Article Image
inan 1 Prusselsxa distriktet samlades aderiort den 20 Juni i Vauxhallen, hvarvid Hr Ver. haegen, mästare af stolen i östra logen, förde i ordet, och beslöto med acklamation, en 2dres: hull baron Stassart, Sör hvars öfverlemnandåe de genast i ea ofantlig procession begålvo sig till j honom, och helsade honom med entusiastisk: glädjerop, då han visade sig på balkongen. R23eringen hindrade väl icke egentligen sammankomsten, men röjde tydliga bekymmer deröfver och vidtog flera anstalter, att förekomma möjliga oordningar. Några sådana föreföllv hkväl icke, men en liflig skriftvosling har uppkommit : tidaingarne och fråga skall vara, att i heia landet samla underskrifter å en petition till konungen, icke allenast om baron Stassarts ir terinsättande i sitt em3ete, utan äfven om heis ministerens entledigande; Baronessam Stassarty som. var statsfru hos drottninges. bar begärt afsked från denma post. ORIENDEN. Underrättelseraa derifrån låta mw åter helt krigiska. Flera bref öfvsrensstämmasderuti, att Turkiska armesn ryckt fram och: bemäktigat sig några byar, sam? att Egyptiska 2rmeen dragit sig tilbaka. Man påstår väl, dals att Turkiska hären i sina nuvarwade qvartsar finner sig alldeles utblottad och lider af stark desertion, dels at3 Ibrahim: Pascha utlagt en ldekmat för Turkarne derigenom, att han placerat en svag fältvakt alldeles xin på näsank af en ejemförligt swrkare Tuörkisk korps; men underrättelserna från Konstantinopel tyckas utvisa, att alla retmedel äro öfverflödiga, emedan Storherrens beslut att bekriga sin vasall är oåverkalleligt. Engelska, Ryska och Franska sände35aden täfla som vanligt om att äga bans öra. Atla hafva, enligt berättelse; fortfarits i sina fredsförslag, men endast från Rysslandssida skola dessa vara alivarliga. Hr ButeniefE skall haive förklarat, att Ryssland;, äfven i bändelse af rig, skulle afbålla sig från all intervention, emedan diplomatien anser Portens ställning nuswara helt: annan än 4832, då Mehemet Ali hotade sjelfva Konstantinopek och med detsamma Turkiska tronen, hvaremot han. nu blott sökte att befästs sin oafhängighet i: Syrien, hvilket icke kund? betättigas Rysslant: till någon inblandping. Om Lord: Ponsonby påstås, att han har sina egna tankar om Mehemed Ali och icke egeraa ser, att Jenne nu erhåller betalning för sina många synder. I 2n konferens. med de storx makternas represeatanter i Konstantinopel skall Portsa bafva för dem framlagt allx de grava klagomål, soms äro att anföra mot Mebemed Ali, och blaad hvilka de vigtigaste vors, att Meäemed från profetens graf bortkört de af Sultanen tiilsatte vaktare och förordmat andra, samt giort Mera andra egenmixktiga anordningar i der heliga staden, vägrat der lagliga tributen, tillagt sig suveränitetssätt och på sådan grund hindrat en frediig och med Porten nära förbanden makts (Englands) trupper det fredliga durchtåget till Suez, samt öfveraki handlat eeh vandlat så, sonm vore han rikets herre och Islams öfverhufvud. Denna tablå slutades med den förklaring, att Porten icke längre äzanade fördraga ett sådant öfvermod och nog skulle finna medel att betvinga rebellen, derest han icke ovilkorligt antoge följande honom genom Portens sändebud förelagda punkter: Aterinsältande af de från Sultanen sände vaktare öfver profetens graf och upphäfvande af alla i den heliga staden gjorda egenmäktiga förordningar; regelmässigt erläggande af tributen, och afhållande från alla hotelser att framdeles vägra den, samt ett fullkomligt erkännande af Storherrens suveränitet och i följd deraf inställandet af all hittills utöfvad meajestätsrätt öfver staten och kyrkan. Storherren har imedlertid låtit inskeppa en betydlig förstärkning till Syrien, och Mehemed Ali å sin sida börjat negociera ett lån, för hvars betäckande han åter ämnar släppa utnigra homullsbalar. AMERIKA. Enligt bref från Mexiko har federalist-generalen Mejia vid Acijete, i grannskapet af Puebla, verkligen blifvit fullkomligt slagen afregeringens trupper, anförda af general Valencia. Imen hvarvid Santa Ana skall, i spetsen för 60(C iman kavalleri, hafva afgjort segern. Mejis I sjelf blef fången, ställd inför en -ståndrätt och I samma dag, såsom landsförrädare, skjuten genom Iryggen. Urrea, som likaledes befann sig blanc FE

5 juli 1839, sida 2

Thumbnail