
pril, 61:,; skeppet Norden, D:o, den 40 Mej, 304;
skon. Linoea, D:o, den 29 Juni, 88!,. Summa L:r
1816 V,.
Det största lästetal, som troligen någonsin i Sve-
rige blifvit på ett ställe bygdt inom så kort tid.
Med undantag af de fartyg, hvilkas byggnad blifvit
först fulländad och hvilka, oss veterligen, icke än-
nu äro uppmätte, äro alla redan påresor, och der-
est ej vinte:n snart öfverraskar oss, skola äfven de,
före dess ingång, komma i verkssmhet.
En så stor tillökning i skeppsrörelsen kan ej an-
nat än hafva ett mäktigt inflytande på all annan.
Hvilka summor spridas ej kring orten för bygg-
nadsvirke? Hvilket antal timmermän ha ej sin ut-
komst genom byggnaden? Hvilket antal arbetare
på verkstäder erfordras icke, för att åstadkomma
alla förnödenheter från smeder, repslagare, block-
makare c. c.? hvilket antal sjömän att beman-
na denne bandeisflotta? och hvilket kapital sättes
icko bärigenom i rörelse? Om man, säsom vanlig!
öfverslagsvis och minst, beräknar hvarje läst, bi
och bordfärdig, endast till 400 Rdr Rgs, så uppgår
redan detta värde till en betydlig summa. När
man härtill lägger fartygens utredning med takla-
ge, inventarier, proviant och månadshyror, sam
deras utgåendo laddningar, mångdubblas kapitalei
och då förtjensten af frakter och exportartiklar in.
teges i kalkylen, äfven med låg beräkning, uppgå:
den summa, som genom byggnadsföretagen komme;
i rörelse, till ett ganska stort siffertal.
I (Gefieb. L Tidn.)
! Umeå d. 49 Okt. Sedan skörden, som til
avealiteten varit god, ehuru till qvantiteten mindrt