Från Alexandria har tan underrättelser a
den 47 Juli, hvilka bekräfta Capudan Pascha
ankomst dit med sin flutta. Denna besto:
af 20 segel, hvaribland 6 Lhnieskepp och 4:
fregatter, och hade 42 a 44,000 man landt
trupper om bord. Det var den 44 om afto
nen, som flottan kastade ankar utanför Alexan
dria, och följande dagen landsteg Capudan Pas
cha, hvarvid han mottogs med alia upptänklig:
hedershbevisningar. Paschan helsade honvm myc
ket artigt, moliog honom i fullsuten Divar
uch bad honom vara välkommen såsom vän
Derpå hade de båda vännerna en hemlig kon-
ferenas. Capudan Pascha bad om en Nizam-
drägt, Mehemed Alis uniform, hvilket äfven be-
viljades, så att han nu går klädd i Egypiusk u.
niforim. De båda fiottorna (den Turkiska och
Egyptiska) kryssade i förening utanför Alexan-
dria.
I det inre af palatset i Konstantinopel utöf-
var Sultans moder ett allsmäktigt inflytande.
Hon lärer i närvarande stund kunna anses så-
som Turkiets cExcellentissima. Ingen får ral-
kas Sultan, icke ens hans ministrar, utan i hen-
nes närvaro. Alla audienser hos Abdul Med-
schid hafva blifvit inställde.
Domerekorpsen, som i Sultan Mahmuds tid
bar den sakailade Fez (ett slags mössa), bar nu
fått befallning att aflägga den ech åter taga den
gamla turbanen.
Kejsar Nicolaus har, enligt underrättelser
från Wien af den 4 dennes, afslagit österriki-
ska kabinettets proposition, att i nämnde huf-
vudstad öppna en kongress för ordnande af de
orientaliska angelägenheterna. Han påstås re-
dan hafva gifvit sin flotta i Svarta Hafvet be-
fallning att närma sig Konstantinopel, och sin
jarmt 1 Asien att taga samma direktion.
Enligt en skrifvelse från Aachen af den 4,
skulle han också redan med tvenne af sina sö-
ner hafva begifvit sig till Odessa. Som vår
Statstidning dock icke nämnt något om denna
kejserliga resa, så torde dena väl icke ännu haf-
va blifvit företagen.
I Eugelska Uuderhuseis session den 2 den-
nes yttrade Lord Palmerston, i anledning afen
till honom ställd fråga, att England, Frankrike,
Ryssland, Österrike och Preussen handlade i
öfverensstämmelse med hvarandra, i afseende
på Orientaliska frågan, och att de endast ge-
nom uppräithållande af Turkiska gebitets inte-
gritet trodde sig kunna bevara freden. Under-
derhandlingarne hade dock ännu icke hunnit
den mognad, att Lorden kunde om dem lemna
parlamentet närmare upplysningar.
Det kan i närvarande ögonblick vara intres-
sant att höra, huru den ministerieila pressen i
England yttrar sig, i afseende på de O.ientali-
ska angelägenbeterna. Vi meddela derföre här
nedan följande artikel ur Morning Chronicle,
skrifven straxt efter ankomsten af tidningen om
Capudan Paschas 2ffall.
aBekräftelsen på Turkiska amiralens och flot-
tans affall är olycklig nog. Men ännu värre
nyheter, och som väcka ännu större farhågor,
frukta vi måste tilläggas: nemligen att ledamö-
terne af den nya Divan i Konstantinopel gjort
ett steg, som liknar Capudan Paschas, derige-
nom att de underrättat Mehemed Ali, att de
ställa sig och den nye Sultan under hans skydd,
erbjudit honom den ärftliga styrelsen öfver Sy-
rien och Egypten, och anmodat honom begifva
sig till Konstantinopel, för att der reorganisera
styrelsen. Underrättelsen om Capudan Paschas
affall och om en, så väl i Konstantinopel som
i Albanien, förberedd uppresning, skall hafva
bestämt Chosrew Pascha och Halil Pascha till
denna utlefverering af riket och deras unge
monark. Deras egen oenighet, bristen på öm-
sesidigt förtroende och Abdul- Medschids full-
komliga oerfaranbet äro de orsaker, som för-
ledt dessa ministrar att på samma gång, men,
såsom det synes, icke gemensamt underkasta
sig den Egzgyptiske Paschan. Huru allvarsam
denna händelse än miste synas, så förlorar den j
dock mycket af sin betänkliga beskaffenhet, ge-
nom omöjligheten att komma till nagot sådant;
resultat, som de affallne åsyftat. England,
Frankrike och Österrike hafva icke genom des-
sa ränker blifvit vacklande i sitt beslut, att!
apprätthölla det Osmanniska rikets oafhängig-
: också kan bvarken Mehemed Ali eller Di-
van, dem till trots, företaga någonting. Det är
verkligen ieke sannolikt, att Mehemed Ali ut-
ätter sig för hela ver Idens fiendskap; ty hans
niränganda I Kanastantinanal el ulla vil kFnanni