tagande af den kastade handsken har ännu icke
försports. Säkerligen har striden synts böral
blifva allt för mycket på lif och död. Detta
bar imedlertid icke hindrat, att det vanliga
stridsfältet blifvit brukadt med fördubblad ifver:
författarnes och de oppositionella skriftställar-
nes personer hafva blifvit med ökadt raseri
anfallne. Detta är alltid ett tecken till någon
ovanlig kinkighet i positionen, till freda af nå-
got ovanligt djupt sår.
—
REVY AF TIDNINGARNA.
— Frågan om bildandet af ett Engelskt kom-
ani för bearbetning af grufvor i Norrbotten
m. m. har än en gång blifvit upptagen af en
Insändare i Svenska Minerva för i går, som, i
form af frågor till Hr Grosshandlaren Liljevalch,
yttrar betänklighet mot företaget på en annan
grund än den förut vidrörda, nemligen att bo-
lagets verksamhet skulle afse produktion och
export af tackjern; men att handeln med den-
na vara från Sverige till utrikes ort är förbju-
den. Insändaren frågar, med anledning häraf,
om det är rätt att grunda ett bolag på ett i
lag förbjudet föremål, då han förmodar att det
enda sättet att realisera belags-idten vore att
hafva i beredskap en tillåtelse till tackjerns-
export:
Denna anmärkning synes, i sammanhang med
det föregående förtjena att besvaras af Hr L.,
hvarföre vi här omnämne densamma, ehuru vi
ej kunne se, att bolagets verksamhet behöfver
afse något förbjudet föremål, enär i alla fall
tackjernshandeln är fri inom landet.
— Svenska Minerva har gjort sin publik
den tjensten att fästa dess uppmärksamhet på
en brochyr, som sistlidne Lördags morgon an-
nonserades i båda morgontidningarna, att ut-
komma samma dag kl. 6 på aftonen, under ti-
teln: Papegojan eller Kung kroknos, saga från
Djurriket. Minerva fäster sig dervid att den
annonserade utgifningstiden var några timmar
före H. M. Konungens hemkomst, nämner tillika
att skriften ej hann blifva färdig till den sagda
tiden, och redogör föröfrigt temligen utförligt
för, huruledes innehållet anspelar på cen ädel
lejonstam som styrt landet men utdog; hvar-
efter landet hade åtskilliga svåra öden af en
dålig regent, och att slutligen en ättling af aden
gamla lejonstammen, åter valdes. Uti allt det-
ta har Minerva inkilat några för ändamålet väl
valda vinkar om skriftens ursprung ur arabulis-
mens källsprång, om djurens koalition, o. 3. vV.
Då Minerva varit så språksam och gifvit si-
na Läsare till bästa vida mera häraf än som
just kunde behöfvas, så kan det måhända löpa
mödan att å andra sidan nämna, det ett icke
obetydligt antal personer finnas, som anse be-
mälda skrifts utgifvande, just på en sådan dag
och timma, och annonserande på förhand, äf-
ven i Dagbladet, i förening med den der an-
spelningen på den gamla stammen,, uti det
för öfrigt högst simpla och vulgära innehållet,
visserligen härröra från något försök att känna
sig före, men att detta försök möjligen torde
härleda sig från ett helt annat källsprång än
den rabulismens, som först uppenbarade sig
medelst stampningarna i Svea HofRätt för un-
gefär ett år sedan. Intresset af en sådan för-
känning kunde vara mångabanda, om icke an-
nat, åtminstone att få se, hvilka afnämare som
anmälde sig i bokhandeln; och om det redan
väckte någon fundering i detta hänseende, all
skriften först annonserades i Dagbladet; så min-
skas denna ingalunda deraf att Minerva vari!
så angelägen, att pubiken ej må lämnas
okunnighet om skriftens tillvaro, fastän vi ickt
en gång emottagit aunonsen till införande, oci
Dagl. Allehanda genast inställde -annonseringen
så snart den fick kunskap om bokens innehåll
icke heller deraf, att Minerva för ändamåle
gjort sig så väl underrättad om åtskilliga de
taljer från det Wallinska boktryckeriet.
— —tK AA —
Red. har blifvit anmodad offentliggöra ne
danståaende nnnmaning. hvilken vi rekommen