bartkderpå gick. 413 mil till fots. Det är löjligt att
läsa de sorgeyttringar, som de mot honom fiendt-
ligt sinnade bladen; innehålla, och som bekant är
har han bland hela pressen nästan ingen medhål-
lare. Morning Post isynnerhet som sällan lät en
dag i veckan gå förbi utan de lägsta smädelsen
mot erkekausleren, yttrar sig sålundo: a Vi måste
tillstå att en sådan själsförlamning, en sådan van-
makt intagit oss vid underrättelsen om Lord Broug-
hams rysliga änrdalykt, att vi betvifla att öfver deuna
händelse så kunmna uttrycka oss som vera läsare
kuuna vänta .... Så visst vi veta, att döden är
alla menniskors lott, de utmärktes och lysandes,
de stores och ryktbares, så väl som de vanligaste
menniskors, hvilka blott kunna äta och dricka, —
så visst vi känna detta, kunna vi likväl icke för
detta ögonblick bringa vår filosofi till rätta ....
Lord Brougbam var en af de största, kanhända den
utomordentligaste man på sin tid. Omfänget af
hans intelligens var beundransvärdt; hans själs-!
krafters rörlighet väckte förvåning, men hvad som
utmärkte honom framför alla andra menniskor var.
hans uthållande, passionerade energi o.s. v. Mor-
ning Herald erkänner nu hos den supponerade dö-
de ett avänligt och högbjertadt väsen, ehuru den
förut endast såg ena i blindt raseri framstormande
ifrar e.
— En rival till van Amburgh. Då man i
tidningarne läste de förvånande beskrifningarna öf-
ver van Amburghs lejon- och tiger-representatio-
ner, väntade man icke att så snart fiona någon,
som öfverträffat denne ovanlige djurtämjare; och
likväl har man redan på Astleys-teatern i Londen
sett representationer, som i högsta grad öfverra-
skat till och med dera, hvilka åskådat van Am-
burghs. Deu nye djurtämjarens namn är Carter.
Den pjes, hvari han uppträdde, kallades Afgar och
utgjorde ett slags Egyptiskt-Hindu-Arabiskt skåde-
spel, hvari man såg Krokodiler, Zebrer, Strutsar,
Hästar och andra naturliga och öfvernaturliga djur
figurera till åskådarges stora förskräckelse och
nöje. Man ser först en öken, der Hr Carter lig-
ger insamnad; en Leopard, som från en klippa
blifvit honom varse, störtar sig öfver honom och
en häftig strid uppstår mellan dem; som man kan
föreställa sig, är det Hr Carter som blir segrare.
I en char, dragen af lejon, far han sedan öfver
ett berg, blir derpå kastad i en håla, uppfylld af
Lejon, Tigrar och Pantrar, och kufvar, efter en till
utseendet ganska ihärdig strid, kulans förfärliga
invånare. Alt detta utföres och lyckas fullkomligt
väl; och under de tre akterna, dramen varar, är
intresset och förskräckelsen i en ständig spänning
hos åskådarne. Publiken är, medelst en jerntråds-
ridå, skiljd från skådeplatsen, men derinom äro
aktörerna, det vill säga de tvåfotade, i en ogene-
rad blandning med sina fyrbenta kamrater, utan
att den missta olyckshändelse inträffar.
En annan djurtämjare Hr Fort, har anländt till
Havre, men de främmande tidningarna innehålla
ännu ingen utförligare beskrifning om huru långt
han hunnit i konsten att dressera sina elever.
— Faltigdomen i Berlin. Att lycksalighe-
ten icke alltid är hemmastadd i de faderligt styrda
staterna, och att man i sjelfva mörstret för sådana,
i det beprisade Preussen hör talas om elände och
tillväxande fattigdom, visar följande skrifvelse från
Berlin af den 40 Oktober:
cHärvarande fattigvårds-direktion har utfärdat en
uppmaning till innevånarna, att öka sina frivilliga
bidrag, bvarvid hon låtit utdela en skrift, i hvilken
hon framställer sin brydsamma belägenhet. Deraf
inhemtas, att år 4837 erhöllo 42,042 fattiga barn
fri skolunderrisning, hvartill år 4838 kommit yt-j
terligare 921 och att således under det löpande å-
ret 42,963 hållits i skola på kommynens bekostnad.
På barnbkuset uppfostrades 426, och 899 barn vo-
ro dessutom lemnade i pension i privata hus samt
besökte de offent!iga faltigskolorna, hvarföre de ä-
ro inbegripne under ofvannämnda antal. I arhets-
huset funnos 873 personer af olika anledniag, så-
som förbrytare, lösdrifvare, fattighjon, svagsinte,
samt äfven ett stort antal barn, som imedlertid i
särskilda rum vårdades, undervistes och sysselsat-
tes med arbeten passande för deras ålder. I hospi-
talet voro 303 personer och i 3 bihospitaler dessut-
om 65. Oberäknadt alla dessa, meddeltes förlidet
är understöd åt 4927 personer, ett antal, som med
242 öfverstiger året 1837. Af fattigläkarna vårda-
des 25,646 nödställde patienter; den härvarande
Chariten, det ursprungliga fattigsjukhuset, emotta-
ger ej mer kestnadsfritt alla de stadens fattiga
sjuka, som behöfva särskild vård, utan blott ett
visst antal och har således för år 4838 öfverskju-
lande antalet undfått 47,924 R:dr. Utom ofvan-
nämnda summa utdeltes ved och brännkol för 10,502
R:dr. Alla dessa utgifter hafva för år 4838 med-
agit en summa af 466,531 R:dr, och hvad som
näraf icke betäckes genom de särskildta anstalter-
1a3 egna medel eller genom frivilliga bidrag, må-
te tillskjutas af stadens centralkassa, dit kommu-
1alskatterna ingå. År 1837 togos derur 202,400
d:r. men år 4838 fordrades 242 888 R:dr, således
10,8388 R:dr mer än föregående året. Af sådan
inledning lägger fattigdirektionen stadens innevå-
iare med värma på hjertat, att föröka sina gåfvor.
Ar 1837 utgjorde dessa:
Bestämda årliga bidrag...... 8587 R:dr
Til!fälliga gåfvor ......... AT,74G - X
Kyrkokollekter ......s.o..000. 359 och
huskollekter errors re rea 29,105 Ridr. I 7
Sistnämnda summa har sedan år 4835 förmin- t
kats med omkring 3500 R:dr. Dessa feivilliga bi- ll.
rag synas väl icke särdeles betydande, men manlh
nåste erinra sig de ansenliga summor Berlinarpe -
id hvarje tillfälle gifva, så snart bidrag samlas
ör nödlidande utom kommynen, samt att dessutom
n mängd föreningar finnas, hvars välgörande än-l,
amål endast kunna uppnås genom frivilliga bidrag, -
ch att det väl icke gifves någor mera välmående
milj, som ej med sina gåfvor understöder flera
ittiga. Det torde väl således icke vara att räkna
å någon särdeles tillväxt i gåfvarna nmakiadt de
Nr
MM -
