ett och samma formulär till en sådan reception,
hafva blifvit funne, nemligena ett handskrifvet, vid
undersökningen om Oursineska krutaffårn 2836; ett
annat samma år, tryckt hos Fayard, vid upptäck-
ten af Krutförrådet på gatan Bauphine; ett tredje,
skrifvet med Barbes egen hand, samt ett fjerde
tryckt hos Nougucs. Detta formulär visar en märklig
öfverensståmmolse med åtskilliga andra papper, funne
hos Barbesoch Blangui, och de märkvärdigaste pas-
sagerma deri äro följande: Adepten införes, med
förhundna ögon, aflägger tysthetsed och basvarar,
sem följer, de af presidenten framställda frågor:
aHvad tänker du em närvarande regering? Att den
är förrädiek mot folket och landet. — I hvars in-
tresse styr den? I ett litet antal privilegierades. —
Hvilka äro för närvarande aristokraterna? Penning-
männen, bankörer, leverantörer, monopolister, de
stora jordegarne, agiotörer, med ett ord alla de
schackrare, som göda sig på folkets bekostnad. —
Med hvad rätt styra de? Med styrkans. — Hvilken
är den herrskande lasten i samhället? Egeoismen )
— Hvad har kommit i ställe för ära, redlighet och
dygd? Pengar. — Hvem är mest ansedd i verlden?
Den rike och mäktige. — Hvem är föraktad, för-
följd och ställd under lagem? Den fattige oeh sva-
ge. — Hvad tänker du om afgifterna på salt och
dryekesvaror? Att de tillkommit för att preja den
fattige. — Hvad förstår du med folket? De med-
borgare, som arbeta. — Hur bekaudlas det af la-
garne? Såsom slaf. — Hvad är den fattiges lott un-
der den rikes styrelse? Liksom slafrens och Ne-
gerns, en kedja af elände, mödor och försakelser.
— Hvilken är grunden för ett ordnadt samhälle?
Jemlikheten. — Och medborgarnes rättigheter i ett
sådant sambälle? Rättigheten att lefva, att erhålla
fri undervisning och deltaga i styrelsen ...hans
pligter äro tillgifvemhet (devouement) för samhället
och broderiigt sinne mot sina medborgare. — Bör
man göra en politisk revolution eller en social?
En social.c — Härpå lemnar presidenten adepten
en utförlig instruktion, hvars hufvudstycken äro
följande: Vi hafva förenat oss, att med desto stör-
re framgång strida mot vårt lands förtryckare,
kvilkas politik är att hålla folket i okunnighet och
söndring; vår politik bör derföre blifva, att utbre-
da kunskaper ech förena folkets krafter till en en-
da. Våra tyranaer hafva bannlyst pressen och as-
sociationsrätten; det är derföre vår pligt, att med
äestio större framhärdighet förena oss och att i
stället för pressen inrätta en propaganda genom
munilict meddelande; ty just de vapen våra mot-
ståndare förbjudit oss, äro de, som af dem mest
fruktas och som derföre böra af oss anvärdas. Hvar-
je medlem är kallad att genom alla medel utbreda
republikanska läror, att med ett ord bilda en drif-
tig, outtröttlig propagands. Vidare måste hvarje
medlem svära att offra lif och blod för frihetens
sak, att hämras på förbundets förrädare, att under-
stödja dess medlemmar och lyda dess stadgar, hvor-
efter presideaten underrättar honom, att ben bör
förära litet krut, åtminstone 4-4 Z till sällskapet,
och sjelf förse sig med ett par Z jemte vapen: att
ingentiog uppsättes skriftligen inom sällskapet ochett
man, i händelse af em undersökning, ingenting bör
svara; att sällskapets kommitt! är okänd intill dess
striden börjar, och att ingen får börja den förrän
kommitten sätter sig i epetsen, samt slutligen att
under en batalj en hvar måste lyda chefen enligt
militärlagarne och att hvar och en under tiden å-
ligger värfva nya anhängare, kvilkas politiska edu-
catiom sällskapet åter sig.
Samband med Fieschis mordförsök. Under denna j
titel! anför rapporten ett hos Barbis 4833 5
——— ?X
med kans egen hand skrifvet koncept, till en pro-
klamation af extravagant innehåll, samt ett annat
dokument af samma band, som slutar med följande
upgmaning: Bilotta dina armar, och sänk dem i
dina bödlarinelfyor!a
Plar för sällskapet Familjen (Socitte des famil-
les), funnen hes Barbis och betecknad med året I
18233, men, enligt rapportörens omdöme, bestämd för I
ett nu existerande hemligt sällskep, emedan sätl-l
ö
t
8
e
i
S
F
J
.
l
skaperne före lagen mot associationer ej iakttogo
vågon hemlighet, utan agerade helt öppet. Det
närkligaste i denna plan följer: Hvarje fraktion
f sällskapot kallas en familj, består af fem per-
oner och sammanträder två gånger i månaden
inder en chef, som nämnes af centralstyrelsen (le
entre). För att intagas deri, mäste man vara
uyndig, äga godt rykte, föra ena tadelfri 1ef-
ad, kunna redovisa för medlen till sitt uppehälle
ch äga en pålitlig tystlåtenbet; familjen undersö- -
er en föreslagen ledamots qvaliteter, men ingän-!
ler berättelsen genast till eentralstyrelsen, på det P
lenna må komma i tillfälle att än vidare inhemta Y
inderrättelse om kandidatens goda moraliska egen- t
kaper, och må ingen intagas, innan dessa under-!g
ättelser blifvit meddelade familjehefen. RBeceptie-
en sker, ora möjligt, vid dagsljusct och presiden-
en (familjehefen) dels underrättar dervid kandi- b
aten, att alla spår efter hans intagande döljas,!pP
tt polisen således ingenting kan upptäcka, och att ju
andidaten derföre vid en undersökning ingenting ti
ör Yppa, dels utreder för honom nyttan af hvarje
nitierads inträde i nationalgardet.
Rabans process. Oaktadt 2å personer dömdes !F
ill åtskilliga straff för kruttillverkningen vid gatan ) d
jursine 4856, fann man likväl 4838 en gravör i g
alais Royal syssolsatt med förfärdigande af kar-
oucher, och tvenne andra personer dömdes, iemte fc
ufvudmannen, till fängelsestraff. Äfven denna pro-Å
ess ledde till upptäckt af hemliga sällskaper och!
olititaa kombinationer, för att åstadkomma enre-!d
olt, samt stod dessutom i förbindelse med Oursine- ih
ka krutaffären. F
Sällskap:t Arsliderna. Detta sällskap existe-!
ade förut offentligt under det bekanta namnet 5)
Menniskans rättighetera, antog sedan namnet Fa- fc
riljena, hvilket sällskap redan 4837 träffades af di
gen, och kan under sin sista benämning anses M
isom det verksammaste vid majoroligheterna. Nou- -
uts bar, vid den med honom företagna undersök-
ing, om detta sällskap meddelat utförliga upplyg-!56
ingar. Minsta afdelningen, kallad en Vecka, be- li
år af sex personer och en chef, hvilken sednare!k:
r