a (Insändt.) ETT ORD I TULLFRAÅGAN. Det i M 244 af detia blad meddelade ut drag af 4838 års tuliräkenskaper visar en fölvånande tillökning i uppbördez, och då tvilvelsutan tullbeskatltningssystemet kommer av blifva förecål för snart sammanträdande siän ders synnerliga uppiwärksamhet, torde någr ord derom ej vara alldeles utan nytta. Man kan å ena sidan med skäl säga, att in gen beskattning är så litet känbar, inger, åt minstoue skenbart, går ut lättare och inger väcker miadre missnöje bland de skattidragan de, ub. om den är hillg, än den, som utgöre: i form af tull. Om man således med allva: vill minska någon del ai de skatter, som äre för nationen mest betungande, bir det af stol nytta, att hafva en beiydlig statsinkomst a tulier,. Men buru skall detia ändamål vinnas! Derom äro meningarne delade. Svmlige påstå att det sker genom höga, andra åter, att de! bäst och säkrast ernås genom mycket billiga, ja låga afgifter. Den sednare meningen vinner dagligen all mer och mer ölvervigt och dess dugliighet ä! faktiskt bevisad i Eaogland, hvarest man erfa. rit, att tullintraderna af vissa varuartiklar be. tydligen ökats i samma mån tullen bilvit ned satt på samma artiklar. Höga tullafgifter deremot minska intraden dels derigenom, att en stor del af importer verkställes genom tulliörsnillning, dels emedan en dyr vara alltid konsumeras mindre, än om samma vara kunde köpas billigt, så att den talrikare allmänheten sättes i tillfälte konsumera den. Om det således är en dilig beräkning, at bestämma höga tullafgilfter på inkommande va. ror, så måtte det så mycket mer vara et fullkom!igt statsekonomiskt misstag, att belasts utgående varor med tull utöfver hvad en erforderlig skeppnings-kontroll tarfvar. Hög importtull gynnar tullförsnillaren. Ex porttull utgör en beskattning på den inhemska produktionen till uppmuntran för den utländska; ty om Sverige och Ryssland t. ex. producera jern af lika godhet samt till samma pris, och Svenska jernet belastas med 4 Rdr :i utförselsafgilter under det det Ryska får utgå fritt, så skall ju det Ryska jernet kunna på ver!dsmarknaden säljas 4 Rdr billigare än det Svenska, hvaraf följden blifver antingen, att der Ryska tillverkaren skall vinna 4 Rdr mer är den Svenska, eller ock, att det Svenska jerne skulle helt och hållet utträngas från konsum. tionsorterna. Den Svenska exporttullen verkade då såsom en premie på den Ryska jerntillverkningen derigenom, aut den gjorde det omöjligt för der Svenska jernverksegaren att med den förre täf