i den moraliska statistiken måste derföre här-
röra från andra olikheter i sjelfva samhällsor-
ganismen, och vi tänke, att den skarpsinnige
författaren ganska nära träffat en af hufvudor-
sakerna uti följande skildring, som förtjenar att
allmänt behjertas:
En af dessa ledande orsaker, säger han, sy-
nes vara de rådande kast- och skråprivilegierna,
som göra, att talrika klasser, och på det hela,
ett stort antal af hela befolkningen sätta sig öf-
ver den allmänna opinionen såsom kontrollant
och väktare på deras moralitet och personliga
uppförande. Nästan hvar och en tillhör någon
privilegierad eller licentierad klass eller korpo-
ration, hvars alla medlemmar genom författnin-
gar äro inom sitt distrikt eller lokalitet skyd-
dade mot sådan medtuflan och inblandning af
andra i deras yrke, hvarigenom de kunde äf-
ventyra sitt lifsuppehälle. Det är således icke,
såsom hos oss, endast på egen industri, skick-
lighet, karakter och moraliskt värde, som handt-
verkarens och producentens dagliga bröd, och
personlighetens inflytande och aktning i det all-
männa, äfven i de högsta klasserna, nästan helt
och hållet beror; det är deremot i de lägre och
medelklasserna, på skrårättigheter och privile-
gier och i de högre på hofvets och regeriugens
ynnest. Ailmän aktning, vunnen genom ett
strängt klanderfritt uppförande i lifvets olika
förhållanden, är icke något nödvändigt element
i äfven den högre affärsmannens sambhällsbelä-
genhet. Doatta onda hänger vid alla privilegie-
rade klasser, men döljes eller ersättes i de hög-
re, hos adeln, militären och presterskapet, ge-
nom en mera vårdad uppfostran och den he-
derskänsla, som finnes inom dessa klasser sjelf-
va. Längre ned på samhällets djup är detta
inflytande svagare, medan : frestelserna till im-
moralitet äro större, och den omständigheten
att en persons uppehälle, utsigter för framtiden
och anseende äro ställde på annan grund, än
hans egen industri och moraliska värde, är ett
olycksaligt ondt, som ligger i sjelfva den sven-
ska samhällsbyggnaden.) i (Forts. följer.)
) En af de utländska referenterna gör här den
anmärkningen, att Mr Laing uppställt en all-
deles motsatt tanka emot Miss Martineau, i
hänseende till ett faktum, hvilket hon utpe-
kat såsom en af fläckarne på Förenta Stater-
nas sociala tillstånd, då hon talar om den
allmänna opinionens tyranni, inför hvilket de
fria medborgarne äro verkliga slafvar och
krukor. Mr Laing deremot betraktar denna
frivilliga eller tvungna undergifvenhet och
farhåga för allmänna opinionen, hvilken mär-
kes äfven hos barn i de Förenta Staterna,
såsom ett af de bästa dragen i den Ameri
kanska karakteren. I ett land, der hvar och
en lätt kan föda sig och äfven samla förmö-
genhet, oberoende af sin moraliska karakter,
är denna ytterliga fruktan för publikens om-
döme otvifvelaktigt ett stort stöd för beva-
randet af sedernas renhet, och man måste en-
dast beklaga, att denna opinionens nyttiga
stränghet i de Förenta Staterna lika oblidke-
ligt fasthåller sig vid vissa fördomar, såsom i
fråga om menniskoracer, slafveriet och reli-
gionsdogmer.,
Vi kunna icke annat än instämma i hvad
den Engelska referenten här yttrat, och på-
minne oss härvid en händelse, som kan tje-
na att såsom exempel upplysa frågan. För
några år sedan föll talet uti en enskild säll-
skapskrets på en numera afliden högre em-
betsman, hvilken var en glad och angenäm
person i ungänget och hade ett ganska godt
hufvud, men känd för ett mindre strängt i-
akttagande af den äktenskapliga troheten. Nå-
gra klandrade honom för detta uppförande,
hvaremot andra togo honom i försvar, för åt-
skilliga goda egenskaper, då ett nävarande,
gift Amerikanskt fruntimmer yttrade sin för-
våning deröfver, att någon kunde taga hans
parti, och försäkrade, att det i Amerika skul-
le vara omöjligt för någon, som gjort sig känd
för ett osedligt och lättsinnigt uppförande i
privatlifvet, att någonsin komma till en chefs-
plats, sådan som denne man beklädde. —
Tänk huru det skulle gå med en stor del af
både högre och lägre, om sådana stränga be-
grepp här vore gällandel
ROK HA NDETRS-RBUTTETIN