Min Fästman eller Giftermål på Spekulation Lyssna, kära du! Jag vill måla nu Mannen, som jag snart skall äkta: Han är redan grå, Vindögd, halt också, Kinderna af fräknar täckta; På hans näsa, violett, och röd och blå, Trenne hårbeväxta, bruna vårtor stå, Munnen är på sned, Näsan litet med, Tänderna af masken bräckta. Fläckig som en lax, Lågbent som en tax, Och en puckel uppå ryggen; Hskan hvass och ful, Pannan skrynklig, gul Och med kulor efter myggen; Men han eger sina tjugo tunnor guld, Derför lofvar jag att vara honom hbuld, Och du finner väl, Att af gyldne skäl Jag gör klokt som tar den styggen. Öm jag synes nu; Når jag är hans fru, Blir det kanske annorlunda; Gubben utan prut Skall få punga ut Friskt med de kontanter runda; Om han än är knarrig, kinkig, snål och skral, Hvarje vecka dock jag ger souper och bal, Kurtiseras jag, Gubben får hvar dag Lära tålamod och blunda. Alltid grann och fin, Siden och musslin, Guld och perlor jemt mig smycka; Shawl från Indien spord, Hatt af Foleker gjord, Vittna om min smak och lycka. Något dyrköpt finner gubben väl min fröjd, Anser sig dock säll och snusar iså förnöjd ; Ty vid sexti år Biott red guld man får Någon sällhet till sig rycka. Uti stor landå Och med spann, jag då Skall vid gubbens sida blänka. Krympling är min man, Men min vagn är grann, Kan jag dock med nöje tänka. i Gubben ser så gammal, klen och sjuklig ut, Utaf artighet mot mig han nog till slut Testamente gör, Skyndar sig och dör, Jag blir en förmögen enka. tkr RAR