2 EES CO CR
nat Hr Dahlqvist göras, med mindre än att ned-ltic
sättningar till motsvarande belopp måst ske uppå te
tvenne af hans vid Kongl. Theatern tjenstgörande
kamraters hittills egande lönevilkor, så frågas: hu-
ruvida Direktionen rättvisligen kan anses hafvall
underkänt Hr Dahlqvists talang celler rimligen haft i M
för afsigt att honom från Kongl. Theatern af-lfö
lägsna? .
Aktörernes vid Kongl. Theatern inkomst utgöres v!
icke af lönen allena. Flera bland den dramatiska NH
scenens artister hafva under det nästförflutna spel- så
året uppburit, såsom tjenstgöringspenningar, 600
till 800 Rdr Banko, till och med derutöfver. I Hr
Dahlqvists emploi bafva väl tjemstgöringspennin-
garne icke uppgått till denna summa, ) men böra
deck, i medeltal, kunna antegas till minst 400 Rår
Bko ärligen. Hr Dahlqvists inkomster af Theatern
under tredje året af det honom pu erbudna men
icke antagna engagement hade alltså med säker-
het kommit att utgöra 2000 Rdr Bko.
Då Recensenten vidrört Direktionens förmodade
oberedviliighet, att i sistl. April månad upplåta
Kongl. Theatern till Hr Dahlqvists begagrande för
enskild räkning. hade rättsinnigheten fordrat, att
det af Direktionen till Hr Dahlqvist under den 20
i samma månad utgifna protokollsutdrag blifvit
ordagrant infördt. Både Rec. och allmänheten skul-
le då hafva inhemtat de flere och gällande skäl, up-
på hvilka afslaget sig grundar, och den mot Di-
rektionen riktade förebråelse, att uppå Hr Dabhl-
qvists Guds fredae hafva svarat aYxskaft, hade
säkert uteblifvit, då Rec. fått veta, att Hr Dahl-
qvist begärt Kongl. Theaterns begagnande, icke,
såsom Rec. uppgifver, för en Deklamatorisk Soti-
ar sådan som den nu gifnax, utan till anställan-
de af en aDeklamatorisk Concert, med lika rätti;-
cheter, och skyldigheter, som hvar och en af det
Kongl. Hofkapellets Ledamöter, och dervid biträ-
de af dessa sistnämnde erfordrades. Direktionens
förklarande, att Hr Dahlqvist icke kunde betraktas
såsom aConcertgifvare,u var altså lika behörigt
som på sitt ställe uttaladt.
Direktionen har icke, såsom Rec. uppgifvit, be-
viljat Fru Gelhaar och Fru Almlöf någon extra re-
cett. Denna förmån hafva bemälde artister hos
Kongl. Maj:t i underdånighet sökt och erhållit.
Hr Dahlqvist deremot har aldrig, Direktionen vet-
terligt, på denna enda riktiga väg begärt någon
extra recett och har alltså ej heller kunnat en så-
dan recett, hvars tilldelande är Direktionen uttryc-
keligen förbudet, under sin tjenstetid vid Kongl.
Theatern ertålla.
Vidkommande Recensentemns, med anledning af
Hr Dahlqvists af Rec. vitsordade olyckor och nöd-
ställda belägenhet, gjorde erinringar aom Direk-
tionens pligt att faderligen hafva omvårdnad om
asina underhafvande, samt att avi här i landet haf-
va den Christna Religionen, hvilken bjuder att
hjelpa der bjelp beböfves,e så öfverlemnar förfat-
ltearen till dessa rader åt Hr Dehlqvist sjelf att be-
Isvara, huruvida den förlägenhet, hvari Hr Dahlqvist,
utan Direktionens förvållande, vid mera än ett till-
fälle råkat, blifvit från Direktionen och dess leda-
I möters sida, lemnad utan uppmärksamhet, delta-
gande och bjelp? Hr Dahlqvist som är en vän af
sanning, skall säkert anse för en ära och tillfreds-;
ställelse, att, bland flera af honom kända förbållan-)
den, upplysa ej mindre hvad del en af Theaterns
Direktörer egde i utverkandet af det penningean-
slag, som Hr Dahlqvist af en högt uppsatt beskyd-
dare af de sköna konsterna erböll till understöd
för sin sist! år till utrikes orter företagna resa,
och hvilket understöd kom honom tillhanda i det
ögonbliek, då han derigenom kunde förbjelpas ur
den betänkligaste förlägenhet; än jemväl, huruvida
icke ssmme embetsman, hvilkens för Hr Dahlqvist
alltid ådagalagda deltagande icke ens upphört sedan
Hr Dahlqvist vägrat att Direktionens sednaste er-
bjudanden antaga, var den, som icke längesedan
räddade Hr Dahlqvists då hotade personliga frihet,
upgjorde Hr Dablqvists ställning, författade hans
oundviklig, befunna cessionsansökning och person-
ligen verkade för det askonsamma och milda be-
mötande som Hr Dahlqvist alltsedan af sina kredi-
torer fått erfara. Någon tacksamhet för dessa up-
på enskild väg och blott af deltagande för Hr Dahl-
qvist föranledda tillgöranden, har aldrig varit på-
räknad, än mindre fordrad; men Hr Dahlqvist kan,
såsom en man af heder, icke tillåta att desamma
offente!igen förnekas och med otack belönas. Så-
dant skulle likväl inträffa, derest Hr Dahlqvist, u-
tan att uppträda med ett af grannlagenhet och
rättskänsla dikteradt berigtigande, erbölle känne-
dom om de flera oeförtjenta förebråelser, som i Af-
tonbladets artikel blifvit riktade mot er styrelse,
hvars bemödanden att bibehålla Hr Dahlqvist för
Kongl. Theatern, endast misslyckats såsom följd af
det emot reglementet stridande anspråk, Hr Dahl-
qvist sjelf framställt, och hvars uppfyllande icke
varit Direktionen tillåtet.
Recensenten förebrår Direktionen slutligen att
bafva skiljt Hr och Fru Torslow, Herrar Sevelin
oeh Dahlqvist från Kongl. Theatern. Behöfver det
då ännu en gång upprepas, att denna beskyllning
är i högsta grad oförtjent? Hr Torslow träffades,
utom theatern, af ett svårt olycksfall, och ansågs
af de läkare som honom skötte, urståndsatt att kun-
na återtaga sin emploi vid Kongl. Theatern. Den-
ne utmärkte och saknade artist följdes vid sin af-
gång från theatern med ett deltagande från Direk-
tionens sida, som af honom sjelf aldrig varit för-
nekadt. Fru Torslow, Hr Sewelin och Hr Dahl-
qvist hafva erbjudits att vid Kongl. Theatern qvar-
stanna, de tvenne förstnämnda med oförändrade,
den sednare med betydligen förhöjda löneförmåner.
alla tre hafva med de tillbudna lönerne förklarat
LL AM oo TE PARA fXanRlant Nirokltinnan
As mm m mm Få AR Mm fr - AR MR ev RR MB AA AA GÖ
7 FP Ev -—- SS