öljaktligen hade Hr Kammarherren erkänt fö-
reslayna formulära ändamålsenligt, ehuru ban fö-
redrog, att ingen talan borde få föras för belånta
Aktier; men, som ingen motion derom var fiam-
ställd, mindre beredd och gillad i föreskrifven ord-
ning, blef nya förslaget sådant, det enstämmigt af
Direktionen och kommitterade var tillstyrkt, och
af Bolaget antaget att hvila till afgörande vid ord.
Bolagsstämman år 4839.
Vid Bolagsstämman om våren 4836 hade ock de
större Aktieägarne sjelfyve medgilvit en jemkning
eller bestämdt maximum för det antal Aktier, för
hvilka en person skulle få rösta, på ett sätt som
tycktes tillfredsställa alla opipioner. Om någonsin,
borde väl, efter alla dessa förberedelser, ägare af
belånie Aktier nu fått vänta sig ett obestridligt
bifallande af den föreslagne förändrade redaktionen,
och bade säkerligen äfven fått rönpa det, om dels
I Aktieägarne sjelfve varit något mera på sin vakt,
dels de nu sedsast sammanträdde Aktieägarne be-
stått af flere verksiye Aktieägare, med något eget
intresse i saken, och slutligen, om Ordföranden
för tillfället gjort sig rätt reda för sin pligt, att
hälla diskussienen inom gränsen af det föredragna
ämnet. Huru härmed i stället tillgick, visar föl-
jande utdrag utur protokollet för den 26 sistlidne
Juni:
Utdrag af protokoll vid ordinarie bo-
lagsstämma med Götha Kanalbolag
å stora Börssa!en i Stockholm, ne-
danrämnde dagar år 48539.
Den 27 Juni 18359. — — os ———— n
Det förslag till ändring af nuvarande 38 g:n af
bolagsreglorna, i afseende på rättigheten att föra
talan för belånta aktier, som, i anledning af Hr
Kommerserädet Santessons motion vid sista ordina-
rie bolagsstämman den 42 Juli 4837, blifvit antaget,
att till närvarande bolagsstämma hvila, blef nu till
afeörande företaget; och upplästes sä väl motio-
nen, som Direktionens och Kommitterades de-öf-
ver afgifne utlåtande, bvarefter i ämnet yttrade sig
Herr Kammarherren Rosenblad: att, på sätt Herr
Kammarherren redan vid förra bolagsstämman för-
klarat, Herr Kammarberren anser det strida emot
sjelfva arten af handlingar, ställde till innehafyva-
ren, att någon annan än invehafvaren äger för dem
föra talan !), och det dessutom torde hafva visat
sig, att en så beskaffad representationsrätt icke
verkat fördelaktigt på Bolagets verkliga intresse ?),
derföre Herr Kammarherren yrkar, att förslaget
må ogillas.
Herr Presidenten Friherre Cederström: att, då
ägarne af belånte aktier, till följd af vederbörande
låneverks vägran att meddela föseskrifne bevis, hu
äro beröfvade tillfället att för dem föra talan, skulle
det förvåna Herr Friherren, om Bolaget ville be-
taga dem en rättighet, som, enligt tydliga lydelsen
af bolagsreglorna, dem tillkommer, derföre Herr
Friherren tillstyrker bifall till förslaget.
Herr Kammarherren Rosenblad: att det skulle
förvåna Herr Kammarherren, om icke Bolaget be-
gagnade sin rätt, enligt bolagsreglorna, att besluta
om förekommande ärender, utan hinder deraf att
en del aktieägare icke iakttaga de föreskrifne vil-
koren för rättigheten, att i öfverläggningarne och
besluten deltaga: att ägarne af belånta aktier äro
berättigade att för dem föra talan, så vida de kunna
förse sig med sådane bevis, som, enligt bolagsre-
glorne, böra företes; men, om styrelserne af låne-
verken fupnit verkens säkerhet icke medgifva, att
bevisen utlemnas, återstår endast utvägen att för
Lillfället utlösa de pantsatta aktierna, och dem vid
volagsstämman atlemna .
Herr Presidenten Friherre Cederström: att han
cke velat upptaga sättet, huru behofvet af den nu
frågasatte reglementsförändringen tillkommit. Bo-
agsreglorna voro likväl en författning, som det
illhörde Herrar Bankofullmäktige, lika väl som
wvarje annan, att ställa sig till efterrättelse; men
liksens Ständer tillkommer att bedöma Fullmäk-
igeg förfarande, och Bolaget tillbörer, aft göra rätt-
isa åt de aktieägare, som derigerom äro förnär-
nade.
Herr Justitierådet Petersom: att han fullkomligt
nstämmer uti hvad Herr Presidenten Frih. Ceder-
tröm yttrat om den ifrågasatte representationsrät-
en, och bade funnit ett ytterligare stöd derför, uti
let exempel, attom man pantsätter en annans för-
krifning. och utgifsaren deraf gör konkurs, är lån-
agaren både berättigad att bevaka fordringen, ehuru
1an icke innehafver förskrifningen, och skulle mån-
en gång äfventyra förlust, om han icke iakttoge
ådean bevakning.
Herr Kemmarkerren Rosenblad: att, ehuru Herr
Keammarherren ansåge det djerft, att med en an-
edd jurist ingå i afbandling om lagens rätta till-
impning, vid det fa!l Herr Justitierådet Peterson
äsom exempel anfört, ville Herr Kammarherren
emställa, om icke just hans åsigt vinner stöd af
etta exempel — Herr Kammarherren ansåg sig
öra skilja emellan förskrifningar till viss man el-
:r ordres, och dem, som äro ställde till innebaf-
aren; vore den pantsatta förskrifningen af den
irra egenskapen, tror Herr Kammarberren, att
åde pantgifvaren och pantipnehafvaren måste iakt-
ga bevakning, i händelse af konkurs, men om
en vore ställd till innehafvaren, kunde bevaknin-
en endast tillkomma den, som har den i handom.
ådant är förhållandet med de i Banken pant-
atte aktierna, och Hr Kammerherren tviflar såle-
es icke, att iu bankofullmäktige ägde att för dem
ta föra talan vid bolagsstämman, om de så funne
r godt ).
Ja, visserligen, stu!le det vara för Hr Rosenblad
angenämare, om ban, såsom Bankens Ombud,
kunde få ensam votera för alla uti Bankens Lån-
Kontor belånta Aktier, isynnerhet om han til-
rg Lees DK . mm .
FI ann Pa LS oo . aa ee