PRE PUTTE SATA TER FM SGBY SVE SES löd
att Fabrjunkare Stoltenburg SE
nom, att dermed upphöra. Elier tvi Her tre mi-
guters förlopp hade tolte åter kommenderat
patrullen framåt, samt tagit vägen öfver Freds- och
Drotitninggatorme tillbaka till Ålands gränd. På
frågor tillade Hallberg: dels att en afdelning af
andra lifgardet vid tillfället stått uppställd tvers
öfver gatam, imellan Castenbofs- och Drrelsta hu-
ret, på ett efstård af någre alnar från torget, dels
ock att en större samling menniskor uppehållit sig
der pä gatan, samt fört buller, äfvensom någor
bland dem yttrat, såsom orden fallit, om ej de
förbannade hästgardisterne vore, så skulle vi allt
spela vår roll bältre.x
Korporalen Almqvist förklarade, att Hallbergs
uppgift, att Al!mqvist vid öfverklagade tillföktet
skulle hafva utdelat hugg, vors så mycket mer
ogrundad, som Almqvist en längre tid, och I synp-
nerbet den dagen, haft så ondt i sin högra hand,
all han knappast kunnat hålla fast sabeln, hvilken
han äfven, gå patruilen å Malmtorgsgatan gjurt
balt, varil nära nog alt tappa, och då han härvid
sträckt ut armen, för att hindra sabeln att falla
på gatan, hade kan kommit att slå densamma
emot en fensterlueka å DÄvelska huset, hvilket
föranledt Stöltenburg att, såsom Hallberg uppgifvit,
tillsäga Almqvist, alt ej hugga någon menniska.
Deruti instämde äfven Stoltenburg, hvilken dessu
tom nekade, stt han, såsom Hallberg uppgifvit,
kommenderat hvarken trafva marcha eller höger
venster hugga, detta sednare så mycket mindre,
som det ej utgjorde något uti exercisreglementet
för kavalleriet godkändt kommando.
5:o Gardisten I 2s, Magnusson. Fahnjunkare
Stoltenburg hade med patrul!en trafvat utför Malm-
torgsgatan och gjort halt 4 å 3 alnar, irnan han
kommit fram, i bredd med porten till Castenhofs-
huset. Sedan Stoltenburg tillsagt folksamlingen att
åtskiljas, men härutinnan ej biifvit af densamma
åtlydd, hade han befallt patrullmanskapet att skin-
gra folket, hvarföre de ridit i skridt utmed ränn-
stenarne, till dess gatan mest blifvit tom på men-
niskor, då Stoltenburg med patruilen fortsatt rid-
ten framåt Fredsgatan, utan att Magnusson för-
märkt, hvarken att någen af hans kamrater huggit
folket eller att Stoltenbu-g dertill gifvit ordres.
6:0 Gardisten JM 314, Agren. Vidpatrullens an-
komst till Malmtorgsgatar, hade Stoltenburg kom-
mendertat trafea marcha, — shöger och venster
hugg, samt på detta sätt ridit utför Malmtorgs-
gatan, till dess patrullen kommit på 40 å 42 al-
nars afståvd från Gustaf Adolfsterg, då Stolten-
burg kommenderat halt, samt tillsagt folket att
åtskiljas. Sedan folket åtlydt tillsägelsen, hade
Stoltenburg, efter ett par minuters förlopp, med
patrullen ridit framåt Fredsgatan. Under ridten
utför Malmtorgsgatan hade patrul!lens flygelmän
huggit på folkct, samt korperalen Almqvist så länge
fortfarit med denna huggning, att Stoltenburg sett
sig nödsakad tillsäga honem att dermed upphöra.
7:0 Gardisten 38 56, Lindberg. Då patrullen
ankommit till Malmtorgsgatan, hade Stoltenburg
kemmenderat andra tedet höjer ryck uta — traf-
va mareha — höger och venster hujya; — hyvar-
jemte han tillsagt flygelkarlarne att rida på ett
qvarters afstånd från rännstenarne. Till följd af
desse ordres hade så väl Lindberg, som äfven öf-
rige patrullkarlarne, uader trafvemarchen huggit
åt båda sidor, utan et. Lindberg dock förmärkt,
kuruvida någon bland folket, som flydde ät alla
håll, blifvit träffad af buggen. Stoltenberg hade
vid slutet af gatan kommenderat skridta, samt
sålunda, utan att göra helt, fortsatt ridten uppåt
Fredsgatan. Lindberg hade icke förmärkt, att Stol-
tenburg talst till eller varnat folket.
80 Gardisten Ja 64, Frank. Vid ankemsten
till Msimtorgsgatan hade Stokenburg kommende-
rat vandra ledet höger ryek uta — phalia — semt
talat till det derstädes i myckenhet församlade fol-
ket och tillsagt dem att åtskiljas och afligsna sig.
Då feltket likväl icke genasi ätlydt tillsägelsen, hade
Stoltenburg yttrat: ni får skylla cr sjelfva för
hvad som händera, samt kommenderat trafva
murcha, — höger och venster hugga, — vå hvil-
ket sätt patrullen fortsatt ridten utför Malmtorgs-
galan, till dess den kommit på ungefår 6 alnars
afstånd från torget, då Stioltenburg kommenderat
,skridte samt sålunda, utan ait göra hah, fertsatt
vägen till böger framåt Fredsgatan. På fråga för-
klarade Frank: att patrullen, till följd af de er-
tbållna orgderne, under irafvemarchena, buggit till
höger och vesster, efter de å gatan befintlige men-
niskor, utan att dock Frack förmärkt, huruvida
någon af huggen biifvit träffad. Tiliika upplyste,
så väl Frank, som äfven förut afbörde Gargisten
Lindberg att, då patrullen vikit aff ån Malmtorgs-
gatan till Fredsgatan, två gardister af andra lif-
gardet stårt posterade vid hörnen af Malmtorgsga-
tan, nemligen en man vid Castembofskörnet och en
man vid Develska huset, samt att 4 batalion af
andra gardet varit uppställd några alnar längre
fram på torget. Fahnjunkaren Stoltenburg frarn-
ställda nu, genom Krigsrätten, till Frank och Lind-
berg den fråga, huruvida icke Stolteaburg, vid pa-
trullens utmarch, tillsagt truppen att ej röra nå-
gon, hvartill Frank svarade, att han ej hört detta,
men Lindberg deromot genmälde, att Stoltenburg
vid utmarchen tillsegt truppen, att ej röra bågon,
förr än ban dertill gaf ordres.
Efier det ofvan intagne berättelser blifvit up:-
läste och till riktigheten erkände, blef Stoltenburg
af Aktor tillspord, om han icke ville medgifsa, att
ban verkligen, såsom flera af patrulkarlarne er-
Lränt ifråinaetällda tillfälla kaAmmendarat ntrafen