PAI Tele Pen vet arv MES MM KE RR VE ARA
en rännstens djup. Af bjertat önska vi hvar-
je gatas iståndsättande både i Upsala och Lund,
hvarje dervarande sprutas vattentäthet, ej min-
dre än hvarje lyktas fyllande med god olja;
men de djupsinnigaste veteuskapsmän, som ri-
ket äger — nå det är sant, de kunna icke
ständigt studera; men kunna de då icke röka
tobak på lediga stunder, hellre än deltaga i u-
niversitetsstadens polis? Gagnet blefve troli-
gen enahanda, men löjligheten mindre. Skulle
man icke kunna tänka sig den möjligheten, att,
i fall polisen i Upsala och Lund styrdes allde-
les på samma sätt och af samma slags perso-
ner, som i andra provinsstäder, innevånarne
skulle trifvas och må lika väl, och, hvad här
ännu vigtigare är, vetenskaperne och univer-
sitetslärarne befinna sig bättre än nu, eme-
dan de förra finge skötas odelade, och de sed-
nare fortfara i sin egentliga egnskap? Med
andra ord, om den akademiska jurisdiktionen
upphörde såsom deltagarinna i universitetssta-
dens vård, månne deraf någon annan besynner-
lighet skulle uppstå, än gagnet? än besparad
tid för lärde män, som af tid aldrig få neg?
Någon olycka af detta upphörande kunna vi
deremot icke ana, och icke en gång upplinna;
ty att vården uteslutande och odelad öfverlem-
nades åt personer, som förstode den bäst, kan
väl efter vanligt språkbruk ej benämnas en o-
lycka. Sårande och förödmjukande skulle det
kanske kännas för en och annan professor, att
veta sig bo i en stad, hvars regering han icke
fick deltaga uti; men regeringsomsorger hafva
på de sednare tiderna ej visat sig så ljufva
som fordom; och det skulle till slut kunaa frå-
gas, om det icke blefve ärofailare att genom
arbete i sin vetenskap förskaffa sig ett euro-
peiskt namn, än att vara en af de 40 eller 30,
som styra en småstad?
Betrakta vi den akademiska jurisdiktionen
såsom privilegierad domstol för studentkorpsen
och universitetslärare af alla grader, så har
den en vida högre betydelse. Man må ej sä-
ga, att dess myndighet i detta fall nödvändigt
fordrar dess utsträckning till delaktighet i sta-
dens polis. iHofrätterna, till exempel, utgöra i
vissa fall privilegierade fora för adelsmän, utan
att derför på minsta sätt befatta sig med viår-
den af den stad, hvari de hafva säte. Så kun-
de också konsistorium majus och minus utöf-
va domsrätt öfver studenter och akademiska
lärare, men låta fara omsorgen öfver staden.
Den akademiska domstolen har den egen-
heten att fota sig på ett blandadt personal-
och territorial-privilegium. En ecivis academi-
cus, han må hafva begått hvad förseelse eiler brott
som helst, även mord, kan i första instansen ej
stämmas tillannan domstol än konsistorium — NB
md vilkor, att ban begått förbrytelsen i univer-
sitetsstaden eller inom några vissa mils afstånd
derifrån. Upsala akademis kongl. konstitutio-
ner (daterade d. 27 Juni 4655) säga i 24 kap.,
,Sindiosus intra sex railliarium spatium ab
urbe Upsaliensi sine auctoritate Magistratus A-
cademici, cani aut de delicto conveniri non
debeta ce. (I gröfre hrott kan han gripas af
ennan myndighet, men skall inställas för aka-
demie-magistraten, om brottet förölvats inom
de sagde milen). Så stort spatium har han.
Det är icke så lätt att inse ratio legis härtill;
ty alla andra undantagsdorastular, som äga vis-
sa slag af personer eller vissa slag af ämnen sig till-
erkända, utöfva dock sin domsrätt, obehindrade
af famnstaken, fjerdingsvägen eller milen. Vi
se ingenting analogt härtill i de vanliga dom-
sagornas geografiska begränsningar: det är väl
sant, att en Häradsrätt icke dömer öfver brott,
som blifvit begångna utom dess häraders gebiet;
men då vidtager en annan häradsrätt i stället,
hvilken utgör en domstol af enahanda beskaf-
fenhet med den förra; och man kan följaktligen
söga, att det härads-rättliga sträcker sig öfver
hela riket. Likaså då en adelig person har sin
första instans i Hofrätt, men hans gerning, be-
triffinde lokalen der den skett, ligger utom t
ex. Svea hofrätts geografiska område, så fallei
den dock nödvändigt inom Götha- eller den Skån-
ska; och den adlige kommer sålunda då ändoch
till ingen annan domstol än en hofrätt. Så ä
deremot icke händelsen med det vi här tals
om. Bortom de akademiska milen vidtager ie
ke ett nytt territorium, der student, som bry
ter, behandlas af en ny akademisk — dock all
tid akademisk — domstol; utan han hemfalle
der unger en helt annorlunda sammansatt oc!
If a Illa daAamm eta CLAalla här.