AM TR VO
obetydligt antal skiftesmål, hvarigerom en all-
män osäkerhet för medborgares rättigheter be-
redes.
Vidare tillkommer Justitie-Ombudsmannea,
enligt 435 af dess Instruktion, att, om han
fipner att antingen någon lags otydlighet eller
domares skiljaktiga begrepp föranleda till oli-
ka eller oriktiga tillämpningar deraf, i sin be-
rättelse till Rikets Ständer yrka en till enhet
och sammanhang i lagskipningen verkande för-
klaring af en sådan lag. Nu innehåller 1. ex.
vår gällande lag väl på mera än ett ställe
föreskrift för domare, att förordna förmynda-
re för omyndiga; men utan att något Lagstad-
gande bestämdt uttrycker hvilken domare en
sådan omvårdnad åligger. Härigenom inträffar
hvad Justitie-Ombudsmannen troligen icke er-
farit, att hos domstolarne olika begrepp i den-
na del äga rum, då en del anser domaren i den
ort, der den omyndige har sitt hemvist, och
andra domaren, der arfvet faller, vara behörig
och skyldig att tillsätta förmyndare. Båda å-
sigterna hafva sina försvarare och motståndare,
och en förklaring af lagen i denna del vore
således nödig.
46 S. af Instructionen innehåller aatt om
Justitie Ombudsmannen skulle erfara något e-
mot Lag stridande rättegångsbruk vara vid
domstolarne gällande, må han oriktigheten der-
af i sin berättelse anmärka; men att om nå-
got sådant bruk är i brist af lag antaget, å-
ligger det honom), att för Rikets Ständer fram-
ställa angelägenheten af en fullständigare lag-
stiftning. I ett af de förra fallen är Justitiz-
Ombudsmannen redan förekommen af Justiti:e-
Kantsleren, som hos Kongl. Maj:st i underdå-
nighet anmält, att flere domstolar, då uppbud
å fast egendom söktes och sökanden föregifvit
sig icke kunna anskaffa förre ägares åtkomst-
handlingar, genom beslut, derom kungörelse blif-
vit i Statens allmänna tidning införd, förelagt
den eller dem, som den sökte lagfarten ville
:klandra, att inom viss tid sitt klander anmä-
la, vid påföljd att i annat fall lagfarten fort-
ginge; hvarefter sådane beslut blifvit på det
sättet tillämpade, att uppbud och fasta å mång-
faldige öfverlåtelser af fast egendom medde-
lats, utan att förre ägarens åtkomsthandlingar
blifvit föreviste, eller hans ägande rätt annor-
lunda ådagalagd, än att klander innan den be-
stämda tiden ieke anställts. Denna behandling
af lagfartsärender har Justitie-Kantsleren icke
ansett vara med gällande lag öfverensstämman-
de. Kongl. Maj:t har imedlertid genom nådig
skrifvelse till Hofrätterna den 9 November sistl.
år förklarat den anmärkte domstolsbehandlin-
gen uppenbart stridande emot sista mom. af
Kongl. Förklaringen den 44 Maji 1805, som
uttryckligen föreskrifver, att då lagfart sökes,
de handlingar, hvilka styrka ägarens åtkomst,
ovilkorligen böra uppvisas och innehållet der-
af keorteligen i lagfartsprotokollet antecknas.
Det är då med detsamma afgjordt, att det bruk,
som klandrats, med detsamma måste upphöra,
men som onekeligt är, att detta bruk tillkom-
mit i brist af lag, och af en långvarig praxis
yunnit ett slags helgd, borde tiden vara inne
för Justitie-Ombudsmannen att vid tillstundan-
de Riksdag framställa angelägenheten af en i
den delen fullständig lagstiftning, på det, i de
fall då ny ägare af fastighet ej kan framskaffa
förre ägarens åtkorasthandlingar, något sätt
måtte gifvas att, om ock med omgång och
kostnad, erhålla uppbud och fasta å lagligen
förvärfvad fast egendom.
Statsutskottet, också i sin mån vigtigt, får
denna gång att behandla 2:ne föregående stats-
revisioners arbeten, särdeles den af år 4837,
rik på elementer till olika omdömen och åt-
gärder. Möjligtvis tillkommer den tredje re-
visionen, som rätteligen bör taga sin början
den 46 September innevarande år.
Hade Majoren Grefve Hans Fersen lefvat,
så hade han, i följd af sin börd, blifvit ord-
förande i denna revision, och troligen vid dess
slut, en månsd före Riksdagens början, varit
att anse såsom presumtiv ordförande i Sats-
utskottet, dertill han, såsom ordförande i Be-
villningsutskottet , under förra Riksdagen, ut-
vecklade håg, särdeles genom en ryktbar reser-
vation, hvarmedelst han ville frånrycka Stats-
utskottet en af dess hittills oqvalt utöfvade
funktioner, eller den att afgifva förslag till be-
räkning af statens inkomster, för att derigenom
IRA :11l hacstärmmelseana af etatohrictonmman
mMMHJJJJM yIUuUNNDD UNH bl OB pm — — M —.e-—— mm. O — rr
—