Article Image
i den moraliska statistiken måste derföre härröra från andra olikheter i sjelfva samhällsorganismen, och vi tänke, att den skarpsinnige författaren ganska nära träffat en af hufvudorsakerna uti följande skildring, som förtjenar att allmänt behjertas: En af dessa ledande orsaker, säger han, synes vara de rådande kastoch skråprivilegierna, som göra, att talrika klasser, och på det hela, ett stort antal af hela befolkningen sätta sig öfver den allmänna opinionen såsom kontrollant och väktare på deras moralitet och personliga uppförande. Nästan hvar och en tillhör någon privilegierad eller licentierad klass eller korporation, hvars alla medlemmar genom författningar äro inom sitt distrikt eller lokalitet skyddade mot sådan medtuflan och inblandning af andra i deras yrke, hvarigenom de kunde äfventyra sitt lifsuppehälle. Det är således icke, såsom hos oss, endast på egen industri, skicklighet, karakter och moraliskt värde, som handtverkarens och producentens dagliga bröd, och personlighetens inflytande och aktning i det allmänna, äfven i de högsta klasserna, nästan helt och hållet beror; det är deremot i de lägre och medelklasserna, på skrårättigheter och privilegier och i de högre på hofvets och regeriugens ynnest. Ailmän aktning, vunnen genom ett strängt klanderfritt uppförande i lifvets olika förhållanden, är icke något nödvändigt element i äfven den högre affärsmannens sambhällsbelägenhet. Doatta onda hänger vid alla privilegierade klasser, men döljes eller ersättes i de högre, hos adeln, militären och presterskapet, genom en mera vårdad uppfostran och den hederskänsla, som finnes inom dessa klasser sjelfva. Längre ned på samhällets djup är detta inflytande svagare, medan : frestelserna till immoralitet äro större, och den omständigheten att en persons uppehälle, utsigter för framtiden och anseende äro ställde på annan grund, än hans egen industri och moraliska värde, är ett olycksaligt ondt, som ligger i sjelfva den svenska samhällsbyggnaden.) i (Forts. följer.) ) En af de utländska referenterna gör här den anmärkningen, att Mr Laing uppställt en alldeles motsatt tanka emot Miss Martineau, i hänseende till ett faktum, hvilket hon utpekat såsom en af fläckarne på Förenta Staternas sociala tillstånd, då hon talar om den allmänna opinionens tyranni, inför hvilket de fria medborgarne äro verkliga slafvar och krukor. Mr Laing deremot betraktar denna frivilliga eller tvungna undergifvenhet och farhåga för allmänna opinionen, hvilken märkes äfven hos barn i de Förenta Staterna, såsom ett af de bästa dragen i den Ameri kanska karakteren. I ett land, der hvar och en lätt kan föda sig och äfven samla förmögenhet, oberoende af sin moraliska karakter, är denna ytterliga fruktan för publikens omdöme otvifvelaktigt ett stort stöd för bevarandet af sedernas renhet, och man måste endast beklaga, att denna opinionens nyttiga stränghet i de Förenta Staterna lika oblidkeligt fasthåller sig vid vissa fördomar, såsom i fråga om menniskoracer, slafveriet och religionsdogmer., Vi kunna icke annat än instämma i hvad den Engelska referenten här yttrat, och påminne oss härvid en händelse, som kan tjena att såsom exempel upplysa frågan. För några år sedan föll talet uti en enskild sällskapskrets på en numera afliden högre embetsman, hvilken var en glad och angenäm person i ungänget och hade ett ganska godt hufvud, men känd för ett mindre strängt iakttagande af den äktenskapliga troheten. Några klandrade honom för detta uppförande, hvaremot andra togo honom i försvar, för åtskilliga goda egenskaper, då ett nävarande, gift Amerikanskt fruntimmer yttrade sin förvåning deröfver, att någon kunde taga hans parti, och försäkrade, att det i Amerika skulle vara omöjligt för någon, som gjort sig känd för ett osedligt och lättsinnigt uppförande i privatlifvet, att någonsin komma till en chefsplats, sådan som denne man beklädde. — Tänk huru det skulle gå med en stor del af både högre och lägre, om sådana stränga begrepp här vore gällandel ROK HA NDETRS-RBUTTETIN

5 september 1839, sida 3

Thumbnail