DOLUL VVI2 BPM PK TT ÅJO7cMT HH 0 NW
terande med en brådska, som ådragit dem skar-
pa anmärkningar i oppositionsbladen, till hvil-
ka sistnämnda, så vidt det nemligen rör kam-
maren, äfven får räknas Journal des Debats.
Sålunda voterades i något mer än enda session
och med 270 röster mot 37, hela insomstbud-
getten, som stiger till 4,098,727,742 Fr. eller
ungefär 46 millioner mer än de föreslagna ut-
gifterna. Hr Mauguin sökte väl i en föregåen-
de session att åstadkomma en debatt, men hvil-
ket likväl ej rätt lyckades. Han hade ärnat
tala om suplementarkrediten för marinministe-
ren, men kom ej till kammaren förr än kl. 4
e. m., då suraman redan var voterad. Förhål-
landet var att sex lagförslag skulle föregå den-
na fråga, och Hr M. hade ej kunnat föreställa
sig, att alla sex skulle hinna afgöras på två tim-
mar. Ett häftigt uttryck, att man försökte
en utprässningÅ, föranledde ministrarne Passy
och Teste att begära förklaringar, men alltsam-
mans upplöste sig i ingenting. I sista sessio-
nen frågade Hr IL Aerbette Finansministern, om
han ej ärnade begagna tiden mellan sessioner-
na, för att utarbeta ett förslag till brefportos
nedsättning? Härtill svarade han, att man vil-
le afbida resultaterna af de i detta hänseende
i Enagland gjorda försöken, hvilket väckte nå-
got knot, emedan man tyckte, att Frankrike
skulle kunna föregå England och ej ständigt
bli efter detsamma.
Bland det myckna intresselösa förtjenar lik-
väl, såsom af något mera vigt, att nämnas, det
kammarens kommission föreslagit ett fullständi-
gande af det sista amnestidekretet, genom
afskaffandet af de politiska Bagnos och alla för
politiska brott på galererna sittande fångars fri-
gifrande, hvilka ej borde sammanblandas med
röfvare och mördare.
Pärskammaren har nu beslutat, att icke förr
än i November företaga rättegången med de öf-
rige för Majoroligheterna anklagade. Kommis-
sionen för de fångnes frigifvande skall in-
nan korrt sammanträda för att besluta öfver
alla deras försättande på fri fot, mot hvilka
inga väsentliga anklagelsepunkter finnas.
Rörande de sednast fälldes öde berättar Ga-
zette des Tribunaux, att Hr Guillot, som för-
de transporten, i början fått befallning af po-
lisprefekten att qvarlemna Delsade, Auster och
Martin Bernard, i Mont St. Michel, men föra
Barbås och Mialon till galererna i Brest; men
i samma stund vagnen, natten till den 45 Ju-
li, for från Luxembourgska palatset, erhöll Guil-
lot genom en af fängelsets uppsyningsmän ett
bref, försedt med Inrikes-Ministerns sigill och
derutanpå den anvisning, att det först skulle
få öppnas i Avranches och äfven då blott i
närvaro af en gensdarmeriadjutant. Här, hvar-
est vägen tar af till Brest, öppnades brefvet,
som befanns innehålla en befallning, att föra
Mialon ensam till Brest, men att stanna med
Barbös och de öfrige i Mont St. Michel. Först
här fick Barbes veta, att den kungliga nåden,
som förvandlat hans dödsdom till galererna, å-
ter igen blifvit föränlrad genom ett minister-
beslut. Mialon aflemnades följande dagen till
uppsyningsmannen öfver Bagno.
Åminnelsefesten öfver Armand Carrel fira-
des: den 25:te. Mer än 2000 personer, hvari-
bland man såg flere deputerade af yttersta ven-
stra sidan, många Polska flyktingar och, såsom
representant af de Canadensiske republikanerne,
den bekante Papineau, tågade ut till kyrkogår-
den St. Mandå, der Carrels af David förfärdiga-
de byst invigdes. Första talet hölls af Hr A-
rago, hvilket gjorde djupt intryck och mottogs
med ett enhälligt bravo. Derefter talade Re-
daktörerne af National, Temps och Capitole
jemte några amdre litteratörer. Carrels gamle
fader var äfven närvarande.
Temps berättar den föga troliga historien,
att Ludvig Filip, som mycket längtar efter en
allians med Rysslaud, sökt förmå Hertiginnan
af Dino att åtaga sig en politisk beskickning
till Kejsar Nicolaus. Hertiginnan, som ogerna
gått in derpå, hade nu skrifvit till en af de
Ryska prinsessorna, men fått till svar, det Kej-
saren hyste en sådan untipati mot Ludvig Fi-
lip, att en dylik mission ej kunde väata någon
framgång.
Engelska banken skall af den Parisiska hafva
begärt ett lån al 55 millioner Franes, hvilket
denna väl icke beviljat, men flera bankirer hafva
åtagit sig detsamma och beslutat genast öfver-
sända 235 milioner. Detta hade gjort någon
nan. hvarest man befarade pen-
sancatinan NA
