la i pris. Vid ett nogare eftersinnande skal man alltid finna, att all exporttull åstadkom mer en dylik verkan. U:gående tullen å Svenska produkter upp gick 4838 till Bko Rdr 3507,976: 38, följakt ligen har Sverige förlidet år, till uppmuntra? för andra länders produktion, pålagt Svensk; tillverkare en onaturiig skatt af en half mil lion Rdr Bko. Man klagar deröfver, att det Svenska jerne på många ställen uttränges af det billigare En gelska; men man glömmer, att det är våra eg na ekonomiska författningar, som till en sto del gör det omöjligt för den Svenska brukse garen att lemna sitt jern så billigt som de Engelska. Följer man i Sverge jernet under dess till verkningsoch förädlingsprocess, samt vidare till det kommer om skeppsbord för export, oci sammanräknar alla derpå belastade kostnader under namn af tionde, hammarskatt, vägpennin gir, tull, m. m., så uppkommer en summa nä ra nog motsvarande skilnaden i priset mella Svenskt och Engelskt stångjern. Lägger ma bärtill den höga förädlingskostnaden, töranledt af tvånget på tillverkningen, så förefaller de underligt, att en stång svenskt jern kan finn afsättning. Förgäfves skall man invända, att den balfvi million, exporttullen inbringar, skall den förutar förloras för staten; ty detta argument förfaller då man erinrar sig, att borttagandet af export tullen ovilkorligen medför ökad export, och st en ökad export nödvändigt måste föranleda til ökad import, samt följaktligen den förlorade ex porttullen ersättas genvm importtull. Beträffande denna sednare åter, blir den lät att bestämma, ifall man blott vill betrakta der såsom medel till statsinkomst, utan alla andr: beräkningar.