SVUU avt VLIUGR HALLS 26-000 a a
gen, hade förklarat konungen, att han icke.
kunde räkna på majoritet i deputeradekamma-
ren, så vida icke Thiers togs in i kabinettet.
Härtill hade konungen icke velat beqväma sig,
och projektet förföll således. Åt Gaizot hade
han erbjudit utrikes portföljen.
Till Toulon hade befallning afgått, att oför-
dröjligen utrusta linieskeppen Algier och Ma-
rengo. Trenne andra linieskepp lågo på red-
den och intogo sina besättningar, för att med
det första afgå till Levanten.
BELGIEN.
Kejsar Nicolaus har nu följt de öfrige kabi-
netternes exempel, och formligen erkänt ko-
nung Leopold, sedan affårerne imellan Belgien
och Holland numera blifvit defivitift uppgjorda.
Någon rysk minister lärer dock ej ankomma
till Brässel, förrän alla de Polackar, hvilka spe-
lat någon roll i polska revolutionen, och för
närvarande befinna sig i belgisk tjenst, blifvit
entledigade derutur. Det är föga troligt, att
konung Leopold mot detta vilkor bereder sig
lyckan att se en rysk diplomat vid sitt hof.
TYSKLAND
Den allmänna andan i Hannover, och det lag-
liga motståndet emot regeringens våldsamheter
utbildar sig allt mer och mer. Från alla sidor
strömma adresser till magistraten i hufvudsta-
oden och stadsdirektorn Rumann. Under det
konungeas proklamation af den 46 Juli stämp-
lär magistratens besvärsskrift till Tyska för-
bunds-församlingen såsom den svåraste kriminal-
förbrytelse och för densamma ställer magistra-
ten under tilltal, förklarar borgerskapet i Han-
nover, genom en af 6 å 700 bland de förnäm-
sta och mest ansedda borgrarne undertecknad
adress, att magistraten ieke gjort annat än upp-
fyllt deras önskan. Från andra städer i landet,
såsom Osnabräck, Hameln, Buxtehude, Har-
burg, m. fl., ja till och med från utlandet (t.
ex. från Oldenburg) ingå dylika adresser, i hvil-
ka magistraten tackas för hvad densamma gjort,
och förklaras, att detsamma helt och hållet in-
stämmer med deras tänkesätt, som underteck-
nat adresserna. Och detta sedan regeringen
stämplat magistratens förfarande såsom en grof
förbrytelse! Harburg och Buxtehude hafva till
och med skickat serskilda deputationer till Han-
nover med dessa adresser, hvilka deputationer
inställt sig på rådhuset och öfverlemnat adres-
serna åt den församlade magistraten. Medlem-
marne af dessa båda deputationer blefvo väl
uppkallade inför polisen, och på kabinettets
vägnar tillfrågade om ändamålet med deras re-
8a till Hannover, om de hade haft kommuni-
kation med magistraten, såsom korporation, el-
ler med serskilda ledamöter af densamma, och
med stadsdirektorn Rumann? Men då de vä-
grade allt svar på dessa frågor, lemnade man de
deputerade i fred oeh lät dem obebindradt af-
resa. — Huru uppskrämda vederbörande blifva
hvarje gång någon ledamot af oppositionen in-
träffar i Hannover, derpå såg man nyligen ett
märkligt bevis. Förre representanten för Lä-
neburg, Dr Meyer, inträffade, på en resa, i
Mannover den 24 i förra månaden. Knappt
hade han varit ett par timmar i staden, förrän
en poliskommissarie infann sig hos honom, och
förklarade, att han genast måste afresa. Meyer
vägrade och anförde såsom skäl, att han hade
med sig en sjuk son, hvars tillstånd nödgade ho-
nom att göra korta dagsresor. Poliskommissa-
rien gick sin väg, men återkom efter en stund
och förklarade, att kabinettet väl tillät honom
att stanna qvar till andra morgonen, men att
han måste gifva sitt hedersord. att hvarken gö-
ra eller emottaga besök. — Öfversllt i landet
fortgå kriminal-undersökningar af politisk na-
tur, och på många ställen har man vägrat att!
betala skatterna, såsom i Osnabröck, Buxtehu-
de, Stade och Harburg m. fl., emedan de ickel
blifvit beviljade af en laglig representation.
Från Osnabräck har nyss en adress blifvit
eflåten till konung Ernst, hvari anhålles, att
H. M. atäcktes, i stället för stats- och kabinetts-
ministern von Schele, låta en man inträda i
sitt kabinett, som, i besittning af landets all-
männa förtroende, vore i stånd att medverka
till dess bästa. Hr v. Schele saknade, heter det
vidare, allt förtroende, icke blott hos petitionä-
rerne, utan efter deras öfvertygelse äfven hos
den öfvervägande majoriteten af Hannoverska
folket; ja, hans närvaro såsom förnämste råd-
gifvare i konungens kabinett torde det hufvudsak-