DR Lå -
af Kongl. Maj:t i Nåder tillförordnade
serskilda kommiterade följande dagar, år
438539.
(Forts. fr. Onsdagsbl.)
SPANMÅL.
Med uppmärksamhet uppå de verkningar, som
en längre tidserfarenhet lagt i dagen af ofta vid-
tagne förändringar i tullbastämrelserna för Span-
mål, voro kommitsterade ense derom, att då en
ordnad spanmälshandel vore om icke det enda, ät-
minstone det verksammaste medlet att vid inträf-
fande ymnigare skördar afvärja Spanmålens sjun-
kande i vanvpris och genewm upplag bereda tillgån-
gar för missgynnande år, jordbrukarens fördel, lika
mycket som kovsumenisens, angeläget påkallade ett
stadgadt förbållande i denna del af tull-lagstiftnin-
gen. Det syntes uppenbait, att den osäkerbet i
hänseende till varuprisets stegring eller fall, som
spanmålshandeln, i följd af tulregleringens förän
derlighet, bittills varit underkastad, mera än nägot
anna: bidragit ett qväfva spekulationsandan i den-
na vigtiga haxwdelsgren och att denna föränderlig-
bet, i stället att, enligt dess ändamål, utgöra en
bäfstång för jordbrukets uppebållande och förkof-
ran, i sjelfva verket tillbakahållit dem naturliga ut-
vecklingen af denna wäring. Rikets Ständer 1id
sista riksesg hade ock derföre, i likhet med 1834
års Tullkommitte, i undesdånighet föreslagit, awt
en oförändrad och stadigvarawde införselstull å
spanmål måste, för en tidrymd af fem år, sättas,
beräknad så, att den å ena sidan utgjorde tillräck-
ligt skydd emet utländsk mediäflan, och, å den
andra, under möjligen inträffande missväxtår eller
mindre gynnsamma skördar, icke så fördyrade span-
målen, att brist eller nöd derigenom uppkomme;
I hvilket hänseexde, och då med en sådan tullbe-
stämmelse icke påräknats att ivbringa pågon större
inkomst för statsverket, Rikets Stämder till Kougl.
Maj:ts vådiga disposition öfverlemnat do medel,
som tullen för inkommande utländsk sjanmål kunde
inbringa, att endast ech framför andra tillgåsgar
användas till understöd i de orter af landet, som,
hårdast tryckte af missväxt, i öfrigt befunnos af
undsättning vara mest i bekof, under jakttagande
dervid, att, hvad af desse medel det ena året ieke
användes, till ett annat år reserverades för ena-
barda bekbof.
Instämmande uti dessa åsigter, trodde Kommit-
gerade jemväl tidsomstämdigbeterna nu mera, än
förr, lämpa sig för vidtagsudet af de förfeganden,
som Riteis Ständer sålunda föreslagit, emär ieke
ellevast den införselsrätt mot lägre tull, som finsa
spanmål tillförexe i allmänbet tiligodonjutit genom
sednasto traktat med Ryssland ioskränkts till et
limiteradt quantum råg, och äfven detta undantag
med 4844 års utgåeg komme att upphöra, utan
äfven den tulllindring, sem, i kraft af 1845 års
konveniloo med Preussen för spanmål får för
derta svenska Pommern och Riögen, ännu är gäl-
tango, med näste år uppbör.
Beträffande införselsafgifternas belopp, så hade
till grund för deras beräknande, ett sammandrag al
dö till Kongl. Kommerskollegium inkomna cMiciei-
la uppgifter å spanmålspriserne i utlindska ham-
narne vid Östersjön för en tidrymd af 10 är eller
årer 1828—18357, blifvit upprättadt i jemförelse
med de bär under samma tid gallande bö spriiser.
Af detta sammandrag, som skulle protokollet biläg-
gas, visade sig dgonskeniigt, att en införselsafgit
af 4 Rdr tunngn för Råg och i förhållande dertill
för de öfriga sädes:agen med be:äkning af frakt
och öfrige transporkes nader, innefattade ett till-
fyllestgörende skydd för den ivhemska sädespro-
duktioner, enär en större ski!jaktighet eme:ilan in-
och utändska priserne hvarken usder sämre eller
bättre konjunkturer af besagde j-mförelseperiod fö-
yekommit. ochi erfarenbeten jemväl ådagalagt, att,
eburu, på grund af ofvanåberopade konvention,
spanmål kunnat från Pomern emot en ringare af-
gift införas, föga eller ingen konkurrens deraf från
sagde orter under vanliga år ägt rum. Imediertid
och då någon procents skilnad i afgifterne jemfö-
selsevis vore af mindre väsentlig vist, al!enast be
ståndet af dem, som komme at bestämmas, vore
genom lag tryggadt, stannade kommitterade i till-
styrkandet ef enabanda afgifisbelopp, som 1834 ärs
tullkommitte föreslagit, och hva:uti såväl Malmö
som Gefle Handelssvcieteter, wi nu inkomna be-
tänkanden instämt, nemligen för Bohvete 4 Rår,
Hafre 32 sk., Hvete 2 Rdr, Karn och Melt 4 Rdr,
Liosen 2 Rdr, Råz 4 Rdr 46 sk., Vicker 4 Rår 8
sk. samt ärtor 4 Rdr 46 sk. benko tunran eller 20
procent å antagne tullvärden.
Beträffande den lindring i införselsafgiftern, som,
i följd ef slutadt fördrag under der återstående ti-
den af staden Wismers förpantning lkomme att till-
godonjutas för den spanmål, hviken derifiån med
tadens egne eller Svenska fertyg, behörigen cer-
tificerad och licentierad inkomme, så förekom här
vid, att uti 1799 års tu!laxa för sådan sparmål
blifvit fastställda serskitde afgifisbelopp, utgörande
den med tullen sammanslajne ticent.n och dermed
förenade afgqift:r, med förklarande derjemte, att
denna spavmål vore från stora sjötullen befriad;
men då i sammanbeng dermed stadgats. a:t aderest
ekong!. Moaj:t skulle fiona godt att inkommande
espaninå! nägen serskild afgift rå öra, der ifrån
chvad ort som hälst, borde erläggas; så och då
dessa stadganden, jemförde med den genom Kongl.
Reskriptet den 8 Mars 1848 meddelta förklaring,
tydligen vid handen gåfve, att, under hvilka förän-
dreade afgiftsbestämmelser som hälst, ifrågavararde
tullindring borde grunda sig på 1796 ärs taxebe-
stämmelser, jomförde med de för spanmål i allmän-
. oo an — TA NA dv LS lin KArIingeR i förhåtlgns