ligen föreslagen i Sverige. Om man också mer skulle antaga detta som en fantasi, än såson allvar, så saknar det likväl icke sin betydelse då det kommer från en man, som kanske ifri gare än de fleste fordom varit monarkist oci aristokrat. Ett affall bevisar i allmänhet föga men omständigheterne kunna göra det till et tidens tecken. Om många menniskor icke hand la efter orubbliga principer, så bevisar dett: bäst, huru varsamma de böra vara, i hvilka händer magten ligger; staten består icke blot af lugna och alltid lika tänkande personer. Det arbete, i anledning hvaraf vi anstäld dessa betraktelser, och hvars utgifvande vi re dan förut i förbigående anmält, är ett vår lit teraturs märkligaste fenomen. Författaren: stil är förut känd; men man kan säga, att har öfverträffat sig sjelf i denlifliga uddighet, hvar. u!i ingen förr öfverträffat honom. Boken är så måtto olik hans förra arbeten, att hon ickt stödjer sig på anekdoter och insinustioner, utar på erkända data och dokumenter. Den förra hälften innehåller, i större korthet, men i afseende på ämnenas mängd, nästan mera fullständigt än Bidrag till Sveriges historia efter d. t Nov. 4840a, en tafla af Svenska regeringen: atgärder och system under det trettioåriga konstitutionella statsskicket, samt en resumåe af vå historia från Gustaf I, hvaraf visas, huru riket: angelägenheter och sanna interessen oftast fåt stå efter för monarkernas enskilda nycker oct dynastiska interessen. Härunder förekomme en pikant kritik af Prof. Geijers historia om Fribetstiden; ja det ser nästan ut,som om hel: boken tillkommit egentligen för denna kritik: skull. Förf. är försedd med dokumenter, hvarom den lärde häfdetecknaren tyckes hafva vari i okunnighet, och som verkligen gifva sakern: en annan färg, än det varit Hr G:s mening ati pålägga. I allmänhet måste man tillstå, at! denne i sednare tider fått emottaga åtskillig: känbara stötar. Vi skola vid tid och tillfälle återkomma til några vidare betraktelser i anledning af denn: skrift, som många läsare utan tvifvel redan känna till innehållet, men hvaraf åtminstont vissa delar förtjena en närmare uppmärksamhet