I STOCKHOLMS LYCEUM.
Under denna benämping ärnar Undertecknad, som fö
nära 12 år sedan stiftade och derefter nästan oafbrute
förestått en Läro-inrättning i Upsala under namn af Up
I sala Lyceum. nästkommande höst i Stockholm inrätta e
I fullständig Uppfostrings- och Undervisnings-anstalt, hvar
uti skickliga och i undervisning erfarna Philosophie Ma
gistrar blifva Undertecknads medlärare. Stockholms Ly
ceum kommer att motsvara både Gymnasium och Skola
ynglingar moltagas der vid 7 eller 8 års ålder, endas
med fordran af säker innanläsning, och för öfrigt äldre
ynglingar af hvad ålder och kunskspsmått som hälst
körgämnena blifva desamma som vid de allmänna läro.
verken. Näst Svenska språket göres början med Tysk?
eller Latin efter föräldrars och målsmäns eget val. De
Rom ej vilja låta sina söner läsa de gamla språken, utsr
önska att dessa egna mera tid åt de nyare, kunna få sir
önskan uppfylld. Lärjungarne kunna således 4 denna lä-
ro-inrättnirg ej endast inhemta tillräckliga kunskaper fö:
att vid Universitetet taga fullständig och bedramde Stu-
dent-examen, eller för att vinna inträde vid Krigs-Aka-
demier ock Militär-instituter, utan och i allmänhat erhålla
jen högre medborgeriig bildning. Från Gymnasierna
kommer Stockholms Lyceum att skilja sig så väl genom
den ofvarnvämnda lärofriketen, som derigenom alt Jära-
ämnenas antal codast efter band ökas, så alt Philosophi
och Hebreiska ej läsas förr än de två sista åren, äfven-
som derigenom att Theologien behandlas både som ve-
tenskap och religionslära, samt at intet enda läroämne före-
drages i den vid Universiteterna brukliga föreläsnings-
formen. Olikheten med de allmänna skolorna kommet
att bestå derulti, alt i Eyceum erfordras mindre anströng-
ning af de yngsta lärjungarnas ännu outvecklade själs-
förmögenheter, hvilka af en för stor och för tidig an-
strängning lätteligen skadas; för öfrigt skiljer sig Lyceum
från flere af dessa skolor genom en enkiare och mera för-
klarande läromethod samt genom ett efter andra grunder
ordnadt flyttningssätt. Från de nyare Läroinrätningarne af-
viker Lyceum deri. att Lycei-lärarne under lektionerna äro
omedeibarligen och utan afbrott hela klassens verkliga
lärare och undervisare, samt att vid uppläsning eller tyd-
ning intet enda origtigt ord undfaller läriungarne, sem
läraren ej är i tillfälle att inför dem alla genast rätta och
förklara, hvarigenom en säkrare, grundligare och klara-
re kunskap måste oppkommä, än dä läraren nödgas dela
sin tid emellan olika i samma rum varande läxlag och
såsom nödfallsutväg måste för mycket använda den i all-
mänhet mindre pålitliga monitörs-uudervisningen, hvilken
väl underlättar lärarnes arbete, men endast ofllständi id
ersätter deras insigtsfullare och mognare handledning.
För undervisningen i Lyceum blir den grundsats aovil-
korligen gällande, att minne och förstånd böra i lika
grad uppöfvas och utbildas, och således vi någondera af
dessa själsförmögenheter på den andras bekosinad. Min-
net öfvas genom wutanläsning, men denna för ej urarta
till en tanVlös uppläsning, utan innehållet göres tydligt
genom de korta och lämpliga förklaringar och npplys-
ningar, som i de flesta läroämnen redan i en föregåen-
de lektion och i allmänhet under och efter uppläsningen
afen läxa meddelas. Undervisningen fortgår under Kire-
tliummarne med lif och fart; ynglingarnes uppmärksam-
het är ständigt påkallad och underhållen, under språk-
lektionerna genom omvexlingen af grammatik- förbör, lyd-
ning, analysering och enkla taleöfningår, samt i allmän-
ret och i alla lektioner genom lärarnes frågor, förkla-
ringar och korta tillägg, hvilka antecknas af lärjungarne,