och hvilka nu befriades ifrån det tvång, som närvaron af opartiske vittnen ålägger. Detta var här desto mera vådligt, som polisprotokollerna vanligen uppsättas, ej under protokollsförandens ansvarighet, utan apå befallning, och af hvilken? Jo af den, som till eget försvar behöfver att söka ett skydd uti dess innehåll. Sandegren begärde då, under åberopande af den stadgade rättegångs ordningen, att få uppgifvet, hvilken som egentligen var hans motpart, khvilken som var aktor i måilet, hvilka facta, som åtalades, och den bevisning, som åberopades. — Han ansåg dessa upplysningar som oeftergilliga vilkor för en laglig undersökning, som kunde trygga honom emot faran, att i en och samma person finna angifvarens, anklagarens och domarens pligter förenade. Ej utan mycken möda lyckades dei bonom omsider att få den kännedom, att dess bodgosse Stensson var angifvare och att Herr Advokatfiskalen Fredholm skulle vara aktor; men deremot nekades det Sandegren att genom anställde frågor få upplysning af den föregifne anklagaren om anledningen till åtalet, om det var börjadt under egen ansvarighet, eller på hefallning, och af hvilken? och Hr Advokatfiskal Fredholm fick ej en gång besvara den så vigtiga frågan om beskaffenheten af anklagelsen, och de facta, hvartill den utsträckte sig, som borde begränsa undersökningen ). Nu börjades undersökningen, ej om ett bestämdt uppgifvet brott, utan om alla Sandegrens handelsförhållanden, utan undantag, och som, efter denna princip, kunde utsträckas till Sandegrens hela lefnad, och allt hvad som derunder tilldragit sig — erkände, afslutade och betalte liqvider granskades ånyo, utan att någon lidande part hegärt det — längesedan begrafde lik uppgrafdes och obducerades, och en förfärlig jagt anställdes efter — skuggor. Sandegrens handelsböcker, liggande öppna i Kongl. Poliskammaren, och utan annan vård, än den af personer, som ägde ett intresse af origtigheter deruti, öfverlemnades till tvenne ynglingar, som varit i Sandegrens tjenst, och för oordentligheter blifvit derifrån skiljde, med tillsägelse att genomgå böckerne, och utforska de fel, som de ville uppgifva. Detta tillfälle omfattades ock med begärlighet af dessa angifvare, utan erfarenhet om betydelsen af uppdraget, men fruktande ansvaret, som kunde följa af angifvelsen. De bemäktigade sig böckerne, och, med en tjenstfärdighet, och en frihet, som synnerligen kontrasterade med den, som beviljades Sandegren, utförde spejarekallet. Uppå förnyade erinringar, att efterspana och angifva alla fel, följde anmärkningar utan ända, snäsor till Sandegren, om han vågade försöket att upplysa domaren om förhållandet; och ifvern hos båda bodgossarne, att gå den uttryckta önskan till mötes, föranledde en täflan om företrädet, att kunna påhitta och angifva de flesta anklagelserna, hvilket slutligen öfvergick till verklig hänförelse, då Hällström förklarade, att nästan ingen af Sandegrens kunder undgått bedrägeri af honom. Polisbetjeningen hade förut erhållit befallning, att, jag vill ej säga uppmuntra, men att forska efter anklagelser, som aldrig förut varit påtänkte, hvadan de först nu, efter bodgossarnes anvisningar, uppsöktes, och personer, som aldrig yttrat missnöje, ehuru de en längre tid, ja i flera år haft tillfälle att granska sine motböcker, hvilkas riktighet de erkändt, då de utan anmärkning betalt sine skulder, kallades, för att förmås till anklagelser, hvarvid inträffade en tillfällighet, som troligen måste föras på Sandegrens olyckliga stjerna, att de personer, som på förband yttrat sig till Sandegrens fördel, ej fingo höras, med undantag af Hr Goarfvaren Jacob Westin, hvars bestämdhet allvarsamt pröfvades, medelst upprepade föreställningar, att han varit lidande uti en för flere år sedan afslutad liqvid, hvarom han dock sjelf ej hade! kännedom. Denne unge mans rättskänsla var så! stor, att, då han erinrades om inflickningar i räkningen och förändringar afsiffror, han upplyste, att sådant lätt kunnat härleda sig från hans egen åtgärd, heldst han påminde sig att dess arbetare, efter det reqvititionen varit utskrifven, någon gång fordrat större qvantitet varor, i likhet hvarmed reqvisitionen blifvit förändrad, och det någon gång kunnat hända, att han återsändt tagnae jernsaker. Ö: AA -ke j-— pj — rr RR