DOLUL VVI2 BPM PK TT ÅJO7cMT HH 0 NW terande med en brådska, som ådragit dem skarpa anmärkningar i oppositionsbladen, till hvilka sistnämnda, så vidt det nemligen rör kammaren, äfven får räknas Journal des Debats. Sålunda voterades i något mer än enda session och med 270 röster mot 37, hela insomstbudgetten, som stiger till 4,098,727,742 Fr. eller ungefär 46 millioner mer än de föreslagna utgifterna. Hr Mauguin sökte väl i en föregående session att åstadkomma en debatt, men hvilket likväl ej rätt lyckades. Han hade ärnat tala om suplementarkrediten för marinministeren, men kom ej till kammaren förr än kl. 4 e. m., då suraman redan var voterad. Förhållandet var att sex lagförslag skulle föregå denna fråga, och Hr M. hade ej kunnat föreställa sig, att alla sex skulle hinna afgöras på två timmar. Ett häftigt uttryck, att man försökte en utprässningÅ, föranledde ministrarne Passy och Teste att begära förklaringar, men alltsammans upplöste sig i ingenting. I sista sessionen frågade Hr IL Aerbette Finansministern, om han ej ärnade begagna tiden mellan sessionerna, för att utarbeta ett förslag till brefportos nedsättning? Härtill svarade han, att man ville afbida resultaterna af de i detta hänseende i Enagland gjorda försöken, hvilket väckte något knot, emedan man tyckte, att Frankrike skulle kunna föregå England och ej ständigt bli efter detsamma. Bland det myckna intresselösa förtjenar likväl, såsom af något mera vigt, att nämnas, det kammarens kommission föreslagit ett fullständigande af det sista amnestidekretet, genom afskaffandet af de politiska Bagnos och alla för politiska brott på galererna sittande fångars frigifrande, hvilka ej borde sammanblandas med röfvare och mördare. Pärskammaren har nu beslutat, att icke förr än i November företaga rättegången med de öfrige för Majoroligheterna anklagade. Kommissionen för de fångnes frigifvande skall innan korrt sammanträda för att besluta öfver alla deras försättande på fri fot, mot hvilka inga väsentliga anklagelsepunkter finnas. Rörande de sednast fälldes öde berättar Gazette des Tribunaux, att Hr Guillot, som förde transporten, i början fått befallning af polisprefekten att qvarlemna Delsade, Auster och Martin Bernard, i Mont St. Michel, men föra Barbås och Mialon till galererna i Brest; men i samma stund vagnen, natten till den 45 Juli, for från Luxembourgska palatset, erhöll Guillot genom en af fängelsets uppsyningsmän ett bref, försedt med Inrikes-Ministerns sigill och derutanpå den anvisning, att det först skulle få öppnas i Avranches och äfven då blott i närvaro af en gensdarmeriadjutant. Här, hvarest vägen tar af till Brest, öppnades brefvet, som befanns innehålla en befallning, att föra Mialon ensam till Brest, men att stanna med Barbös och de öfrige i Mont St. Michel. Först här fick Barbes veta, att den kungliga nåden, som förvandlat hans dödsdom till galererna, åter igen blifvit föränlrad genom ett ministerbeslut. Mialon aflemnades följande dagen till uppsyningsmannen öfver Bagno. Åminnelsefesten öfver Armand Carrel firades: den 25:te. Mer än 2000 personer, hvaribland man såg flere deputerade af yttersta venstra sidan, många Polska flyktingar och, såsom representant af de Canadensiske republikanerne, den bekante Papineau, tågade ut till kyrkogården St. Mandå, der Carrels af David förfärdigade byst invigdes. Första talet hölls af Hr Arago, hvilket gjorde djupt intryck och mottogs med ett enhälligt bravo. Derefter talade Redaktörerne af National, Temps och Capitole jemte några amdre litteratörer. Carrels gamle fader var äfven närvarande. Temps berättar den föga troliga historien, att Ludvig Filip, som mycket längtar efter en allians med Rysslaud, sökt förmå Hertiginnan af Dino att åtaga sig en politisk beskickning till Kejsar Nicolaus. Hertiginnan, som ogerna gått in derpå, hade nu skrifvit till en af de Ryska prinsessorna, men fått till svar, det Kejsaren hyste en sådan untipati mot Ludvig Filip, att en dylik mission ej kunde väata någon framgång. Engelska banken skall af den Parisiska hafva begärt ett lån al 55 millioner Franes, hvilket denna väl icke beviljat, men flera bankirer hafva åtagit sig detsamma och beslutat genast öfversända 235 milioner. Detta hade gjort någon nan. hvarest man befarade pensancatinan NA