UV MEN CP MV MOPED SIIMV I DB LE LIOLLII MT SAIRAA -Igarne dignande Rikskropp. Jag har nyligen sett Norges Storthing, ocI skuile knappast våga förtro mig till den hän tförelse, hvaraf jag dervid blef betagen; men ja; såg det i sällskap med min vän, Hr Expedr I tionsSekreteraren Richert, som redan långt 1öj detta och före utgifvandet af vårt representa I tionsförslag hade sett de!:; och han var alldele: laf enahanda tankar med ig, att Norska stats. Iskicket otvifvelsktigt utgör malet, atminstont Itill en tid, för de politiska rörelser, som all mänt är för handen; och för den strid, som mel eller mindre öppet pågår inom de Europeiska folken, hvilka lida alltiör mycket deral, att al drig deras grundlagar komma att utgöra någon verklig sanning. Detta problem är tikväl inom Norge löst. — Storthingets friska, kraitfulta utseende, iikasom kärnan af dess hela väsenude är mycket öfver min förmåga att beskrifva. Konungen kan i Norge aldrig komma i bryderi för rekryteringen af sin rådgifvarepersonal. Kandidaterne äro till öfverflöd utmärkte af det ailmänna förtroendet; — hvar man vet huru det i detta hänseende står tili hos oss. Missförhållandet kan endast förklaras ifrån våra former, genom hvilka den santa och verkliga dugligheten ej kan komma fram. För den som äger erfarenhet af vårt fyrkammarsystem, af dess osammanhang, af deraf följande långsamhet vid ärendernas behandling, företedde Norska Storthinget den fullkomligaste motsats. — Inom Storthinget voro sjutton prester, genom folkets förtroende valde, och bland desse flere högt utmärkte män, och sådan skulle, under samma former, händelsen äfven bliva inom oss. — De förekommande frågorna behandlades med grundlighet och allvar; och blef beslutet fattadt, så var saken afgjord, utan att, som det går till hos oss, ett stånds beslut betyder intet, förr än det blifvit biträdt af minst ännu tvenne andra stånd. — Jag hörde en bonde tala för anslag till de fria konsterna, och detta så väl, att det väckte min beundran. Voteringen är ögonblickets verk. — Presterskapet besväras ej med Riksdagsarfvoden, som hos oss, för våra långa rikszöten, ofta nog tungt belasta de mindre förmånlige pastoraten. Borgerskapet behöfver icke välja sina borgmästare ull riksdagsmän, på det dessa skola taga ett lindrigare arfvode, i anseende till utsigterna för möjligheten, att uppå denna väg vinna någon förmånligare domsaga. Borgareståndet är icke i Norge i tillfälle eller behof, att, såsom understundom här hos oss, emot lägsta arfvodet friköpa sig från riksdagsmannabesväret , och ifrån olägenheten att frånträda egna angelägen heters vård för handläggningen af de alimänna, under en tid af 435 ä 46 månader. Lycksökeriet vågar icke, och skulle näppeligen inom Norska Storthinget kunna ens försöka att göra sig gällande. — Norske gårdsbrukaren eller bonden försvarar fullkomligt sin plats inom Storthinget, der han är i tillfälle, att ifrån den högre bildvingen hemta en nödig ledning för sitt omdöme vid sådane frågor, der det thy förutan kunde komma uti villrådighet. Han är ej, såsom hos ess, instängd inom ett serskildt rum, till pris för osynlig ledning, än ifrån det ena, in ifrån det andra hållet. Bonden äfventyrar ej Norge, såsom hos oss, stt blilva lagsökt för irfvodet till Riksdagsmannen, ty statskassan bealar Riksdagsmannaarfvodet; och bonden väljer blott hvem han inom eller utom ståndet anser skickligast, och utan allt afseende på det högre ller lägre arfvodet, som ej belastar honom utan statskassan. — Fördelen utaf dessa förhållanden nedgifves äfven hos oss, utaf hvem man talar vid, utan afseende på stånd, med undantag af ågon enda bland det rätta boffolket, sou jag ört försvara vår fyrkammarförträfflighet. I Norge ir Konungen älskad och i högsta anseende bland Ila folkklasser, som äfven måste intyga, att Majestätet ingenting förlorar på folkets verkliga ndel uti makten. — Jag är ledsen, att jag ej öll på den tankan, att erbjuda en Svensk bonle, t. ex. en Hans Jansson, att vara mig följktig på den Norska resan. Han hade derirån till sina ståndsbröder kunnat återföra, huru let tillgick inom det Norska Storthinget. Han rade kunnat göra för Bondeståndet faitligt, att Norska bonden icke till staten betalar någon diekt skatt; avi i Norge icke finnes någon krovoltionde, ingen afrad, inga räntepersedlar, inja rusteller roteringsskyldigheter, inga pas