torde den nya republiken snart blifva erkänd
af England och Frankrike.
I Rio Janeiro hade tvistigheter uppstått e-
mellan invånarne och besättningen på den vid
Rio stationerade Engelska flottan, föranledda
deraf, att en aktningsvärd person i staden blif-
vit ihjelskjuten af en Brittisk skildtvakt, då
han på en ångbåt for emellan det krigsskepp,
hvarpå skildtvakten stod och ett slafskepp, dess
pris. En läng skriftvexling fördes häröfver e-
mellan Brasilianska ministern för utrikes ären-
derna och Brittiska sindebudet, Sir Georg Ou-
seley, hvilken sistnämnde sökte vältra skulden
på ängfartygets kapten, emedan denne obehö-
rigt farit emellan båda skeppen, och derigenom
väckt den förmodan, att han byste onda afsig-
Ler mot den tagna prisen. Rios invånare hafva
ill följe häraf beslutat, att förbjuda alla Brit-
iska officerare och matroser att komma i land,
och vid sista postens afgång var detta beslut
innu icke upphäfvet. Flera båtar, som velat
ägga 1 land, hafva tvungits att vända om.
General Santa Cruz har, genom tremne pro-
lamationer, nedlagt protektoratet öfver den
eru-Bolivianska konfederationen och president-
kapet i Boiivia. Det tros, att ban ärnar be-
ilfva sig till Frankrike. Presidenten Gamarra
ar fått titel af Perus befriare.