la i pris. Vid ett nogare eftersinnande skal
man alltid finna, att all exporttull åstadkom
mer en dylik verkan.
U:gående tullen å Svenska produkter upp
gick 4838 till Bko Rdr 3507,976: 38, följakt
ligen har Sverige förlidet år, till uppmuntra?
för andra länders produktion, pålagt Svensk;
tillverkare en onaturiig skatt af en half mil
lion Rdr Bko.
Man klagar deröfver, att det Svenska jerne
på många ställen uttränges af det billigare En
gelska; men man glömmer, att det är våra eg
na ekonomiska författningar, som till en sto
del gör det omöjligt för den Svenska brukse
garen att lemna sitt jern så billigt som de
Engelska.
Följer man i Sverge jernet under dess till
verknings- och förädlingsprocess, samt vidare till
det kommer om skeppsbord för export, oci
sammanräknar alla derpå belastade kostnader
under namn af tionde, hammarskatt, vägpennin
gir, tull, m. m., så uppkommer en summa nä
ra nog motsvarande skilnaden i priset mella
Svenskt och Engelskt stångjern. Lägger ma
bärtill den höga förädlingskostnaden, töranledt
af tvånget på tillverkningen, så förefaller de
underligt, att en stång svenskt jern kan finn
afsättning.
Förgäfves skall man invända, att den balfvi
million, exporttullen inbringar, skall den förutar
förloras för staten; ty detta argument förfaller
då man erinrar sig, att borttagandet af export
tullen ovilkorligen medför ökad export, och st
en ökad export nödvändigt måste föranleda til
ökad import, samt följaktligen den förlorade ex
porttullen ersättas genvm importtull.
Beträffande denna sednare åter, blir den lät
att bestämma, ifall man blott vill betrakta der
såsom medel till statsinkomst, utan alla andr:
beräkningar.