a (Insändt.)
ETT ORD I TULLFRAÅGAN.
Det i M 244 af detia blad meddelade ut
drag af 4838 års tuliräkenskaper visar en föl-
vånande tillökning i uppbördez, och då tvil-
velsutan tullbeskatltningssystemet kommer av
blifva förecål för snart sammanträdande siän
ders synnerliga uppiwärksamhet, torde någr
ord derom ej vara alldeles utan nytta.
Man kan å ena sidan med skäl säga, att in
gen beskattning är så litet känbar, inger, åt
minstoue skenbart, går ut lättare och inger
väcker miadre missnöje bland de skattidragan
de, ub. om den är hillg, än den, som utgöre:
i form af tull. Om man således med allva:
vill minska någon del ai de skatter, som äre
för nationen mest betungande, bir det af stol
nytta, att hafva en beiydlig statsinkomst a
tulier,. Men buru skall detia ändamål vinnas!
Derom äro meningarne delade. Svmlige påstå
att det sker genom höga, andra åter, att de!
bäst och säkrast ernås genom mycket billiga,
ja låga afgifter.
Den sednare meningen vinner dagligen all
mer och mer ölvervigt och dess dugliighet ä!
faktiskt bevisad i Eaogland, hvarest man erfa.
rit, att tullintraderna af vissa varuartiklar be.
tydligen ökats i samma mån tullen bilvit ned
satt på samma artiklar.
Höga tullafgifter deremot minska intraden
dels derigenom, att en stor del af importer
verkställes genom tulliörsnillning, dels emedan
en dyr vara alltid konsumeras mindre, än om
samma vara kunde köpas billigt, så att den tal-
rikare allmänheten sättes i tillfälte konsumera
den.
Om det således är en dilig beräkning, at
bestämma höga tullafgilfter på inkommande va.
ror, så måtte det så mycket mer vara et
fullkom!igt statsekonomiskt misstag, att belasts
utgående varor med tull utöfver hvad en er-
forderlig skeppnings-kontroll tarfvar.
Hög importtull gynnar tullförsnillaren. Ex
porttull utgör en beskattning på den inhem-
ska produktionen till uppmuntran för den ut-
ländska; ty om Sverige och Ryssland t. ex.
producera jern af lika godhet samt till samma
pris, och Svenska jernet belastas med 4 Rdr :i
utförselsafgilter under det det Ryska får ut-
gå fritt, så skall ju det Ryska jernet kunna på
ver!dsmarknaden säljas 4 Rdr billigare än det
Svenska, hvaraf följden blifver antingen, att der
Ryska tillverkaren skall vinna 4 Rdr mer är
den Svenska, eller ock, att det Svenska jerne
skulle helt och hållet utträngas från konsum.
tionsorterna.
Den Svenska exporttullen verkade då såsom
en premie på den Ryska jerntillverkningen deri-
genom, aut den gjorde det omöjligt för der
Svenska jernverksegaren att med den förre täf-