årstider ett år, som kommenderas af en revolutions
ledare (agent revolutionnaire). Nouguts bade set
blott tre dylika chefer och slöt deraf, at sällska
pet bestod af blott tre år, samt att Barbis, Blan
qui ech Martin Bernard voro agens revolutiorm
naires. För sällskapet, som synes bafva sprid
sig äfven till provinserna, hade Barbes skrifvi
stadgarne, som hafva mycken likhet med de of
van beskrifne dokokumenterne, hvaraf ett blifvi
funnet bos Barbeis. Vid receptionen förekomm:
följande frågor och svar: Hvad tänker du on
konungamakten och konungarne?ac Att de äro för
dömligea och att konungarne äro för menniskosläg
tet lika förderfliga, som tigern för de andra dju
ren. Hur uppehåller sig konungamakten ? Ge-
nom association af några samhällsklasser, som
preja alla de öfriga, med ett ord, genom upprät-
tande af en aristokrati. Hvilka äro nu aristo-
kraterne?a Bördsaristokratien förstördes 4830;
men de rika utgöra au en lika glupsk aristokrati,
som den förra. Bör man nöja sig med konunga-
maktens upphäfvande?a Man bör förstöra all
eristokrati, alla privilegier. eijest är ingenting
vunnit. Hvad bör man sätta i stället? aFol-
kets styrelse, det vill säga republiken. aHvarföre
är republiken det enda lagliga styrelsesättet? Eme-
dan den ensam är grundad på jemlikhet, och på-
lägger alla lika pligter och rättigheter. Hvilka äro
bvarje medborgares pligter?- Lydnad för allmänna
viljan, kärlek till fäderneslandet och broderligt sin-
ne mot hvarje medborgare. — Hvilka äro hans rät-
tigheter? Rättigheter att lefva; med vilkor af ar-
bete, bör hvar menrnicrka vara försäkrad om sitt
uppehälle. Rättigheten till uppfostran; menniskan
består icke afblott materia, hon bar äfven en ande;
ijenma ande har sina rättigheter, likaväl som krop-
pen; rättigheten till uppfostran är ingenting annat
in rättigheten att äfven andeligen lefva. Valrättig-
het. — Den som icke uppfyller sina pligter, bör
den hafva några rättigheter? Redan derigenom att
nan ej uppfylier sina pligter, afsäger han sig sina
rättigheter. — De som för närvarande hefva rättig-
heter utarm motsvarande pligter såsom aristokra-
erna, utgöra de en del af folket? Då bö-
a icke utgöra del deraf; de äre för samhällskrop-
en detsamma som eu kräfta på menniskokroppen:
örsta vilkoret för helsans återvinnande är kräftans
sxtirpatiom; första vilkoret för samhällskroppens
selsa är aristokratiens utrotande. — Kan er Depu-
erade-kammaro stifta lagar? Nej, den kan blott
örbereda dem, för att underkasta dem folket, som
illar eller ogillar dem. — Kan folket styra sig
jelft emedelbart efter em revolution? Som sam-
jället har lidit af kallbrand, beböfvas kraftiga lä-
emedel för att återkomma till helsan; folket be-
öfver då under någon tid en revolutions styrelse. —
Tvilka äre då i korthet dina grundsatser? Att man
ör upphäfva komungamakten och alla aristokratier
ch i deras ställe inrätta republiken d. v. s. jem-
ikhetens styrelse; mer att man för att komma till
lenna måste inrätta em revolutionsstyrelse, som be-
eder folket att utöfva sina rättigheter.
(Forts. följer.)
